Birka, och sen då?

[Nils Ristare]

Ved börjar kännsa träigt nu, jag håller med!

Som en kompromiss värdig landet Lagom, mellanmjölkens förlovade land, vill jag avsluta räkneövningarna med att påminna om att vi fortfarande inte har någon aning om varför Birka övergavs. Det är fullt möjligt att det i slutänden var ökade krav på komfort, och därmed ökade krav på vedtransporter, som slutligen knäckte ekonomin. Det är lika möjligt att staden ödelades av återkommande epidemier till följd av det växande berget med avföring utanför stadsvallen. 

[Yngwe]

Japp, så dom dog till Sigtuna, där fanns redan fjärrvärme och avlopp! 

[Mats Hansson]

År 1174 kallades gården "fornesitune" av påven....

Tack, Nils, intressant! Även om det påvebrevet är författat nästan 200 år efter Sigtunas grundande så känns det ju som det bygger på en äldre namntradition. Dvs, hade det funnits en gård under annat namn där i Signhildsberg under slutet på 900-talet så borde det namnet ha levat kvar till 1100-talet och man hade inte behövt dras med den här namnkrocken. Så det verkar ju som man faktiskt i någon mening, mentalt åtminstone, har flyttat platsen för Sigtuna, kanske var det rentav en sekundär händelse att det dessutom blev en stad på det nya stället.

F.ö. finns det en jättehäftig platåhusgrund i Fornsigtuna (Signhildsberg), uppe nära skogskanten. Eller det finns nog två förresten, varav en är tydligare, om jag inte minns fel. Förutom terasserna och högen närmare sjön. Måste ha varit en betydande plats under Birkas tid, och kanske tidigare.

/Mats

[Nils Ristare]

Att en marknad hölls på isen behöver inte betyda mer än att man höll en marknad på isen utanför det översnöade Birka eftersom alla visste var Birka låg. Vrider man lite på informationen så kan den ju lika gärna säga att man höll marknaden på isen för att själva Birka var obeboeligt vintertid…Dessutom, ismarknader är väldigt kalla marknader, speciellt för fötterna, prova själva, inget att rekommendera ens med dagens skoterstövlar.

Av någon anledning kommer jag att tänka på Jokkmokks marknad. Den drar massor av folk, men varför hålls den på vintern, när det är som kallast? Är det därför att fördelen med lätta transporter på snön väger tyngre än problemen med kylan? Tidpunkten valdes ju på 1600-talet, långt före skoterstövlarnas tid. Om kylan var ett hanterbart problem då, så borde det ha varit detsamma 600 år tidigare.

Spontant kan jag tänka mig fyra orsaker till att ha en vintermarknad:

1) I vissa väglösa områden är det lättare att ta sig fram på vintern än resten av året.

2) Vissa varor hanteras lättare på vintern, t.ex. livsmedel som inte tål värme.

3) När halva vintern har gått är det praktiskt att kunna byta till sig det som saknas. (Fläsket som skulle räcka över vintern började smaka härsket redan till jul, men å andra sidan har du ost och bröd så det räcker och blir över. Någon annan saknar bröd, men har dragit upp ett par fina gäddor. O.s.v.)

4) Människan är ett flockdjur. Efter en tids isolering är det skönt att träffa andra människor och höra de senaste nyheterna.

[Mats Hansson]

Jag har knappt vågat nämna det, men mitt affischnamn Ambrosiani nämner i en av Birka-böckerna att vintern var en betydelsefull tid på Birka, då man transporterade och lade upp förråd, bl.a. av järn från norr/nordväst, som sen försåldes under sommarhalvåret. Vad han grundar det på vet jag inte, kanske framgår om man läser lite noggrannare (vilket var ett tag sen jag gjorde).

/Mats

[Leif]

Åter till vedfrågan, som jag inte tänkt skriva något om från  början, men eftersom en kolllega frågade mig lite om ved så har jag kikat i mina böcker.

Vi kan börja med en strof ur Sången om Rig, vers 9 (har tolkats som arbetsuppgifter för trälar):

Han började växa - och väl frodas
snart han kunde - krafter bruka
bast fick han binda - och bördor lyfta
hem vad dag - han risved drog

Sedan gjorde jag en gång en sammanställning av arbetsuppgifter (Häggström, "Jordbruket och dess samhälleliga förutsättning.." I: Häggström red, Öggestorp och Rogberga Jönköping 2007 och däri anförda referenser). Kvinnor, flickor och pojkar samt manliga och kvinnliga trälar ägnade sig specifikt åt att samla ved. Detta gjordes så fort ingan andra sysslor kväde uppmärksamhet.

