Författare Ämne: med lustiga små horn!  (läst 53183 gånger)

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: med lustiga små horn!
« Svar #40 skrivet: april 20, 2009, 22:58 »
Anledningen till att jag är så säker på att vikingarna inte hade horn på sin hjälmar är dels det faktum att man inte hittat någon hjälm-- 
Eller så är arkeologer såna där flockmänniskor som håller med såna som de tror vet bättre än andra quote author=Ti
Sen finns det ju vissa (som min sambo t.ex.) som tror att vikingarna hade horn på hjälmen (hans förslag är att hornen på hjälmen kunde tas loss och användas när vikingarna drack mjöd och sen sattes de tillbaka på hjälmen igen där de torkade (som ett diskställ alltså) ::)
Då skulle jag ha använt de här hornen till min hjäm http://www.agmates.com/blog/wp-content/uploads/2008/04/widest-long-horns-500.jpg quote author=Ti
---
/Åsa.

« Senast ändrad: april 21, 2009, 20:33 av Gorm »

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #41 skrivet: april 20, 2009, 23:00 »
och alltså, dryckeshornen har vi ju kvar, hjälmarna har rostat bort...


För att se det allvarligt, tråden var ämnad som lättsam men med allvarligt innehåll!


Hornhjälmarnas avfärdas som trams, ofta i sammanhang att visa att man är påläst och up-to-date. Men argumenten som används mot hornhjälmarna är i sig så lätt avfärdade och motbevisade att dom knappast kan vara resultat av någon seriösare fundering, än mindre av forskning...   Viljan att visa att man vet bättre nuförtiden är alltså så stark att man inte ser sig behöva tänka igenom argumenten, och man är ändå så säker på sin sak att man relativt ofta använder detta uttalande i nedlåtande ordalag. (Det är inte dig jag syftar på Åsa, jag uppfattade inte dig så).  

Nu ser jag inte hornen som en viktig del av forskningen, antagligen är dom helt oviktiga, men sättet att se på sitt vetande är viktigt.   Om man säger en sak i luften eller skriver i enklare form i ett forum är en sak, det är dagligt tal och lite jargong och behöver inte rannsakas. Men när man skriver tjocka böcker som finns på landets alla bibliotek, och när man får vara med i TV för att man vet så mycket om hur det var förr, då behöver man handskas lite varsamt med sanningarna.  Kan man lita på dessa herrar och damer när dom tvärsäkert hävdar att dom inte hade hornförsedda hjälmar på vikingatiden?  Vilket av det dom skriver är resultat av forskning som tål granskning, och vilket är resultat av deras egna funderingar, mer eller mindre genomtänkta?  Hur många paraleller kan vi hitat till dom omöjliga hornen???
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #42 skrivet: april 20, 2009, 23:07 »
Ti har du nån egen horndatabas eller var hittar du allt?    :D  Hittade en bild på dig och din drömhjälm

http://sircolby.com/wp-content/uploads/2007/12/texas-viking.jpg


Om jag nån gång får för mig att bevisa att vikingarna hade horn hör jag av mig till dig  ;D

eeeeh... på sina hjälmar alltså...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: med lustiga små horn!
« Svar #43 skrivet: april 20, 2009, 23:29 »
Ii Naotaka (1789 - 1812) måste ha sett skrämmande ut när han red ut i strid
http://www.culture24.org.uk/asset_arena/9/44/18449/v0_master.jpg
http://www.ii-museum.jp/HP03/iinaotaka2.jpg

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: med lustiga små horn!
« Svar #44 skrivet: april 20, 2009, 23:35 »
Ii Naotaka (1789 - 1812) måste ha sett skrämmande ut när han red ut i strid
http://www.culture24.org.uk/asset_arena/9/44/18449/v0_master.jpg
http://www.ii-museum.jp/HP03/iinaotaka2.jpg


