Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.

[Yngwe]

Ska jobba lite med Varp- ochså för att komplettera bilden. Men här känner jag direkt att eftersom den första plats jag kommer att täanka på, Varpa Skans i Huskvarna, inte kan ha varit platsen för ett drag!

[Nils Ristare]

Till listan med intressanta ortnamn kan vi lägga ett antal platser som börjar med Varp-. Att varpa är, åtminstone på sjön, att dra "hem" ett rep eller en tross med hjälp av t.ex. ett ankarspel. "Vinscha" är ett modernt ord för samma sak.

På gotland kastar man väl varpa. Man kan också varpa en vävstol och bergsmännen kände nog till varpsten.
 

...och varpet kan även vara en plats där man drar not (nät), eller det spel och de linor som då används, eller själva dragandet. ("Om vi skyndar oss hinner vi två varp till innan det är dags att åka hem.")

Det var därför jag skrev "ett antal platser". En av dem är Varpsund, ungefär fyra kilometer söder om Biskops-Arnö, som förbinder Ekoln med Stora och Lilla Ullfjärden. Ett hundratal meter nordost resp. ett hundratal meter sydväst om sundet hittar vi runstenar. Den senare av dem, U 654, talar om sjöfart: "Andvätt och Kår och Kiti och Bläse och Djärv reste denna sten efter Gunnlev, sin fader. Han blev dräpt österut med Ingvar. Gud hjälpe deras ande. Jag Alrik ristade runorna. Han kunde väl styra knarren." Samma brödraskara har även rest en sten med likalydande budskap vid Ekilla bro två-tre kilometer söderut.

Här hittade jag förresten en sida om Varpsundsstenen: http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/varpsund_runstenar_i_sverige.html

[Boreas]

varp varpet;
1 notkast: fiskerne gjorde flere varp
//allegorisk; stor (uventet) fangst; "heldig handel, transaksjon, fynd o.l.: vi gjorde virkelig et varp da vi kjøpte denne bilen / tollerne gjorde et stort varp – fant smuglergods for 10 millioner kroner"
2 renning i vev (vevstol)
3 tau, trosse (rep) til forhaling av fartøy: føre, sette ut et varp
Etym.: gno. varp: kast, avledning av verpe

verpe verpet;  -ing (om hunfugl, især høne) slippe fra seg (egg): hønen verper ett egg hver dag /  en høne som ikke vil verpe //  egget vil lære hønen å verpe se egg II
Etym.: gno. verpa , eg. 'kaste'

Ref.: http://www.ordnett.no/ordbok.html

[Boreas]

Komplexa nätvärk av gamla färdvägar i norra Canada;

"To the Inuit, the Arctic is a network of trails, connecting communities to their distant neighbors, and to fishing lakes and hunting grounds in between. What is remarkable is that although the trails are not permanent features of the landscape, their locations are remembered and transmitted orally and through the experience of travel.  They do not use maps to travel or to represent geographic information.  Rather the journey along the trail, or the story of the journey, becomes one of the main instruments for transmitting the information.

The memory of the trail is intertwined with individual and collective memories of previous trips, as well as with relevant environmental information - the conditions of the snow and ice, the shape of snowdrifts, the direction of winds - and place names in the Inuktitut language.  The trails disappear when the sled tracks get covered after a blizzard and as the snow and ice melt at the end of each spring.  Nevertheless, the spatial itinerary remains in people’s memory and comes to life again when individuals make the next trip.  The trails are ‘lived’ rather than simply travelled.

By mapping the trails with modern geographic tools, Dr. Aporta is able to show that complex and intricate knowledge can be precisely and accurately transmitted from generation to generation orally for centuries.  He comments that “oral history should not be a priori dismissed as unreliable and inaccurate.”"

http://www.sciencedaily.com/releases/2009/02/090204112237.htm
http://www.springerlink.com/content/v082j04256587uh4/

[Návdi]

Bures !
Från Tromsø Museums Butikk:
http://uit.no/tmu/130/114
Hällristning av båt från Jiepmaluokta, Áldá, 6200 -5600 BP.
Bifogar bild.

MVH
Návdi

[Arkeologen Bengt]

Kolla in denna rapport.

http://www.varbergsfornminnesforening.se/files/skrifter/Skatmossen.pdf

Den är den mest spännande av de strandbunda stenålderlokalerna jag har stött under alla min år. Det allra översta partiet av stenåldersboplatsen - där låg flintmaterialet i fyndmiljö som inte hade varit utsatt för havsvågornas (dvs ovanför högsta kustlinjen). Ett par meter ner i sluttningen var flintföremålen inlagrade i en sand- & grusstrategrafi. För att att detta skall möjligt - så måste vi gå 13 000 år tillbaka  i tiden.

Edaredsrenen - är ett av mina mest önskade grävobjekt. Jag är helt övertygad att det är en jaktplats för ren (som kan dateras till ca 12 000 år sedan). Det bör finnas fler skelett - inte antalsmässigt som i explvs Ahrensburg - men bevaradegraden och den eventuella förekomsten av pilspetsar och pilskaft - den finns där. Jag gräver gärna & jag har också en grävmaskinist som ställer upp.