När man tänker ved i det gamla samhället skall man inte som hos oss tänka sig stora stackar eller staplar med ved. Visst hade man en hel del torrved, men man skall inte underskatta användandet av råved (t.ex. är björk utmärkt råved). Jag håller för troligt att man i princip använde sig av följande vedslag:

-En mindre mängd lagrad torkad ved
-Färsk råved
-Nyhämtad ved från torrakor, som det bör ha funnits fler av i skogarna förr än nu
-Diverse träspill samt inte minst avätna lövkärvar (se exvis min artikel "Lövtäkt i Västsverige" publicerad i META 2001)

Jag är benägen att hålla med de som tycker att vedfrågan bör vara lättare at lösa på en ö i mälaren än på många andra platser. Det är ju inte för inte som man, innan lastbilar tog över, flottade timmer.

[Nils Ristare]

Handelsmän som övervintrade i Birka? Jaha. Vilka handlade de med? Handelsmän behöver kunder. De vill inte bo isolerade ute på en ö och bli totalt instängda vår och höst – eller kanske hela vintrar ibland när isen varken bär eller brister. De behöver både köpa och sälja för att överleva.

Hanterkare? Visst, de kunde frakta hem det material de behövde sommartid – men vem skulle de sälja sina produkter till? Satt de verkligen hela vintern och producerade sina alster för att hoppas kunna sälja dem till sommaren? På ön sitter alltså då  hantverkare som producerar och handelsmän som inte kan sälja…? Vad tjänade de på detta?

Pälsverk? För att bereda skinn behövs bland annat värme och vatten i stora mängder vilket jag nämnt lite om ovan. Björkaska behövs liksom bark och det ser jag inte som något problem, det borde finnas i överflöd om man övervintrade i Birka. Men en garvare hade absolut enorma problem med ved och vatten i ett så isolerat boende.

Pälsarna var bara ett exempel, men visst kan man tänka sig att de bereddes någon annanstans innan de hamnade i Birka. Min poäng är dock densamma, jag tror inte att gränsen mellan hantverkare och handelsmän är så knivskarp som i uppdelningen ovan, eftersom jag tror att alla handelsmän ägnade sig åt olika former av hantverk (om än i varierande grad). Ibland får jag en känsla av att sinnebilden av en handelsman är en person som står på bryggan i Birka och köper ett föremål av person A för att strax efter sälja det till person B med en viss förtjänst. Frågan är då varför inte A kan sälja sina grejor direkt till B, det vinner de på båda två? Personligen tror jag att den stora förtjänsten ligger i att "förfina" råvaror till färdiga produkter, och jag tror därför att handelsmannen och hantverkaren egentligen är en och samma person. Pälsar köps in (garvade eller ogarvade) och blir kläder. Silvermynt blir smycken. Trä blir skålar, möbler och praktfullt målade prydnadsföremål. Importerade pärlhalsband och hängsmycken "drygas ut" med hemgjorda glaspärlor av gammalt glaskross. Myrmalm blir allehanda smidesdetaljer. Ben och horn blir kammar och knappar. Och så vidare, förmodligen fanns det hundratals olika typer av föremål till salu när sommaren och kunderna kom.

Man kan även tänka sig att det blev lite "Gnosjö-anda" när alla kände alla och, med tiden, alla började bli släkt med alla. T.ex. kan en person ha koncentrerat sig på att smida yxhuvuden medan hans kusin träsnidaren fick tillverka utsmyckade skaft. Kanske var det en tredje person som målade detaljerna på skaftet, en fjärde person som tillverkade läderskydd för eggen och, om yxan var riktigt lyxig, en femte person som skapade någon form av mönster på huvudet.

Om vi ska återvända till det eventuella vinterboendet så är det ett faktum att Birka skyddades av både stadsvall och borg, och vi vet att staden blev anfallen vid flera tillfällen. Uppenbarligen fanns det åtråvärda rikedomar i staden, förmodligen i form av personliga förmögenter så väl som lyxiga ägodelar, lager av osålda varor samt olika former av specialverktyg. Var det överhuvudtaget ett alternativ att lämna tryggheten i Birka och föra med sig dessa föremål till en hemby någon annanstans? Hur undgick man att bli rånad på vägen? Hur försvarade man sig i hembyn? För den som inte vågade anfalla staden måste det ha varit väldigt lockande att avvakta hösten och sedan plocka handelsmännen en efter en... 

