Nykuströsen

[Zoomzky]

Hej,

Jag ska i vår skriva en uppsats om de så kallade "nykuströsena" (järnålderrösen 5-25 möh)
kommer koncentrera mig på mellannorrland men är intresserad av hur det ser ut i andra delar av landet.


Tips i alla former mottages tacksamt!!

Mvh,
/Micke

[Mats Hansson]

Låter spännande. Kan du bara ge oss 5 rader vad det är för typ av fornlämning, i mellannorrland?

/Mats

[JEP]

Hej,

Jag ska i vår skriva en uppsats om de så kallade "nykuströsena" (järnålderrösen 5-25 möh)
kommer koncentrera mig på mellannorrland men är intresserad av hur det ser ut i andra delar av landet.


Tips i alla former mottages tacksamt!!

Mvh,
/Micke

Titta i detta forum under Arkeologi, "Allmänt", "Prioritering av Arkeologiska..."! Där finns bl a ett inlägg från 17 dec. med litteraturhänvisningar till artiklar angående kuströsena i Västerbottens kustland.
JEP

[Leif]

Det där med hur man definierar vad som skall kallas röse och vad som skall kallas monumental stensättning eller kanske rösebotten vid inventering skapar vissa problem när fornminnesregistret skall användas fö rforskning. För södra västergötland är det tydligt att fler monumentala stensättningar registrerats som rösen än annorstädes... Någon annan förklaring har jag inte riktigt till varöfr det annars finns så infernaliskt många järnåldersdateringar i de "rösen". som undersökts.... En litteraturingång för den problematiken kan vara Tore Artelius artikel "Bronsåldersmyten som sprack...." i Mellan sten och järn del 2 red Goldhahn.

[Zoomzky]

Låter spännande. Kan du bara ge oss 5 rader vad det är för typ av fornlämning, i mellannorrland?
/Mats

Rad 1 skämt åsido.. de fornlämningar jag är intresserade av är rösen som kan dateras till järnålder. Efter norrlandskusten finns det förhållandevis gott om rösen som ligger på 5-25 möh samtidigt som traditionen att bygga gravhögar finns i hos jordbrukande befolkning. Teorier finns om ett "havsfolk" som levde av havets näringar, där har en analys av skelettmaterial från en utgrävd nykuströsegrav förbryllat forskare eftersom den visade att den gravlagde inte haft marin föda som huvudkost..iofs bara en gjord analys....inte ovanligt att nykuströsena är små och diskret placerade men samtidigt finns större gravfält som exempelvis Dårholmen i Sundsvall.

En hel del forskningsluckor/problemområden... som tex..
- Hur bra inventerade är dom? Har man gjort det lätt för sig och knatat efter 35 meters höjdkurvan  där man sedan gammalt vet att de tydliga bronsåldersmonumenten legat.
- Inga boplatser kända, inte ens från bronsåldern
- Svårt att urskilja rösena i databaser, ADIN och FMIS

Ooops det blev mer än 5 rader!!

 

[Mats Hansson]

Tack. Låter spännande onekligen. Är det bränt benmaterial, i brandlager eller urna? Ingen keramik eller andra gravgåvor?
Du säger små rösen, hur stora är de, bara ett par meter meter i diameter, typ?

(Sorry om jag är frågvis, men jag är utsvulten på riktiga fornlämnings-diskussioner här på forumet  )

/Mats

[Zoomzky]

Det där med hur man definierar vad som skall kallas röse och vad som skall kallas monumental stensättning eller kanske rösebotten vid inventering skapar vissa problem när fornminnesregistret skall användas fö rforskning. För södra västergötland är det tydligt att fler monumentala stensättningar registrerats som rösen än annorstädes... Någon annan förklaring har jag inte riktigt till varöfr det annars finns så infernaliskt många järnåldersdateringar i de "rösen". som undersökts.... En litteraturingång för den problematiken kan vara Tore Artelius artikel "Bronsåldersmyten som sprack...." i Mellan sten och järn del 2 red Goldhahn.

Hej Leif!

Kan du utveckla mer att så infernalistiskt många järnåldersrösen finns registrerade?? Är också intresserad av hur definitionen av monumentala stensättningar ser ut?

En liten fundering till....
Är det  inte en suddig gräns mellan övertorvad stensättning av diskret modell och stensättningar som över tid fyllts med förna?