Avslutningsvis - att överleva i en arktisk miljö är ett mycket riksfyllt företag - det handlar inte bara att kunna transportera sig. Men det är en mycket längre diskussion än vad jag kan gå in på här.

[Leif]

Avslutningsvis - att överleva i en arktisk miljö är ett mycket riksfyllt företag - det handlar inte bara att kunna transportera sig. Men det är en mycket längre diskussion än vad jag kan gå in på här.

Naturligtvis vilket inte minst Rolf Kjellströms Breven från arktis - några brev och dagböcker från Arktis 1834-1926 som jag läste härom året visar. Det krävs förberedelser och lokalkännedom för att klara det, inte bara berått mod.

[stigman]

De "enkla" små fynden i Skatmossen kan berätta mycket.
Att färdas i arktisk miljö har Nansen och Börge Ousland berättat om. Barske gläder.

[Arkeologen Bengt]

De vid Skatmossen tog sig så långt norrut att de kunde se solen gå upp ovanför inlandssisen som stod som en isvägg i öster. Denna isvägg skapade under årens lopp den s.k. göteborgsmoränen.

[tty]

Kom dock ihåg att detta hände under Bölling/Alleröd då klimatet faktiskt var nästan lika varmt som nu, fastän inlandsisen ännu inte hunnit smälta. Fast naturligtvis påverkade isen klimatet lokalt, nära själva iskanten.
Jag tror nog jag kan gissa varför man ändå sökte sig ända fram mot isen. Vattenområdet närmast utanför en kalvande glaciär brukar, en smula paradoxalt, vara biologiskt rikt p g a syrerikt vatten och ständig tillförsel av mineralnäring. Detta märks mycket tydligt på förekomsten av vilt. Både alkor, måsfåglar, mindre valar, sälar och isbjörnar brukar söka sig just till sådana ställen.
Under Yngre Dryas tror jag inte det fanns några människor framme vid iskanten.

Jag håller med om att detta är en extremt intressant fyndmiljö. Framför allt för att vi får en skymt av något som i övrigt är nästan helt okänt, nämligen paleolitikum i kustmiljö. Söderut ligger ju de istida kusterna långt under havsytan. Om du kan hitta en boplats med skalgrus, eller i en kalkrik miljö, där ben bevarats, skulle det vara en lokal i världsklass.

[Arkeologen Bengt]

En artikel kommer om detta länger fram i år. TTY - var det inte du som hade gammal tidningsartikel om Timboholmskatten & en gammal tants hörsägen kring temat... jag är intresserad

[Boreas]

Från en missionärs resa efter Kolyma River till norra Sibir, 1850:

“Winter, with all its blizzards, accompanied by unrevielded dampness and an unrevielded deep cold lasts for 9 months. Then comes 2 ½ month of just dampness, like a bath, with thick marshy emanations. In the air there are an umbiuitious fog of minuite, lood-thirsty insects – for such are midgets and gnats here. From this insects the natives had no peace, day or nigth, inside or out.  Summertime the sun does not set, in the winter it does not rise…”

Från David Christian: “Inner Eurasia from Prehistoric time to the Mongol Empire”

[Arkeologen Bengt]

Låter som en rimlig beskrivning /BN

[Yngwe]

Ja där lyckdes ni ju breröra ämnet en stund, en missionär som färdades på/längs sibiriska floder. Tror ni han gick eller rodde?

[stigman]

En roddtur i Sibirien på vintern kan nog bara företagas under isen. Föreslår på sommarens färd i mygglandet en rykande burk med mossa och tjära. På Svarta Havet besöktes det finska vikingaskeppet Heimlösa Rus av en stor svärm getingar som fick denna giftiga rökbehandling.

[Yngwe]

....eller ett stycke torkad björkticka som får glöda i en plåtburk, em lukt och en hetta utöver det vanliga utvecklas, bevisat effektiv både mot mygg och flätor!

[stigman]

För att försvåra framkomligheten ombord för objudna nattgäster rekommenderas att medtaga en påse mattstift. Kapten Pedro Samblich till Joshua Slocum i Punta Arenas:"använd dem med urskillning, ni ska inte kliva på dem själv".

[Arkeologen Bengt]

dessa människor har haft ett gigantiskt område att röra sig på. De har inte varit dummare än att de har "valt den bästa platsen för given årstid". I deras levnadssätt har förflyttning -mellan de "ultimata resursområdena" som skiftat över tid - varit en del av deras levnadsstil.

[Boreas]

Över Finnmarkens vidder och genom "Stora Svitjod" - på skrov av näver eller skinn;


koti.welho.com/hluukkan/EurasianBarkSkinCanoes_Part1b_23-10-07.pdf

[Arkeologen Bengt]

Den var klart läsvärd- tack!