[Nils Ristare]

Man kan även tänka sig att det blev lite "Gnosjö-anda" när alla kände alla och, med tiden, alla började bli släkt med alla. T.ex. kan en person ha koncentrerat sig på att smida yxhuvuden medan hans kusin träsnidaren fick tillverka utsmyckade skaft. Kanske var det en tredje person som målade detaljerna på skaftet, en fjärde person som tillverkade läderskydd för eggen och, om yxan var riktigt lyxig, en femte person som skapade någon form av mönster på huvudet.

(Inlägget ovan överskred gränsen på 4000 tecken...)

Man kan också tänka sig att samarbetet gav ett teknologiskt övertag, eftersom det fanns mycket kunskap och vitt skilda erfarenheter samlade på en och samma plats. När vävaren framåt kvällningen satt med en öl i handen och suckade över ett tidsödande och tråkigt arbetsmoment kunde krukmakaren svara "men kan du inte använda en X?" och träsnidaren inflika "...med en Y i änden?", och redan nästa dag kunde smeden ta fram de metalldelar som behövdes för en prototyp. Om prototypen var användbar så hade vävaren plötsligt fått ett övertag gentemot de som satt hemma i stugorna och vävde efter den gamla metoden, om inte så kanske den åtminstone kunde vara ett frö till en idé rörande något helt annat problem. Idéer föder idéer, för att använda en gammal klyscha. Det kanske var därför som Birka ansågs vara lämplig för Ansgars mission, de var helt enkelt inte fast i samma "så här har vi alltid gjort"-tänkande som rådde på många andra platser?

[sjovik]

Först en avslutande kommentar i det träliga vedämnet, som i o f sig avslutats på ett utmärkt sätt i inlägg #225. På landsbygden kan man ännu i dag, på en del gårdar, se praktfulla vedstaplar utomhus, med ett enkelt tak upptill. Om Birkaborna valde denna förvaringsmetod, så behövdes bara ett stycke öppen mark, så kunde de förvara hur mycket ved som helst, och veden kunde se ut hur som helst. Häpp! Enda nackdelen med metoden är att den inte efterlämnar några spår som arkeologer kan ha glädje av.

Jag har knappt vågat nämna det, men mitt affischnamn Ambrosiani nämner i en av Birka-böckerna att vintern var en betydelsefull tid på Birka, då man transporterade och lade upp förråd, bl.a. av järn från norr/nordväst, som sen försåldes under sommarhalvåret...

Tack för den kommentaren. Den leder spikrakt tillbaka till mitt enögda intresse för Gästriklands plats i historien. Norr/nordväst från Birka ligger ju Järnriket sydvästra Gästrikland. Transporterna av järnet till konsumenterna (eller handelsmännen) i Mälarområdet kunde knappast ske via vatten/isar. Dalälven och åarna leder i fel riktning, och har tyvärr en del besvärliga forsar. Omvägen via Roslagens skärgård och in i Mälaren verkar också väl omständlig. Bästa alternativet borde alltså vara att samla det producerade råjärnet under året, och utnyttja vinterskaren (och den tämligen platta terrängen) för frakten söderut. Logistiskt sett borde det också vara smart att samla alla transporterna till en gemensam karavan, vid en överenskommen tidpunkt. Då vet också uppköparna i Birka när man ska vara på plats för att göra affärer. "Kom till den stora Järnmarknaden i Birka, välkänd bland järnhandlare långt ner i Europa". Järnet kan sedan lugnt lagras i väntan på islossningen, när vidaretransporten längre söderut kan ske per skepp. Jag tror alltså mera på att affärerna gjordes upp på isen, så att Gästrikarna kunde återvända hem direkt, och producera mera råjärn.

Frågan är ju, enligt diskussionsrubriken, vad hände med Birka? Jag tror inte ett dugg på att vare sig vatten-, ved- eller hygienproblem skulle omöjliggöra Birkas fortsatta existens. Det låter inte rimligt att någon skulle ha beslutat att kassera ett fungerande köpcentrum, för att bygga upp något liknande på annan plats. Finns det överhuvudtaget spår av något liknande på annan plats? Eller var det hela handelsprocessen som bytte karaktär och gjorde Birka överflödigt?