Mvh,
/Micke

[Zoomzky]

Tack. Låter spännande onekligen. Är det bränt benmaterial, i brandlager eller urna? Ingen keramik eller andra gravgåvor?
Du säger små rösen, hur stora är de, bara ett par meter meter i diameter, typ?

(Sorry om jag är frågvis, men jag är utsvulten på riktiga fornlämnings-diskussioner här på forumet  )

/Mats

Hej Mats!

Jag har sett alla möjliga varianter i storlek men övervägande små och inte sällan diskret placerade. Både brandgravar och skelettgravar finns. Rapport på röset som det gjordes stabila kolisotoper-analys http://www.murberget.se/rapport/data/7/5bf5b653-ae47-48ac-b916-2aaa2ee1ed28.pdf

Står en hel del om nykuströsena i rapporten.

Mvh,
/Micke

[Leif]

Kan du utveckla mer att så infernalistiskt många järnåldersrösen finns registrerade?? Är också intresserad av hur definitionen av monumentala stensättningar ser ut?

En liten fundering till....
Är det  inte en suddig gräns mellan övertorvad stensättning av diskret modell och stensättningar som över tid fyllts med förna?

För det första måste vi bära med oss att vi nu kommer att prata om två helt olika geografiska områden som ligger typ 70 mil från varandra....

Hyenstrand obbserverar i en av sina fornlämningsöversikter (kand et vara Regionindelning av sverige?) att det finns ett kraftfullt stråk av rösen i södra västergötland. Artelius, jag och många med oss menar att detta är lite av en registreringsmiss (eller snarare inkonsekvens). Att åtskilliga objekt som annorstädes skulle registrerats som stensättningar eller röseliknande stensättningar här kom att reggas som rösen. Att man har en nomenklautur som inte alltid funkar är en risk man får ta när så många personer är inblandade som varit fallet när Sverige inventerats på fornlämningar. Rösen är i västsverige framför allt från bronsålder, men de rösen som undersökts i södra västergötland innehåller ofta fynd och daeringar från järnålder. Lusläser man grävrapporterna inser man att det kanske inte är är gravrösen som undersökts utan snarare fornlämningar som borde benämnts stensättnignar.

Det finns många suddiga gränser och subjektiva bedömningar inblandade i registreringen av våra fornlämningar. Vilket gör fornlämningsregistret lite svåranvänt för forskningssyften, åtminstone för detalsjorskning. Tendenser kan givetvis utläsas ändå!

[Mats Hansson]

Tack för länken till rapporten, Micke, såg intressant ut, ska läsa ordentligt i kväll.

Är det  inte en suddig gräns mellan övertorvad stensättning av diskret modell och stensättningar som över tid fyllts med förna?

Inget svar, men en utveckling av frågan eftersom jag också ibland funderat kring den här beteckningen "övertorvad stensättning": Med detta avses väl att stensättningen blivit övertorvad redan vid formations-tillfället, eller? Dvs. att man vid konstruktionen av graven verkligen fyllt på med jord eller torv, som man lagt över stenarna? En stensättning som från början haft en fyllning av "nakna" stenar men som med tiden blivit överväxt med mossa/förna ska väl alltså inte kallas "övertorvad stensättning"?

I äldre litteratur ser man ofta termen "jordblandat röse", det är väl närmast frågan då om det som nu skulle kallas just övertorvade stensättningar?

/Mats

[Zoomzky]

Kan du utveckla mer att så infernalistiskt många järnåldersrösen finns registrerade?? Är också intresserad av hur definitionen av monumentala stensättningar ser ut?

En liten fundering till....
Är det  inte en suddig gräns mellan övertorvad stensättning av diskret modell och stensättningar som över tid fyllts med förna?

Hyenstrand obbserverar i en av sina fornlämningsöversikter (kand et vara Regionindelning av sverige?) att det finns ett kraftfullt stråk av rösen i södra västergötland. Artelius, jag och många med oss menar att detta är lite av en registreringsmiss (eller snarare inkonsekvens). Att åtskilliga objekt som annorstädes skulle registrerats som stensättningar eller röseliknande stensättningar här kom att reggas som rösen. Att man har en nomenklautur som inte alltid funkar är en risk man får ta när så många personer är inblandade som varit fallet när Sverige inventerats på fornlämningar. Rösen är i västsverige framför allt från bronsålder, men de rösen som undersökts i södra västergötland innehåller ofta fynd och daeringar från järnålder. Lusläser man grävrapporterna inser man att det kanske inte är är gravrösen som undersökts utan snarare fornlämningar som borde benämnts stensättnignar.

