Dalarnas runinskrifter och dalrunor

[Tomte]

Tack för tipset. Men lustigt att de gör undantag för Våmhusristningen och även Transtrand 100:1.

[Gorm]

Tack för tipset. Men lustigt att de gör undantag för Våmhusristningen och även Transtrand 100:1.

I brist på annat hänvisar jag till den mänskliga faktorn. Det kan bli så när man byggt upp ett register under 70 år. 

[Tomte]

I "Dalrunor i Dalarnas museum. I: Dalarna 2003 s. 253-264." hävdar Helmer Gustavson att tre av Dalarnas runristningar i trä är medeltida, den äldsta från 1280-talet (Ja, det ska finnas en så gammal bevarad timmerbyggnad i Älvdalen: "kyrkhärbret") och en eller två från 1300-talet. Borde inte dessa i så fall räknas som runristningar i RAÄ:s mening? De tycks för övrigt ha medeltida runor med vissa drag som överensstämmer med dalrunornas. Hans viktigaste poäng är emellertid att visa att det fanns en levande runtradition i övre Dalarna redan på medeltiden.

[Jan Owe]

I min runristningsförteckning från 2005 har jag särbehandlat blecken och runstenarna (som ju också finns med i Samnordisk runtextdatabas) samt fem inskrifter i härbren och två primstavar från tidigt 1500-tal. Dessa senare skulle kunna komma med i en framtida uppdatering av Samnordisk runtextdatabas. Och visst skulle de medeltida inskrifterna från härbrena kunna ha lämningstypen "runristning" i FMIS.
/Jan

[Tomte]

Om någon fortfarande är nyfiken på vad Helmer Gustavson resonerar sig fram till i den andra uppsatsen (Nytidsrunor - en ny syn på dalrunorna, 2004) angående runanvändandets kontinuitet från medeltidsrunor till dalrunor, så skriver han där "Men så har kontinuiteten brutits!" om en tidpunkt på 1500-talet, men menar då inte kontinuiteten i att man använde runor utan i hur man skrev med dem, dvs att man plötsligt använde tecken-mot-tecken-principen i förhållande till det latinska alfabetet (och standardsvenskan), i stället för att bara låta tecknen representera språkljuden enligt samma principer som tidigare. Detta ledde till att nya runor skapades och tros av honom ha bidragit till ett uppsving för runskriften i området eftersom det på flera sätt blev lättare att använda dem. Gustavson tror att något lärd och inflytelserik man inom kyrkan kom på idén, som då fick stor spridning.

Intressant tycker jag, som smygfotade Månstarunskålen härom dagen. Är det vanligt att museer som hyser runinskrifter har totala fotoförbud?

[Bussmicke]

Örebro läns museum har fotoförbud säger de medan i Sigtuna inte.
I Örebro fick vi veta att så var fallet när vi hade hunit fota klart alla stenar där.
Hur är det med Historiska museet i Stockholm, får man fota runstenar där?

[Nils Ristare]

Örebro läns museum har fotoförbud säger de medan i Sigtuna inte.
I Örebro fick vi veta att så var fallet när vi hade hunit fota klart alla stenar där.
Hur är det med Historiska museet i Stockholm, får man fota runstenar där?

Från Historiska museets hemsida: "Du får fotografera och videofilma i museets basutställningar förutom i Guldrummet. Det är inte tillåtet att använda stativ." 

[Reuterdahl]

Jag flyttade Tomtes inlägg hit då det ramlade lite för långt från ursprungstråden

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?topic=3042.0

Magnus Reuterdahl

[Bussmicke]

Örebro läns museum har fotoförbud säger de medan i Sigtuna inte.
I Örebro fick vi veta att så var fallet när vi hade hunit fota klart alla stenar där.
Hur är det med Historiska museet i Stockholm, får man fota runstenar där?

Från Historiska museets hemsida: "Du får fotografera och videofilma i museets basutställningar förutom i Guldrummet. Det är inte tillåtet att använda stativ." 

Mycket trevligt, jag använder aldrig stativ så det är lugnt.
Tack för info, många runstenar har man ju i magasin; hur är möjligheterna att få fota dessa?