Vi är kanske flera som borde sträckläsa serien Birkaböcker en gång till.

[miklagard]

 Personligen tror jag att den stora förtjänsten ligger i att "förfina" råvaror till färdiga produkter, och jag tror därför att handelsmannen och hantverkaren egentligen är en och samma person. Pälsar köps in (garvade eller ogarvade) och blir kläder. Silvermynt blir smycken. Trä blir skålar, möbler och praktfullt målade prydnadsföremål. Importerade pärlhalsband och hängsmycken "drygas ut" med hemgjorda glaspärlor av gammalt glaskross. Myrmalm blir allehanda smidesdetaljer. Ben och horn blir kammar och knappar. Och så vidare, förmodligen fanns det hundratals olika typer av föremål till salu när sommaren och kunderna kom.

Man kan även tänka sig att det blev lite "Gnosjö-anda" när alla kände alla och, med tiden, alla började bli släkt med alla. T.ex. kan en person ha koncentrerat sig på att smida yxhuvuden medan hans kusin träsnidaren fick tillverka utsmyckade skaft. Kanske var det en tredje person som målade detaljerna på skaftet, en fjärde person som tillverkade läderskydd för eggen och, om yxan var riktigt lyxig, en femte person som skapade någon form av mönster på huvudet.

Om vi ska återvända till det eventuella vinterboendet så är det ett faktum att Birka skyddades av både stadsvall och borg, och vi vet att staden blev anfallen vid flera tillfällen. Uppenbarligen fanns det åtråvärda rikedomar i staden, förmodligen i form av personliga förmögenter så väl som lyxiga ägodelar, lager av osålda varor samt olika former av specialverktyg. Var det överhuvudtaget ett alternativ att lämna tryggheten i Birka och föra med sig dessa föremål till en hemby någon annanstans? Hur undgick man att bli rånad på vägen? Hur försvarade man sig i hembyn? För den som inte vågade anfalla staden måste det ha varit väldigt lockande att avvakta hösten och sedan plocka handelsmännen en efter en... 

Ja, jag tror att det är en bra idé för många att läsa böckerna om Birka av Ambrosiani/Eriksson.

Visst, förädling av råvarorna kan i många fall ha varit en lönsam affär, men jag tror ändå att det som alltid var de penningstarka handelsmännen som bara köpte och sålde i stora volymer som var de stora vinnarna och som blev väldigt rika. Att de i onödan skulle flytta sina skattkistor från Birka finner jag otroligt ! Man fanns ju i Birka för att det låg i ett bra affärsstrategiskt läge och att där fanns framför allt ett för sin tid oerhört bra försvarssystem.   

Nej, jag tror inte att det var ett alternativ att lämna tryggheten i den för väldiga pengar befästa handelsstaden !!!

Diskussionen har varit väldigt nyttig, har nog öppnat mångas ögon för nya realiteter, och med all önskvärd tydlighet visat att logistiken var väldigt viktig och inte lätt att lösa. Men min övertygelse är ändå att i Birka, liksom vid andra stora bebyggelsecentra under denna tid och före och efter, hade man löst problemet. Trälsystemet var förmodligen nyckeln till att ett så omfattande och delvis så olustigt skitgöra  (bränsle, färskvatten och sanititet)  kunde utföras utan alltför stora kostnader. En rolig avknoppning av diskussionen är  funderingen att kanske bebyggelse, p.g.a. logistikproblemet framför allt på vintern, kan ha lett till bebyggelse på Adelsösidan av sundet.  Ser fram emot mer kunskap om detta !

[Nils Ristare]

När Birka växte upp var det på en ö i Österjön, ett läge som delades med många andra ställen utmed landets kuster. Det är knappast något unikt geografiskt läge som är orsaken till en så stor handelsplats. Och när Tälje-leden grundas upp så förlängs förvisso vägen till Birka för vissa, men det ganska marginelt. Det geografiska läget förändras radikalt först långt senare när man inte längre kan segla rakt in i Mälaren. Så det är knappast någon geografisk omdaning som är orsak till undergången heller.