Det finns många suddiga gränser och subjektiva bedömningar inblandade i registreringen av våra fornlämningar. Vilket gör fornlämningsregistret lite svåranvänt för forskningssyften, åtminstone för detalsjorskning. Tendenser kan givetvis utläsas ändå!

Kan inte annat än hålla med om att FMIS är svårarbetat för forskningssyften. Saknar flera fält när jag exporterar fält ur FMIS, beskrivning och höjd över havet mm

Jag arbetade med en studie nyligt om ev samband mellan Ångermanland och Tröndelag där jag nyttjade Askeladden (Norges motsvarighet till FMIS) och det var samma problematik med fältval och suddiga definitioner, ytterligare försvårat med språkförbistringar Kan ändå rekommendera databasen för den som forskar över gränserna, ett mejl till kmb@ra.no med en beskrivning om varför man vill ha tillgång till densamma kan ge tillträde. Reserverar mig för hur mycket som registreras och hur pålitliga uppgifterna är Norges största gravfält Vang/Oppdal finns inte med...kke av rädsla för plundringar.....

Härligt att konstatera att i Sverige är arkeologerna duktiga på skriva rapporter.

Mvh,
/Micke

[stigman]

http://www.boplatsen.net/       Bernt Ove Viklund
http://www.ntnu.no/arv/ansatte/cw/       Christer Westerdahl

[Zoomzky]

Rösen är i västsverige framför allt från bronsålder, men de rösen som undersökts i södra västergötland innehåller ofta fynd och daeringar från järnålder. Lusläser man grävrapporterna inser man att det kanske inte är är gravrösen som undersökts utan snarare fornlämningar som borde benämnts stensättnignar.

Hej Leif!

I många av de rösen jag hittat i FMIS står det ofta noterat stensättningsliknande. Menar du att en stensättning kan tolkas som yngre än grav än rösemodellen??

Jag har inte gått igenom allt material ännu men kan redan hitta exempel på kontinuitet i gravskicket, bronsåldersröse-järnåldersröse-hög. Är de järnålderdaterade gravarna i västergötland kustbundna?

Mvh,
/Micke

[Leif]

I många av de rösen jag hittat i FMIS står det ofta noterat stensättningsliknande. Menar du att en stensättning kan tolkas som yngre än grav än rösemodellen??

Jag har inte gått igenom allt material ännu men kan redan hitta exempel på kontinuitet i gravskicket, bronsåldersröse-järnåldersröse-hög. Är de järnålderdaterade gravarna i västergötland kustbundna?

I västsverige brukar rösen slentrianmässigt dateras till bronsålder och stensättningar (iofs beroende på läge och kontext) mycket förenklat dateras till järnålder.

Västergötland saknar kust, men Bohuslän (del av Västra Götalandsregionen) har kust. Där finner vi ofta bronsåldersrösen i kustbandet, ibland även stensättningar, men just rösena har påfallande ofta en prominent exponerad placering även om man tänker upp havsnivån en bit (hur mkt beror på var man befinner sig)

[Mats Hansson]

Stensättningar med mittblock brukar väl i och för sig föras till senare delen av bronsåldern (men kanske främst äldre järnålder).
Här i norra Bromma (Stockholm) finns, för att komplicera bilden, en hel del stensättningar i krönlägen på lägre (moränbundna) berg, ganska högt alltså. Norra Bromma har annars stor prägel av yngre järnålders-höggravfält längre ned på moränsluttningarna. Förutom en fyndtom (grävdes på 1940-talet) sådan krön-stensättning så har ingen av dessa högt liggande stensättningar undersökts. Så jag undrar om de kanske är äldre järnålder eller kanske t.o.m. bronsålder, ingen har kunnat ge mig en bra datering av dessa. I något fall har dessa stensättningar också mittblock. Att stensättningar skulle vara så mycket yngre än rösen går nog inte att säga generellt, som jag uppfattar det.

I Sjurån, Rimbo i Uppland var jag f.ö. med om att inventera ett stort gravfält i utpräglad bronsåldersmiljö. Där var det blandat mellan rösen, stensättningar (ej övertorvade) samt stensättningar med mittblock.

/Mats

[Návdi]

Bures Zoomsky !

