Författare Ämne: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.  (läst 58916 gånger)

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #100 skrivet: februari 26, 2009, 11:24 »
Vi har inga stora björkar här, men jag provade med savande asp som lätt släppte barken.
Dock var den för spröd för att kunna brukas som kanot.
Annars tar det 3-6 dagar att hugga ur en aspstock till en brukbar farkost.

Utloggad Arkeologen Bengt

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
bingo..SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #101 skrivet: mars 04, 2009, 13:44 »
båten/ kanoten från stenålderboplatsen var tillverkad av ..just det...en asp-stam. De danska är annars företrädesvis tillverkade av lind - men det finns ett även i danmark en enkel båt tillverkads av asp.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #102 skrivet: mars 04, 2009, 14:01 »
Äsping är väl härlett till just asp ?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Arkeologen Bengt

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
yes så säger nationalencyklopdin. Så det får vara sant då!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #104 skrivet: mars 04, 2009, 14:18 »
Ja eftersom estniska och finskan har motsvarande härledning så är det nog så! :-)
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #105 skrivet: mars 04, 2009, 18:58 »
Min första stockbåt gjorde jag vid Arnljotbygget i Gällö1985 i gran  som gick fint att riva långa fibrer ur. Hade den som reklam på takräcket ett tag tills jag körde ut på en gropig åker. Den ligger nu vid Bovi-huset på Bjärehalvön. Om man tar det lugnt hugger man en äsping på en vecka. Hänvisar till Aivar Ruukel och Fredrik Koivusalu som gjort några fler än jag.

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #106 skrivet: mars 04, 2009, 19:16 »
Christer Westerdahl om Äspingen, Den forntida österlandsfararens färdmedel: "Fredrik Koivusalo för en rad originella och på praktisk erfarenhet grundade resonemang. Grundtanken, att farkoster såväl vid kust som i inlandsfarvatten har anpassats för sina olika miljöer, är ofta förbisedd av andra båtforskare. Troligen är äspingen inte bara typisk för det euroasiatiska inlandet utan även för Fennoskandinavien i äldre tid. Den är ett beundransvärt uttryck för praktisk och logisk anpassning på de platser där den har överlevt. Äspingens bakgrund är ett väglöst vattenrike där man också behövt bära sin båt.
Andra har startat med förutbestämda uppfattningar om att skepp av klassisk vikingamodell har brukats i öster. Frågan är om ens dessa skepp brukats särskilt mycket i Norden. Vi är nog nere på stadig vardagsnivå med äspingen och dess kusiner."

Utloggad Arkeologen Bengt

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #107 skrivet: mars 05, 2009, 11:55 »
Klart intressant/bn

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #108 skrivet: april 23, 2009, 10:15 »
Våren är här och åarna fyllda med vatten. Kajaken är sjösatt men det känns som en tur med äsping elelr annan historisk farkost vore än roligare...  så är det någon som har en och vill ha en extra besättningsman hojta bara till! :-)
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #109 skrivet: april 23, 2009, 11:10 »

Arwo och Jan har en ide att hälsa på Aivar i augusti

http://www.soomaa.com/?id=396&lang=eng

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #110 skrivet: april 24, 2009, 17:44 »

Egentligen är det inget märkligt med ett samhälle som baserar sin kommunikation på vattenvägar. Vi ser det i andra stora skogar också, i Sydamerika, I Afrika, i Sibirien.
Upptäcksresanden och pälsägare ser vi i en kanot eller flodbåt och indianen i nordamerikas skogar lika så.   Inte för inte är indianens kanot av skinn, han vet att efter han rännt forsen måste han förr eller senare kånka den upp för backen igen! Just som kvänerna som Tty och Ottar berättat om!

Indianerna i östra Nordamerikas skogsområden använde sig av båtar av flera olika material; bl a så fanns det stockbåtar, kanoter av björknäver och kanoter av almbark.