Jag håller med om att Birkas läge inte är helt unikt, men det är ändå väldigt centralt där de olika segellederna korsar varandra. I väster har vi det inre av Mälaren, i norr leden till Uppsala, i öster Östersjöns leder till Åland, Finland och Baltikum, i söder leden till Södertälje, Visby och kontinenten.

Något som kanske är än mer intressant är det "politiska" läget. På den här kartan är Björkö den turkosfärgade ön under "una" i Färentuna. Birka ligger alltså mellan kulturbygderna i Uppland och Södermanland, i den absoluta utkanten av Attundaland, på behörigt avstånd från t.ex. Uppsala som verkar ha varit ett maktcentrum vid den här tiden. Kanske var placeringen i "laglöst gränsland" en förutsättning för en stadsbildning av den här typen?

Eftersom stadsliknande bebyggelser verkar ovanliga i Skandinavien och i stort sett bara går hand i hand med en stark maktsamling i området kan man väl anta att så var fallet här också. Alltså har vi kanske en Sveakung som styr handeln till en plats han kan kontrollera den på, detta verkar de flesta vara överens om. När Birka sen försvinner är det väl troligt att det beror på att kungen förlorat sin kontroll i området. Även om Birka blev attackerat och bränt fanns egentligen inga skäl till att inte bygga upp handelsplatsen igen på samma ställe om man hade haft kvar kontrollen över området.  Om vi då antar att sveakungen blivit avsevärt försvagad så har ju förutsättningarna för en stadsliknande handelsplats i mälarområdet försvunnit.  

Jag hade köpt det resonemanget rakt av om Birka hade flyttats till Uppsala eller motsvarande maktcentrum i Södermanland, men nu uppstår efter en relativt kort tid en ny stadsbildning bara lite drygt tre mil därifrån. Visserligen ligger Sigtuna innanför en (trolig) försvarsanordning vid Stäket, men skulle det räcka om Sveakungens makt var så försvagad?

[Yngwe]

Självplock-metoden håller inte för Birka, man kan inte gå och plocka ved när man får tid, där håller jag helt med Thomas. Jämförelsen med Öggestorp är inte relevant då det är frågan om en by mitt i stora skogen och Rogbergas tillgång på lövträ är/var ännu större.
Veden är helt klart ett projekt som kräver organisation, en kommersiell vedhantering är troligast men kanske även träl-arbetskraft använts och styrts av den som kontrollerar staden.

Att dra järn på skare funkar nog relativt bra i små mängder, men det är vanskligt då det kräver skarsnö, vad gör man om vädret skiftar och man står fast i sörjan? (Då är man rökt för att använda ved-termer )  Med båten låter det långt och dumt att åka runt Roslagen...men var man tvungen till det? Kanske tog man Tämnarån så långt att man bara hade en liten bit att bära över till sydgående åar. Ett sådant ställe skulle teoretiskt Vendel kunna vara, bara en fundering....

[Yngwe]

Nils!

1 Japp,

det politiska läget är betydligt mer intressant än det rent geografiska, men det finns gott om gränsbygder med handelsplatser som förblir små.  Jag tror att någon med politiskt inflytande behövs för att skapa förutsättning för staden.



2. Japp

Makthavaren som kontrollerade Birka får pisk och försvinner kanske helt från arenan. Den nye starke aktören kommer från Götaland och han saknar förutsättningar att driva handel i området då storbönderna inte är med honom. Han grundar istället en "ambassad och missionstad" i Sigtuna. Därifrån försöker han etablera sin makt även i mälarlandskapen.
Innan de som har den militära makten och de som har varorna är överens saknas möjligheter att styra handeln till en plats.  När blir man överens i Uppland?  När grundas det återigen städer vid Mälaren? Långt senare, på 1200 talet!!!

[sjovik]

Att dra järn på skare funkar nog relativt bra i små mängder, men det är vanskligt då det kräver skarsnö, vad gör man om vädret skiftar och man står fast i sörjan? (Då är man rökt för att använda ved-termer )  Med båten låter det långt och dumt att åka runt Roslagen...men var man tvungen till det? Kanske tog man Tämnarån så långt att man bara hade en liten bit att bära över till sydgående åar. Ett sådant ställe skulle teoretiskt Vendel kunna vara, bara en fundering....