Hmm, sitter de där hornen fast på hjälmen eller på ryggen? Finns det några bilder som visar fästet? Det finns en anledning till att det kallas tjurnacke, det som som korna har...  ;D
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #45 skrivet: april 20, 2009, 23:46 »
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: med lustiga små horn!
« Svar #46 skrivet: april 21, 2009, 00:05 »
Gah. Jag vill verkligen lägga ner mer tid i den här tråden. Det får bli om en månad ungefär. :)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #47 skrivet: april 21, 2009, 00:08 »
Vi ser fram emot att du deltar Sindre, du har varit lite lat sista tiden.... ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: med lustiga små horn!
« Svar #48 skrivet: april 21, 2009, 00:13 »
Uppsats heter det. :p

Återkommer sen då. :)

Utloggad Scania

  • Stammis
  • Antal inlägg: 317
SV: med lustiga små horn!
« Svar #49 skrivet: april 21, 2009, 09:32 »
Jag tror att din sambo har löst knuten med hornen, medtagbara dryckeskärl helt enkelt, härlig lösning! ;D
 En modern variant är ju kepan med en ställning som håller 2 burkar samt hävertfunktion ned till munnen – det är alltså en utveckling vi kan se…från avskruvbara dryckeshorn till burkar med hävertfunktion.

För att uppnå full balans på huvudet använder man 2 burkar. Vikingarna använde två horn för att uppnå samma sak. Detta var också praktiskt för då kunde ju även kompisen få ett eget horn att dricka ur – för vem vill supa ensam? Bra hygieniska tankar också!, höger horn drack han med själv, vänster horn var för gäster.

Hornen skruvades högst troligt av före strid.

Heder åt din sambo! Problemet är löst!

Thomas


Jag ska meddela honom om att hans teori har fått anhängare  ;D Oj, oj, oj vad stöddig han kommer att bli...suck... ;)

/Åsa.

Utloggad Scania

  • Stammis
  • Antal inlägg: 317
SV: med lustiga små horn!
« Svar #50 skrivet: april 21, 2009, 09:40 »
och alltså, dryckeshornen har vi ju kvar, hjälmarna har rostat bort...


För att se det allvarligt, tråden var ämnad som lättsam men med allvarligt innehåll!


Hornhjälmarnas avfärdas som trams, ofta i sammanhang att visa att man är påläst och up-to-date. Men argumenten som används mot hornhjälmarna är i sig så lätt avfärdade och motbevisade att dom knappast kan vara resultat av någon seriösare fundering, än mindre av forskning...   Viljan att visa att man vet bättre nuförtiden är alltså så stark att man inte ser sig behöva tänka igenom argumenten, och man är ändå så säker på sin sak att man relativt ofta använder detta uttalande i nedlåtande ordalag. (Det är inte dig jag syftar på Åsa, jag uppfattade inte dig så).  

Nu ser jag inte hornen som en viktig del av forskningen, antagligen är dom helt oviktiga, men sättet att se på sitt vetande är viktigt.   Om man säger en sak i luften eller skriver i enklare form i ett forum är en sak, det är dagligt tal och lite jargong och behöver inte rannsakas. Men när man skriver tjocka böcker som finns på landets alla bibliotek, och när man får vara med i TV för att man vet så mycket om hur det var förr, då behöver man handskas lite varsamt med sanningarna.  Kan man lita på dessa herrar och damer när dom tvärsäkert hävdar att dom inte hade hornförsedda hjälmar på vikingatiden?  Vilket av det dom skriver är resultat av forskning som tål granskning, och vilket är resultat av deras egna funderingar, mer eller mindre genomtänkta?  Hur många paraleller kan vi hitat till dom omöjliga hornen???

