Björn Ambrosiani brukar peka på Birkas plats alldeles vid infarten (från Mälaren räknat) till Södertälje-passagen (kommer inte ihåg vad Mälarviken där kallas). Båtar som tog sig upp i Mälaren söderifrån tog nog gärna just Tälje-passagen. Som nämnts tidigare här så grundas dock denna passage upp under vikingatid. Fr.o.m. tusentalet är nog båtar till Mälaren hänvisade till att passera in via stadsholmen (Agnefit) istället, så Birka hamnar redan av denna anledning lite i bakvattnet, fördelen med Birkas läge blev inte så uppenbar längre.
/Mats
Till detta kan vi lägga att ungefär samma sak verkar ha hänt den tidigare handelsplatsen på Helgö, som verkar ha existerat mellan 200-talet och 600-talet. Därefter kommer ett rätt ordentligt glapp fram till Birkas grundande omkring år 790. Vad hände däremellan? Var det inrikespolitiska läget så oroligt att långväga handel var omöjlig?
I vilket fall är det intressant att Helgö är beläget mellan de båda inloppen, det vid Agnefit och det vid Tälje. När sedan Birka växte fram hade inloppet vid Agnefit grundats upp och blivit ointressant, och då var Björkö ett bättre ställe att anlägga en handelsplats på, strax intill kungens anläggning på Alsnö. Slutligen grundades även inloppet i Tälje upp och handeln flyttade någon annanstans. Jag kan tänka mig att den senare förändringen kan ha gått ganska snabbt: en del långväga handelsmän börjar använda den nya handelsplatsen istället -> utbudet av varor i Birka minskar, så Mälarbönderna börjar också ta sig till den nya platsen istället -> "köpsuget" i Birka minskar -> fler långväga handelsmän väljer den nya platsen -> o.s.v. I nutid kan vi se samma snabba förlopp när ett bostadsområde förslummas eller när hela samhällen i Norrland avfolkats efter att den lokala livsmedelsbutiken stängts p.g.a. för liten kundkrets.
En spontan fundering: hur såg det ut i Tälje, och vilka konsekvenser fick landhöjningen? I Östersjön är det normalt med vattenstånd på en halvmeter över/under normalvattenstånd, och skillnader på ytterligare en halvmeter är inte direkt ovanliga. Det ger att uppgrundningen i Tälje till en början bara gjorde att de största skeppen körde fast vid extremt lågvatten. Med tiden skedde det även vid mer normala vattenstånd, och allt mindre skepp drabbades. Vad gjorde de handelsmän som kom till Tälje och insåg att de p.g.a. lågt vattenstånd inte kunde komma in i Mälaren? Det var knappast någon bra affär att segla hem igen med varorna, och det var tidsödande att vänta på ett högre vattenstånd som ingen visste när det kunde komma, så jag gissar att en del av dem försökte sälja sina varor till högstbjudande på plats. Jag gissar därför även att det var lönsamt för lokala köpmän att hålla sig framme när något stort skepp fastnade, för då fanns möjlighet att köpa billiga varor som kunde säljas dyrare i Birka. Om vi följer den tanken fullt ut är det väl nästan troligt att en handelsplats i Tälje hade förutsättningar att få allt större betydelse i takt med landhöjningen, och till slut även kunde bidra till Birkas fall?