OK, jag håller med om att det var en onödigt vinterromantisk bild med den gnistrande skaren. Vad jag egentligen såg framför mig, var en lång slädkaravan, där man turades om att "spåra", om det nu inte redan fanns uppkörda och fasta slädvägar.  Hade man otur med väderomslag, var det i alla fall en fördel att vara flera som kunde reda ut besvären. Mitt resonemang antar dessutom ett enda transporttillfälle per vinter, som då kunde förläggas till den erfarenhetsmässigt kallaste tiden. Dessutom kunde man ju anpassa antalet slädar ( d v s tyngden per släde) till väderförhållandena. Export till Vendelområdet har jag också haft i tankarna, men den här diskussionen handlar om Birka.

Kan någon med bättre kartkännedom konstruera en fungerande transportled via vattendrag mellan Gästrikland och Mälarområdet, så är det givetvis också en lösning. Då behövde transportledningen bara fundera på vilket som var smartast, att använda vattenstråken med mellanliggande omlastningar och landtransporter, eller att frakta varorna i ett svep på snön.

[Leiph]

"Makthavaren får pisk"...

Så var det nog. Affärsmän vill ha fred, det är kungar och poeter som tycker krig är heroiskt.

Jag tror att man ska se makthavarens roll som en som kan ge beskydd mot rövare, och därför har rätt att uppbära tribut. Mer än som att makthavaren är den som initierar själva handeln. Om inte någon av de lokala makthavarna längre kan garantera skydd, så upphör handeln.

Jag fick visserligen pisk förra gången jag jämförde över tid och rum, men jag framhärdar - man kan lära sig även av nutiden. Läs följande beskrivning - det skulle kunna ha fungerat så även i Mälardalen under vikingatiden.

Box 7 - Abbaan and the organization of the caravan (livestock) trade

The abbaan system, used before colonial times in Somalia, and rendered obsolete by peace and security after independence, has made an impressive comeback with the civil war and explains why the trade links have been open during the worst times of the civil war. To reach the coast in safety, a caravan obtains protection on its journey among many different and often hostile clans; this is achieved by a semiinstitutionalized form of safe-conduct. The leader of the caravan enters into a relationship of protection with an abbaan (patron) from each clan on his way. A patron is selected for his probity, status, and above all in a society where force is important, for the strength of his lineage. He is given gifts in return for his services, and is responsible for the security of the caravan, for its goods and for the lives of those on it. Attacks on a protected caravan are attacks on the patron and his lineage whose honor and name can only be upheld by prompt retaliatory action. It is the duty of the patron and his agnates to obtain reparation for any injuries inflicted on the caravan and to hand over the just amount of compensation to the injured lineage.
 
To ensure against contract rescission by the abbaan, the following threatpoints exist. First, the abbaan would incur the enmity of the caravan owner's lineage. Second, the abbaan would lose his reputation and consequently, his livelihood as protector. Bitter verses, composed by deceived caravan owners to vilify their abbaan, sweep through the country and blacken a lineage's reputation: "Haddii aad safar alle tahay, Cali Suufi kuma arkeen" (If you want to be a good traveler, do not meet the Cali Suufi!).

Source: Roland Marchal, “The post civil war Somali business class”. 

[Yngwe]

Här tycker jag du träffar du i prick Leiph, jag kan utan problem överföra detta direkt till Skandinaviska förhållanden, på floder och efter kuster.  Tror kanske också att denna abaan om han är tillräckligt stark kan styra var handeln ska ske med folket i regionen, mao bestämma handelsplats. Detta skulle då kunna vara fallet också i Birka!  "Visst, ni får segla här, jag håller koll på sjörövarna, men ni får bara handla i Birka! Och jag vill ha 10% av era inkomster där, jag måste betala för soldater och ved!"

[miklagard]

Makthavaren som kontrollerade Birka får pisk och försvinner kanske helt från arenan. Den nye starke aktören kommer från Götaland och han saknar förutsättningar att driva handel i området då storbönderna inte är med honom. Han grundar istället en "ambassad och missionstad" i Sigtuna. Därifrån försöker han etablera sin makt även i mälarlandskapen.
Innan de som har den militära makten och de som har varorna är överens saknas möjligheter att styra handeln till en plats.  När blir man överens i Uppland?  När grundas det återigen städer vid Mälaren? Långt senare, på 1200 talet!!!

Intressant teori ! Så har jag också tänkt. Kristendomen kom ju först till Götaland. Kungasläkterna kom av någon anledning mestadels från Götaland och är begravda där. 