Jag håller fullständigt med dig när det gäller vad som är sanning eller inte. Arkeologer vet inte hur livet gestaltade sig för t.ex. 1500 år sedan, det som finns är skriftliga källor som ska tas med en nypa salt eftersom de oftast skrevs flera hundra år efter själva händelsen inträffade. Det som arkeologer presenterar i böcker och TV är en slags sanning och tyvärr poängteras inte detta tillräckligt mycket. Jag tror personligen att deras forskning inte tål någon närmare granskning, men å andra sidan är det ingen som är tillräckligt modig för att ifrågasatta dem heller. Utmanar man en etablerad uppfattning så får man väldigt hårt motstånd, jag vet! Råkade själv ut för det när jag skrev min C/D-uppsats om smeder under vikingatiden och hävdade att det fanns kvinnliga hantverkare (smeder) vilket jag faktiskt gjorde mitt bästa för att bevisa (hur kan man annars förklara fynd av smidesverktyg i kvinnogravar och kvinnors och barns händer är mer lämpade för att tillverka ex ringbrynjor). Oj, oj, oj, sådant rabalder där blev, jag fick halva institutionen mot mig! Fast ingen av dem kunde bevisa att jag hade fel, men den allmänna uppfattningen är att det bara var män som var smeder, så det så  :o

/Åsa

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: med lustiga små horn!
« Svar #51 skrivet: april 21, 2009, 11:28 »
Ja, det är sant. Så fort man tänker nytt får man på pälsen. Självklart kan vikingar (som i sig är ett svårdefinierat begrepp) ha haft hornprydda hjälmar. Problemet är ju att vi inte har något arkeologiskt diskussionsunderlag att utgå från. Det är egentligen lika fel att hävda att vikingar inte hade hornhjälmar som att påstå att de hade det. Vi har ju faktiskt sett att det finns en och annan indikation på att hornhjälmar åtminstonne existerat i vikingens föreställningsvärld.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #52 skrivet: april 21, 2009, 12:49 »
Tycker du slår huvet på spiken Åsa, om man har t.ex. arkeologi som proffesion måste man ju ta hänsyn till hur det man säger påverkar sitt arbetsliv och det kan vara direkt förödande att gå emot den etablerade eliten. Tyvärr försöker den allt som oftast behålla sin position genom att hålla alla andra nere istället för att själv ta sig högre...

Jag tycker dina kvinnliga smeder är ett bra exempel och i det fallet är det ju en viktigare pusselbit än vad horn på hjälmen är. Det är ett mycket intressant ämne i sig tycker jag!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Scania

  • Stammis
  • Antal inlägg: 317
SV: med lustiga små horn!
« Svar #53 skrivet: april 21, 2009, 15:30 »
Tycker du slår huvet på spiken Åsa, om man har t.ex. arkeologi som proffesion måste man ju ta hänsyn till hur det man säger påverkar sitt arbetsliv och det kan vara direkt förödande att gå emot den etablerade eliten. Tyvärr försöker den allt som oftast behålla sin position genom att hålla alla andra nere istället för att själv ta sig högre...

Jag tycker dina kvinnliga smeder är ett bra exempel och i det fallet är det ju en viktigare pusselbit än vad horn på hjälmen är. Det är ett mycket intressant ämne i sig tycker jag!

Vad skönt att det finns någon/några som håller med mig! Jag har arbetat en del som museipedagog och guide och jag förklarar alltid för barnen och de vuxna att det jag berättar kan stämma, men det kan också vara helt fel. Många har kommit fram efteråt och berömt mig för att jag vågade säga så. Inom arkeologivärlden förekommer en extrem "svågerpolitik", dvs. en viss grupp hänvisar hela tiden till varandras forskning och de håller varandra bakom ryggen. Vill någon ny in och utmana deras teorier så blir det ett himla oväsen. Jag har massor med teorier om olika saker som jag inte vågat lägga fram tidigare. Jag hoppas att det finns plats för det här på forumet...

/Åsa.