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: leif kolla in följande SV: Framkomlighet och användning av älvar.
« Svar #111 skrivet: april 24, 2009, 19:12 »
Edaredsrenen - är ett av mina mest önskade grävobjekt. Jag är helt övertygad att det är en jaktplats för ren (som kan dateras till ca 12 000 år sedan). Det bör finnas fler skelett - inte antalsmässigt som i explvs Ahrensburg - men bevaradegraden och den eventuella förekomsten av pilspetsar och pilskaft - den finns där. Jag gräver gärna & jag har också en grävmaskinist som ställer upp.

Kunde också vara kul att undersöka den dåtida miljön på det ställe där renen från Kinna hittades. Detta fynd gjordes 1970 och resterna av renen finns idag på biologiska museet på Bäckängsgymnasiet i Borås.

Utloggad Arkeologen Bengt

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #112 skrivet: april 28, 2009, 13:53 »
Ja jag känner till fyndet av ren vid Kinna. Men det var en nyhet att den finns bevarad i Borås. Informationen kring detta fynd är bristfälligt för min del. Men det hade varit intressant att få veta om någon studie har gjorts av detta renskelett.....
Fyndplatsen som jag kommer kommer ihåg var invid en väg och bostadsområde. Då bedömde jag chansen att gå vidare som dåliga. Men om det finns någon som vet mer än mig så är jag bara tacksam.

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #113 skrivet: april 28, 2009, 14:41 »
Det finns en bild av renkraniet i Eriksson, M.G.O. mfl, 1989: Känn sjuhäradsbygden. Del 4 Fauna, s 5. Stiftelsen känn sjuhäradsbygden. Borås.

Utloggad Arkeologen Bengt

  • Medlem
  • Antal inlägg: 35
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #114 skrivet: april 28, 2009, 14:43 »
Gott

med lite tur har vi den hos oss..

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #115 skrivet: maj 19, 2009, 13:39 »

F.ö. var mina förföräldrar ena hejare på att bygga båtar.
Se t.ex. följande bok:
"Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart" : om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering / Christer Westerdahl. - Umeå : Johan Nordlander-sällsk., 1987 (Örnsköldsvik : Ågrens tr.). - [2], 117 s. : ill., kartor ; 25 cm. - (Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, ISSN 0348-6664 ; 11)

Här finns mycket att läsa och många fina bilder av samer och båtar:
http://saamiblog.blogspot.com/2008/08/sea-saami-and-boat-building-sjsamer-og.html
och Här:
http://www.batmagasinet.no/baatweb/bm.nsf/c1256268003cda928025622e0041c8a0/4c750836960b8d60c125651d006033ac?OpenDocument
Citera
De samiske båtene har så langt vi kjenner dem hatt en ganske bred og kraftig kjølstokk. Så bred og så kraftig at man uvegerlig spør seg om dette er en rest av den opprinnelige stokkebåten.

Norske hövdinger beställde båtar - store skip som kunde ros av 12 man -  av samer (ex. Sigurd Slembe, 1100-talet). För eget bruk byggde man små båtar - t.ex. "elvebåter", som än i dag byggs efter urgammalt mönster.
MVH
Návdi

Ytterligare en intressant artikel av Christer Westerdahl: "Amphibian Transport Systems in Northwestern Europe
A survey of a Medieval pattern of life":

http://www.abc.se/~pa/publ/amphibia.htm



Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #116 skrivet: juni 12, 2009, 11:56 »
Efter att läst avsnitt i Sverres och hans färd till Järnbärarland via Malung har jag funderat lite hur han tog sig fram. 

Det som är intressant är att i texten står att dom inte kunde nyttja hästar eller andra djur för att underlätta resan genom de stora skogarna. Vad menas med det?  Det står väl iallafall klart att de inte kom resande med egna hästar och djur. Men vad är det för andra djur man menar och vad ska man med dom till? För ridning och klövjning är det ju väl bara hästar som kommer i anspråk, eller kan man klövja oxar?  Och varför köper man inte hästar ?