Kanske var meningen att Sigtuna, förutom att vara en kristen utpost i hednaland ,även skulle ersätta Birka som handelsstad. Kronologin pekar ju på det. Men kungens vilja och löften räckte inte till för att handelsmännen skulle tro på ett tillräckligt tryggt läge. Kanske valde då handelsmännen att sköta handeln från annan/andra plats/platser.

Nu tänker jag bli råspekulativ, torgföra en tänkbar alternativ tolkning och därmed  ifrågasätta heliga kor !

* Var då mälardalen trygg nog för handelsmännen sedan Birka åter hade bränts ner c:a 970 ? 
* Kanske hade uppgrundningen som omöjliggjorde passage via Tälje och den troliga avspärrningen vid Agnefit också en negativ inverkan på handelmännens vilja att bli kvar i Mälaren ?
* Kan Agnefit åtminstone en kort tid varit avsett att ersätta Birka ?
* Kan Birka slutligen ha flyttats från Mälaren ? 
* Kan det ha funnits två Birka, där det första ersattes av det andra ?
* I så falll, kan det nya Birka ha haft samma kung som kontrollerade Sigtuna ?
* Kan det nya Birka ha förlagts till östkusten t.ex. Söderköping ?
* Kan det nya Birka ha förlagts till det ännu mer skyddade och strategiskt väl valda Köpingsvik  på västsidan av Öland, som bevisligen är en stor vikingatida handelsstad som har oerhörda kulturlager, fantastiskt högklassigt fyndmaterial och bevisligen existerade en bit in på 1100-talet ?

Ja, kanske Adam av Bremen hade rätt då han angav positionen för Birka som lika långt till Jomsborg som till Kurland, men att han menade det nya Birka som i ett senare skede fick namnet Köpingsvik. 

Jag har tagit på hjälmen och höjer skölden !  ......och har lossat på svärdet !

[Carl Thomas]

Det finns ju en senare parallell till Birka och jag menar då läget inget annat, jag syftar på borgen Näs på Visingsö. Visserligen är Visingsö större än Björkö men med mycket folk i borgen uppstår motsvarande problem med transporter – dock kunde nog bönderna på Visingsö underhålla borgen med en hel del – men många transporter behövdes även till Näs.

Jag tänkte mer på läget än någonting annat. Alltså en borg ute på en ö. Vattnet bildar en bred vallgrav vilket är positivt ur försvarssynpunkt. Borgen på Birka hade ju också denna fördel ur försvarssynpunkt. Det var inte enkelt att ta sig ut med tillräckligt stora mängder soldater för att anfalla Birkas borg.

När det gäller Näs finns ju teorin att kungen bodde där, mitt mellan väst- och östgötaländerna, nära till båda, omgiven av sitt eget folk, skyddad av vatten.  Samma resonemang kan ju ursprungligen funnits även för Birka?

Kan vi se Birka som först en borganläggning för en kung, mitt i hans rike, anlagd på en ö ur försvarssynpunkt? Borgar drar till sig annat folk som mer eller mindre söker skydd intill borgen. En borg kräver också en massa leveranser och hantverkare. Detta kan ha inneburit att borgen utvecklades även till en handelsplats, kanske av en tillfällighet, kanske av kungen så att han kunde övervaka handeln och ta upp skatt?

Nästa fråga.
Jag hoppas att jag nått fram lite med logistiken – och att jag saknar en helhetsbild som fungerar praktiskt. Det gör jag fortfarande.

Jag tror att det skulle vara lärorikt att titta på just helheten när det gäller transporter. Alltså alla transporter som behövs för en befolkning av, låt oss fortsätta med 1000 personer, då blir det enkelt att öka, eller minska, befolkningen.
Ved, mat, handelsmännens transporter, material för husbyggande, bryggbyggande, hamnanläggningar, reparationer och underhåll av dessa, råvaror till hantverkare, järn, osv.
När vi fått ihop en helhet av transportbehov kan vi börja titta på vad som behövdes för att frakta detta vilket kan leda oss till rätt storlek på skepp, antal skepp osv. Det bör leda oss till det antal bryggor som behövdes, hur långa de måste vara, förvaringsplatser och deras storlek osv. I slutändan av allt detta bör en bra bild av Birkas folkmängd kunna växa fram.
Någon intresserad?