Kanske denna pdf-fil kan vara av intresse ?
www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=24153

samt ett citat ur Samernas historia fram till 1750 (Hansen/Olsen
 

"Lapprösen": En östlig paralell till "insjögravarna"?
När man i detta sammanhang antyder att det inte förekom någon sådan signalering (om kulturell identitet, min anm.) under merparten av järnåldern (jfr Huurre 1983, s. 324), måste man emellertid ta hänsyn till en ytterst intressant men föga klarlagd fyndkategori: de så kallade lapinrauniot(svenska: "lapprösen"). Detta är jordfria rösen som ligger utanför jordbruksområdena, ofta i anslutning till insjöar och älvar. De är bekanta från inlandet från Kemi-trakterna i norr till Häme och Savo i söder, men deras exakta utbredning är inte ordentligt kartlagd. De ligger ofta enskilt eller i mindre grupper, ofta på berggrunden i anslutning till näs och öar i insjöarna (Taavitsainen 1990, s. 54-55, Edgren och Törnblom 1993, s.142-143, Wallerström 1995, s. 138-139)....
...Arkeologer som Unto Salo (1981) och Mirja Miettinen (1993) har satt dem i samband med den västfinska bondebefolkningens säsongmässiga utnyttjande av utmarksresurser, en tradition som enligt Salo går tillbaka till bronsåldern. Närvaron av Kjelmøykeramik i de äldsta gravarna tyder emellertid på ett ursprung inom den "östliga" fångskulturen, och gravarnas geografiska distribution utanför jordbruksbygderna tyder på att de också senare har anlagts i en fångstmiljö......

MVH
Návdi

[Návdi]

PS.
Du kan läsa mer om lapinrauniot
i Samernas historia sid. 111-113.

[Zoomzky]

I västsverige brukar rösen slentrianmässigt dateras till bronsålder och stensättningar (iofs beroende på läge och kontext) mycket förenklat dateras till järnålder.

Västergötland saknar kust, men Bohuslän (del av Västra Götalandsregionen) har kust. Där finner vi ofta bronsåldersrösen i kustbandet, ibland även stensättningar, men just rösena har påfallande ofta en prominent exponerad placering även om man tänker upp havsnivån en bit (hur mkt beror på var man befinner sig)

Skrattar gott åt mig själv att jag "bommade" Västergötlands avsaknade kustlinje
Skyller på att jag är så insnöad på kuströsen.

Efter ha granskat 550 rösen så ser jag redan en klar skillnad mellan rösen på bronsåldersnivåer(35 möh) kontra rösena på järnåldersnivåer och det är framför allt storleken. Bronsåldersrösena är mer monumentala. De yngsta rösena är minst och oftast placerade förhållandevis långt ifrån bronsåldersrösen, Långrösen finns bara på bronsåldernivå..

Mvh,
/Micke

[Zoomzky]

Stensättningar med mittblock brukar väl i och för sig föras till senare delen av bronsåldern (men kanske främst äldre järnålder).
Här i norra Bromma (Stockholm) finns, för att komplicera bilden, en hel del stensättningar i krönlägen på lägre (moränbundna) berg, ganska högt alltså. Norra Bromma har annars stor prägel av yngre järnålders-höggravfält längre ned på moränsluttningarna. Förutom en fyndtom (grävdes på 1940-talet) sådan krön-stensättning så har ingen av dessa högt liggande stensättningar undersökts. Så jag undrar om de kanske är äldre järnålder eller kanske t.o.m. bronsålder, ingen har kunnat ge mig en bra datering av dessa. I något fall har dessa stensättningar också mittblock. Att stensättningar skulle vara så mycket yngre än rösen går nog inte att säga generellt, som jag uppfattar det.

I Sjurån, Rimbo i Uppland var jag f.ö. med om att inventera ett stort gravfält i utpräglad bronsåldersmiljö. Där var det blandat mellan rösen, stensättningar (ej övertorvade) samt stensättningar med mittblock.
/Mats

Hej Mats!

Intressant!! Jag har inte analyserat stensättningarna som finns häruppe än men det blir spännande och se om jag kan finna några med mittblock. Norrlandskusten har ju under lång tid påverkats och influerats av mälardalen.

Mvh,
/Micke

[Zoomzky]

PS.
Du kan läsa mer om lapinrauniot
i Samernas historia sid. 111-113.

Bures Návdi!!

Tackar för tipset!
Skall inlånas och läsas.

Ska du på träffen i Umeå??

Mvh,
/Micke