Om man tänker att Sverre med anhang har sina båtar med sig så låter det faktiskt mer logiskt.
Då är det vid drag och bär-ställen man vill ha hjälp av djur, men eftersom trakterna är öde finns ingen hjälp att tillgå.   Skulle det vara möjligt att Sverre hade sina båtar med sig?  Jag har dålig kunskap om terrängen i området men det verkar inte vara den enklaste vägen att ta sig fram.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #117 skrivet: juni 12, 2009, 14:44 »
Det som är intressant är att i texten står att dom inte kunde nyttja hästar eller andra djur för att underlätta resan genom de stora skogarna. Vad menas med det? 


Jag skulle tolka det som att de kom till fots och inga rid-eller lastdjur fanns att få.
Jag har svårt att koppla begreppet "stora skogarna" till att det fanns en vattenled där. Då borde man ha skrivit något annat.
Jag har också svårt att tro att avsaknaden av drag-och last-djur vid någon svår passage skulle anses så exceptionell att man kallade det att resa i de "stora skogarna"
Men men, det är min tolkning.
Qui tacet, consentit

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #118 skrivet: juni 12, 2009, 15:00 »
En Norrman som kommer till Sverige borde imponeras, och kanske skrämmas, av våra skogar som är helt annorlunda än de skogar som finns i Norge, dels naturligtvis betydligt större, men också ganska orörda = de är mycket svåra att transportera sig genom om det inte finns en stig eller led att följa.

Norge har ju en helt annan typ av natur än vad vi har. De områden där man kunde försörja sig var små och ganska tätt befolkade. Några stora ”ogenomträngliga” skogar fanns inte – så våra skogar måste upplevts besvärliga att ta sig igenom.

Enbart det faktum att Norrmän är vana vid att kunna se långt beroende på deras natur – och sedan bli ”instängda” i en tät skog med mycket liten siktsträcka måste upplevas besvärligt och hotfullt. Om man sedan tillför tomtar och troll, skogsfrun osv så kan jag tänka mig att upplevelsen inte var positiv.

Hästar har mycket svårt att ta sig fram i urskog, till och med för människor är det besvärligt – så det var kanske därför man skrev att man inte kunde utnyttja hästar eller andra djur?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Framkomlighet och användning av älvar, åar och vattendrag.
« Svar #119 skrivet: juni 12, 2009, 17:04 »
Nej Gagrade jag kopplar inte begreppet stora skogar till att där inte fanns djur att tillgå. Men däremot att de passerar öde marker, "de drogo lång tid genom öde marker", och att det därmed inte fanns någon att be om hjälp. Detta går också ihop med att det bara finns älg och fågel att äta, med andra ord ingen stans där man kunde köpa mat producerat av människor.

Som Thomas nämner är det säkert kombinationen av stora skogar och avsaknad av folk som norrmännen reflekterar över, det gör man nog än idag i dessa områden. Även om det fanns stora skogar i Norge också, nordliga delen av dalarna och Härjedalen är ju norskt område.

Speciellt eftersom det är påsktid och vår med snösmältning har jag svårt att föreställa mig att man går med båt. Dessutom verkar resan gå tvärs alla vattendrag vilket förefaller bökigt. Det var mest det där med utan hjälp av djur som fick mig att undra. Det passar liksom inte in,  börjar man med hästar och får lämna dom för att dom inte kommer fram, och då borde det varit nämnt, det är inte en sak som man bara rycker på axlarna åt. Alternativet är att man ger sig iväg utan hästar men då är det märkligt att man beklagar sig över att de inte finns att tillgå.  Jag tolkade därför texten som att man ibland velat ha hjälp av hästar, och att det normallt finns att tillgå då, men så var inte fallet i de stora skogarna i Dalarna och Värmland.  Den enda anledningen jag kan komma på till detta är att man ska dra båtar, och då kan ju också andra djur, t.ex. oxar komma ifråga.  Men som sagt, mot båtar talar både säsong och färdväg.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"