Thomas

[miklagard]

Det finns ju en senare parallell till Birka och jag menar då läget inget annat, jag syftar på borgen Näs på Visingsö. Visserligen är Visingsö större än Björkö men med mycket folk i borgen uppstår motsvarande problem med transporter – dock kunde nog bönderna på Visingsö underhålla borgen med en hel del – men många transporter behövdes även till Näs.

Jag tänkte mer på läget än någonting annat. Alltså en borg ute på en ö. Vattnet bildar en bred vallgrav vilket är positivt ur försvarssynpunkt. Borgen på Birka hade ju också denna fördel ur försvarssynpunkt. Det var inte enkelt att ta sig ut med tillräckligt stora mängder soldater för att anfalla Birkas borg.

När det gäller Näs finns ju teorin att kungen bodde där, mitt mellan väst- och östgötaländerna, nära till båda, omgiven av sitt eget folk, skyddad av vatten.  Samma resonemang kan ju ursprungligen funnits även för Birka?

Kan vi se Birka som först en borganläggning för en kung, mitt i hans rike, anlagd på en ö ur försvarssynpunkt? Borgar drar till sig annat folk som mer eller mindre söker skydd intill borgen. En borg kräver också en massa leveranser och hantverkare. Detta kan ha inneburit att borgen utvecklades även till en handelsplats, kanske av en tillfällighet, kanske av kungen så att han kunde övervaka handeln och ta upp skatt?

Varför skulle det inte kunna vara fallet även på Birka ?  Men i så fall i begynnelseskedet. Då vet vi ju att det fanns en mycket mindre stadsvall och även en liten pålspärr. Dock kan jag inte minnas att det finns något stöd för denna teori i fyndmaterialet.

I det senare skedet då den nya stora stadsvallen och framför allt Borgen kommit till höll ju kungen till på Hovgården på Adelsö.

[Yngwe]

Min syn på din frågeställning Miklagård. Jag får nog höja skölden också, ska vi bilda svinfylking?

* Var då mälardalen trygg nog för handelsmännen sedan Birka åter hade bränts ner c:a 970 ?   Nej troligen inte, ingen är stark nog att garantera säkerhet. Kom ihåg att norrmännen och esterna härjade. ( Lustiga är att norrmännen härjar landet runt Sigtuna, esterna själva Sigtuna... jag anar ugglor i mossen och lömska allianser....)

* Kanske hade uppgrundningen som omöjliggjorde passage via Tälje och den troliga avspärrningen vid Agnefit också en negativ inverkan på handelmännens vilja att bli kvar i Mälaren ? ¨ Utan tvivel gjorde det området ännu känsligare

* Kan Agnefit åtminstone en kort tid varit avsett att ersätta Birka ? Låter inte otroligt, men så nära sin besegrare...?

* Kan Birka slutligen ha flyttats från Mälaren ?  Ja, om det var enda alternativet

* Kan det ha funnits två Birka, där det första ersattes av det andra ? Birka betyder handelsplats, det finns många intresanta platser som har namn som kan liknas vid Birka, så det är väl troligt, Köpingsvik har ju framförts som en teori

* I så falll, kan det nya Birka ha haft samma kung som kontrollerade Sigtuna ?
* Kan det nya Birka ha förlagts till östkusten t.ex. Söderköping ?
* Kan det nya Birka ha förlagts till det ännu mer skyddade och strategiskt väl valda Köpingsvik  på västsidan av Öland, som bevisligen är en stor vikingatida handelsstad som har oerhörda kulturlager, fantastiskt högklassigt fyndmaterial och bevisligen existerade en bit in på 1100-talet ?Ja men jag köper inte Söderköping, det är ännu närmare götarnas kärnområde och ligger ännu trängre till.. om Sveakungen överlevt söker han sig nog österut eller norrut eller iallafall bort från svenska fastlandet. Svearna är traditionellt starka på haven. Åland råkade ut för något under den här tiden, i stort sett all byar överges under så lång tid att man glömmer deras namn. Vad hände?  Köpingsvik kan väl också vara en kandidat, men där anläggs mycket tidigt en stor kyrka... stämmer det med bilden? Spontant känner jag att sveakungen inte är kristen och om han och hans folk driver Köpingsvik får jag inte ihop det...

Personligen tror jag han förlorar sin makt och gör som svenska kungar gjort, han sjappar! Nånstans har han bundsförvanter och där smider han kanske planer, men utan resultat.