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: med lustiga små horn!
« Svar #54 skrivet: april 21, 2009, 15:42 »
Inom arkeologivärlden förekommer en extrem "svågerpolitik", dvs. en viss grupp hänvisar hela tiden till varandras forskning och de håller varandra bakom ryggen.
Jag tycker faktiskt inte att jag känner igen det här, tvärt om tycker jag att det finns många som jobbar med att försöka omkullkasta äldre teorier. Dock sker detta arbete stegvis och ryckigt i takt
med att ny information kommer fram. Man skall vara på det klara med att forsknings intresse ofta går i vågor och att det är svårt för att inte säga omöjligt att ifrågasätta forskning utan att nytt källmaterial kommer fram.  Dessutom finns det för lite forskningsgrupper som jobbar i hop, problemet är nästan det motsatta att det finns för många människor som sitter och kuckilurar på den egna kammaren utan att diskutera och/eller läsa vad kollegorna gör. Men å andra sidan itresserar jag mig främst för ett extremt smalt område, det är mycket möjligt att det ser helt annorlunda ut vad gäller järnåldersforskningen t.ex.

/Micke

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #55 skrivet: april 21, 2009, 15:50 »
Du lär nog stöta på en del sånt här också, men troligare är nog att dom som inte vill eller kan bemöta dina teorier inte kommenterar dom alls, men jag är rätt säker på att dom läser dom ändå. Forumet är väl en utmärkt plats att vädra teorier tycker jag, för mig har det funkat bra.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #56 skrivet: april 21, 2009, 16:53 »
Inom arkeologivärlden förekommer en extrem "svågerpolitik", dvs. en viss grupp hänvisar hela tiden till varandras forskning och de håller varandra bakom ryggen.
Jag tycker faktiskt inte att jag känner igen det här, tvärt om tycker jag att det finns många som jobbar med att försöka omkullkasta äldre teorier. Dock sker detta arbete stegvis och ryckigt i takt
med att ny information kommer fram. Man skall vara på det klara med att forsknings intresse ofta går i vågor och att det är svårt för att inte säga omöjligt att ifrågasätta forskning utan att nytt källmaterial kommer fram.  Dessutom finns det för lite forskningsgrupper som jobbar i hop, problemet är nästan det motsatta att det finns för många människor som sitter och kuckilurar på den egna kammaren utan att diskutera och/eller läsa vad kollegorna gör. Men å andra sidan itresserar jag mig främst för ett extremt smalt område, det är mycket möjligt att det ser helt annorlunda ut vad gäller järnåldersforskningen t.ex.

/Micke

Jag förstår hur du menar Micke, men som överallt annars kan det vara så att viljan att få vara med i den gruppen får en att göra avkall på sitt kritiska granskande...  så svärdet kan bli tveeggat.

Som exempel. I Kronoberg avslutades i dagarna en undersökning av en Fornborg vilket visas i ett reportage i lokaltidningen.

Där står att läsa att man nu tror att det inte är en borg utan en religös kultplats. Orsaken är att man i Mälardalen ändrat sin syn och tror att man kan se att flera fornborgar där istället varit kultplatser. Man har då nu vid fornborgen i Kronoberg hittat ett antal högar på rad som man misstänker skulle kunna vara gravar. Dom säger iofs att dom normalt hade klassats som röjningsrösen men just med tanke på dom nya rönen och högarnas placering vid "fornborgen" så ser man dom istället som gravar. Och eftersom det är gravar stöder det teorin om kultplats.  Cirkelresonemang alltså, inte vetenskapligt hållbart. Ambitionen att sälla sig till gruppen "nytänkande" är starkare än ambitionen att arbeta rätt. Tilläggas ska att en av forskarna inte riktigt höll med, men fokus hamnade helt på nytänkandet.

Här är gruppen viktigare än sanningen vare sig den är konservativ eller nytänkande och det är något som är mycket vanligt när folk jobbar tillsammans....   om betendet inte motverkas blir resultatet det som i dagligt tal kallas flum...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: med lustiga små horn!
« Svar #57 skrivet: april 21, 2009, 17:38 »

Där står att läsa att man nu tror att det inte är en borg utan en religös kultplats. Orsaken är att man i Mälardalen ändrat sin syn och tror att man kan se att flera fornborgar där istället varit kultplatser. Man har då nu vid fornborgen i Kronoberg hittat ett antal högar på rad som man misstänker skulle kunna vara gravar. Dom säger iofs att dom normalt hade klassats som röjningsrösen men just med tanke på dom nya rönen och högarnas placering vid "fornborgen" så ser man dom istället som gravar. Och eftersom det är gravar stöder det teorin om kultplats.  Cirkelresonemang alltså, inte vetenskapligt hållbart. Ambitionen att sälla sig till gruppen "nytänkande" är starkare än ambitionen att arbeta rätt. Tilläggas ska att en av forskarna inte riktigt höll med, men fokus hamnade helt på nytänkandet.

