Författare Ämne: Frågor kring runstensläsarnormer  (läst 5112 gånger)

Utloggad Tomte

  • Stammis
  • Antal inlägg: 224
Frågor kring runstensläsarnormer
« skrivet: januari 19, 2009, 22:20 »
Jag tänkte stoppa in ett antal frågor kring translitterering och tolkning av runinskrifter i ett och samma inlägg/tråd här. Det är grejer jag gått och funderat över men som jag saknar runintresserade vänner att ställa till.

1. Jag har förstått att normen för translitterering av runor föreskriver att ås-/ass-runan alltid ska translittereras som o, i stället för t.ex. ã, alltså även i inskrifter från tider då den uttalades som ett nasalt a. Det kan man i alla fall läsa på RAÄ:s webbplats. Men, då är frågan, urnordiska inskrifter då? Där har vi ju en särskild o-runa (odalrunan). Ska ås-runan transiberas ã i dessa fall då, eller hur skiljs de annars åt i dessa fall?

2. Om en inskrift lyder "X reste stenen efter Y" brukar man ju inte anta att X för det är den som ristat, utan räknar oftast med att någon särskild ristare har gjort detta. I de fall då skrifterna på runstenar i stället lyder "X ristade runorna efter Y" (t.ex Ög 183), kan man då anta mer tveklöst att X själv är ristaren? Det känns självklart för mig men jag frågar ändå för att få veta om det finns någon vedertagen norm för detta. Finns dem man betraktar som våra runstenars respektive ristare listade någonstans?

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Frågor kring runstensläsarnormer
« Svar #1 skrivet: januari 20, 2009, 08:30 »
Jag har förstått att normen för translitterering av runor föreskriver att ås-/ass-runan alltid ska translittereras som o, i stället för t.ex. ã, alltså även i inskrifter från tider då den uttalades som ett nasalt a. Det kan man i alla fall läsa på RAÄ:s webbplats. Men, då är frågan, urnordiska inskrifter då? Där har vi ju en särskild o-runa (odalrunan). Ska ås-runan transiberas ã i dessa fall då, eller hur skiljs de annars åt i dessa fall?

På urnordiska stod åsrunan för ett öppet, nasalt a-ljud. Men på exempelvis Stentoftenstenen har den använts som inskottsvokal. Ristaren satt och ljudade och tyckte sig höra en vokal mellan b:et och r:et i bro, och satte dit en åsruna för det ljudet.

På fornnordiska varierar användinigen av åsrunan med var ristarens flesta stenar står. Det ser alltså ut som en regional variation i uttalet. Jag vet inte vad praxis är i translittereringen men det låter lite avigt att alltid tolka ljudvärdet som o. Lika ofta bör det kunna skrivas a, å, och ô.

Utloggad Tomte

  • Stammis
  • Antal inlägg: 224
SV: Frågor kring runstensläsarnormer
« Svar #2 skrivet: januari 20, 2009, 09:24 »
Så här står det på RAÄ:s webbplats, mer precist på http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/runstenar/att_lasa_runor_och_runinskrifter.html

"När man translittererar tar man ingen hänsyn till vilken form runan har och inte heller vilket ljud den används för i det aktuella ordet. Ett bra exempel är åsrunan. Den kan se ut på flera olika sätt (se ovan). I de äldsta vikingatida inskrifterna står runan alltid för nasalerat a (ett a uttalat genom näsan), senare började runan användas för bl. a. o-ljud. Vissa ristare fortsatte dock att använda åsrunan för a-ljud. Oavsett vilken form runan har eller vilket ljud den står för återges den med o. Alltså translittererar man å ena sidan t.ex. mon för man (Bällsta) och hon för han (Frösön) och å andra sidan forþom för forðom (Replösa). Skillnaderna i uttal får sedan framgå av normaliseringen."

Att alltid återge åsrunan som o gäller alltså bara translittereringen, men då tänker ju jag att det borde uppstå en "konflikt" mellan åsrunans och  odalrunans translittereringar när det gäller de urnordiska skrifterna. Translittereras då odalrunan på ett annat sätt?

När jag ska kolla på runinskrifternas translittereringar i runtextdatabasen innehåller många en massa =-tecken och divisionstecken. Ska de se ut så eller är det min dator som inte fattar det som det ska vara?

Vidare får man intrycket på RAÄ:s webbplats att alla som reste runstenar var vikingar, men det är ju ändå inte riktigt riktigt.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: Frågor kring runstensläsarnormer
« Svar #3 skrivet: januari 20, 2009, 12:26 »
Vidare får man intrycket på RAÄ:s webbplats att alla som reste runstenar var vikingar, men det är ju ändå inte riktigt riktigt.

Gissar att du syftar på "Runskolan". Den vänder sig till grundskolan (har ingen koll på vilka årskurser) och därför har man valt att prata om "vikingar". Sen kan man ju tycka att det kanske inte är en anledning men det är en förklaring.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Frågor kring runstensläsarnormer
« Svar #4 skrivet: januari 20, 2009, 16:17 »
När jag ska kolla på runinskrifternas translittereringar i runtextdatabasen innehåller många en massa =-tecken och divisionstecken. Ska de se ut så eller är det min dator som inte fattar det som det ska vara?
När man trycker på F1 och öppnar hjälpfilen i Rundataprogrammet (Vista-användare kan behöva läsa i filen "readme.txt" för att kunna öppna hjälpen) så kan man gå till (eller söka på) "Specialtecken". Där kan man läsa om tecken som '=' och [] m.m.
Går man till "Förteckning över translittereringar i databasen" kan man läsa om hur man i databasen har valt att återge "odalrunan", "åsrunan" och andra runor - notera skillnaderna beroende på period.
/Jan

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Frågor kring runstensläsarnormer
« Svar #5 skrivet: januari 20, 2009, 22:41 »
2. Om en inskrift lyder "X reste stenen efter Y" brukar man ju inte anta att X för det är den som ristat, utan räknar oftast med att någon särskild ristare har gjort detta. I de fall då skrifterna på runstenar i stället lyder "X ristade runorna efter Y" (t.ex Ög 183), kan man då anta mer tveklöst att X själv är ristaren? Det känns självklart för mig men jag frågar ändå för att få veta om det finns någon vedertagen norm för detta. Finns dem man betraktar som våra runstenars respektive ristare listade någonstans?
Magnus Källström har i sin avhandling Mästare och minnesmärken (2007) skrivit om runristarna. Och ja, Magnus håller med dig. Står det "X ristade runorna efter Y" så får vi anta att X, förutom att vara en anförvant till Y också var ristaren.
Uppgifter om runristarna finns med i Samnordisk runtextdatabas. Ändra t.ex. Formatkoden till ">.$ RUN NFS FVN INF;R+" (Görs annars via Format / Textformat / "Standardformat" "Ristare" + Rubriker under "Rubriker för Info?").
Ange "(S)" via menyn Urval / Nytt inskriftsvillkor / Ristare.
Välj Inskrift / Alla (eller klicka på knappen med flera runslingor).
Då får man fram alla signerade inskrifter, därav "(S)", för mer info sök på "Ristare" i hjälpfilen.
Jag rekommenderar också Jan Axelsons arbete Mellansvenska runristare. Förteckning över signerade och attribuerade inskrifter. (Runrön 5, Uppsala 1993).
/Jan