Här är gruppen viktigare än sanningen vare sig den är konservativ eller nytänkande och det är något som är mycket vanligt när folk jobbar tillsammans....   om betendet inte motverkas blir resultatet det som i dagligt tal kallas flum...
För det första är det ju svårt att kritisera arkeologer för hur (lokal?)pressen skriver, för det andra är det ju intresseant att du skriver att en av de utgrävande arkeologerna inte håller med, det är ju ett tecken på att det är möjligt med en livaktig diskussion utan "svågerpolitik". 

Men visst är det ett stort problem om man använder sig av vetenskapligt undermåliga metoder. I det här fallet skulle det ju vara intressant om man lyfter upp möjligheterna till nytolkning som kultplats och sedan undersöker gravarna/odlingsrösena. I det här fallet har ju den nya teorin givit testimplikationer vilka kan testas genom att gräva ut gravarna/odlingsrösena. Att göra bevisbara förutsägelser utifrån en teori (och sedan testa dem) är ju en hörnsten i god vetenskap.

/Micke

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: med lustiga små horn!
« Svar #58 skrivet: april 21, 2009, 22:45 »
Att skylla på journalister är lite lågt, det är inte skvallerpressen det handlar om. De återger nog efter bästa förmåga och du kan som villkor för intervjun begära att få ta del och korrigera innan pressarna startar. Det är knappast journalisten som vinkalt historien för att sälja lösnummer.

Helt rätt att man ska testa nya teorier, men man får inte välja att tolka saker på ett annat sätt än det vanliga för att på så sätt ändra bilden. Det finns ingenting annat redovisat som stöder att den här platsen skulle ha varit en kultplats men det finns mycket som talar för en plats för försvar, alltså måste man rucka lite på gränserna.  Viljan att få rätt i sin gissning är en stark och positiv drivkraft men måste begränsas med metodik och kritik. Jag hade inte framfört det som ett exempel om man uttryckt det så att man vill undersöka om det är gravar för att det då skulle kunna bidra till att ändra bilden av den undersökta platsen. Och inte heller om det inte vore så att till och med vi amatörer uppfattar att det går en våg av omtolkningar av fornborgar.  Dessförutom så kan man väl inte rakt av sammankoppla kultplatser (centrala sådana)  med gravar. Rätta mig om jag har fel. Det skulle om jag har rätt då innebära att man försöker påvisa kultplats genom att omtolka röjningsrösen till gravar, som då även om de skulle visa sig vara gravar inte är ett särskilt starkt indicium på kultplats.   

Varför väljer man då att säga att det är mycket möjligt att det är en kultplats?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: med lustiga små horn!
« Svar #59 skrivet: april 22, 2009, 08:28 »
Jag håller med om att det verkar ha sköljt en kultvåg genom svensk fornborgstolkning under det sista decenniet. Men det är inte så längesedan allt var försvarsborgar, även små obetydliga vallanläggningar i låglänta lägen tolkades så nästan per automatik. I alla fall i lokal hembygdsforskning, det har jag sett exempel på. Björn Ambrosiani, Michael Olausson och andra nyanserade denna bild, med början från 1960-talet, så dessa arkeologer "rättade inte in sig i leden", uppenbarligen. Kanske kommer det en balans såsmåningom mellan kulten och försvarsanläggningen.
Fornborgar har diskuterats i en annan tråd såg jag, kanske bättre att fortsätta diskussionen där i den mån det handlar om just fornborgar:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?topic=2380.0

/Mats