Författare Ämne: Dalarnas runinskrifter och dalrunor (läst 15917 gånger)

Tomte · « **skrivet:** januari 16, 2009, 00:40 »

Jag är ny forummedlem och börjar härmed med att fråga om någon kan säga var jag kan hitta signumbeteckningar på Dalarnas runinskrifter, inklusive mer sentida upptäckter, likaså information om var skrifterna idag finns att beskåda.

Jag har nämligen starkt intresserat mig för dalrunor på sistone, men har inte läst så mycket om dem utanför internet. Jag skulle gärna vilja att någon kunde sammanfatta den diskussion som jag förstått ägt rum de senaste decennierna kring huruvida det finns en kontinuitet i bruket av runor från medeltiden till de första kända inskrifterna med dalrunor (1500-t), eller om dalrunorna bara var ett plötsligt återupptagande och nyskapande från någons sida, med vilket denne lyckades få stor spridning. Eller berätta bara: Var står de flesta experter idag i denna fråga?

Viilken är den bästa och mest informativa litteraturen inom ämnet dalrunor?

Reuterdahl · « **Svar #1 skrivet:** januari 16, 2009, 12:17 »

I programmet samnordisk runtextdatabas finns de flesta runinskrifter upptagna som du kan ladda ned gratis. I denna finner du signum, plats och mycket annan information. Riktigt hur uppdaterad den är på dalrunor är jag dock något osäker på.

Magnus Reuterdahl

Tomte · « **Svar #2 skrivet:** januari 16, 2009, 23:32 »

Det verkar vara dåligt med det i databasen. Den visar bara fem runinskrifter från Dalarna, av vilka ingen är dalruneinskrift. Är dalruneinskrifterna på något sätt för nya, eller står för mycket vid sidan om den övriga runtraditionen, för att över huvud taget få några signa?

Jag är intresserad av de inskrifter Boëthius behandlade i Fornvännen 1906 ( http://fornvannen.se/pdf/1900talet/1906_063.pdf), av honom försedda med benämningar som "Orsblecksloftet", "Lillhärdalstolen" (Härjedalen) m.m.

Finns det några andra register/källor? Några andra officiella benämningar att använda när signum saknas? RAÄ-nummer?

tty · « **Svar #3 skrivet:** januari 17, 2009, 11:37 »

Forummedlemmen Jan Owe har gjort en förteckning över alla kända svenska runristningar, inklusive dalrunor, som han har haft upplagd på nätet, men den tycks vara borttagen nu. Där framgår att det inte finns någon "officiell" terminologi men att det finns ett opublicerat register på Runverket. Jag har i och för sig sparat en kopia av förteckningen, men den är rätt gammal nu. Bäst är nog att du kontaktar honom.

Tomte · « **Svar #4 skrivet:** januari 17, 2009, 13:20 »

Tack. Det ska jag nog göra. Det verkar annars vara väldigt svårt att få samlad information. Jag råkade nu på förmiddagen hitta in på RAÄ:s fornsöktjänst (http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?objektid=10045900130001&tab=3) och när jag där sökte på runinskrifter i Dalarna fick jag precis som i Runtextdatabasen fem träffar - men fem helt andra! bl.a. en eventuell runsten från järnålder/medeltid som ska finnas i Hedemora kyrkas vapenhus. Någon som sett den?

tty · « **Svar #5 skrivet:** januari 17, 2009, 15:15 »

Jag tror det är en gammal obekräftad uppgift. Jag tror det finns ett runstensfragment från Stora Tuna.

Tomte · « **Svar #6 skrivet:** januari 17, 2009, 16:49 »

Runstensfragmentet från Stora Tuna finns med i runtextdatabasen, och fragmentet uppges finnas på Dalarnas museum i Falun. "Hedemorastenen" ska vara en mycket nött och sliten sten, som dock tros vara en runsten och har fått sina antydan till linjer ifyllda med vit färg och slutgiltigt placerats i kyrkans vapenhus 1987.

Ett som däremot inte är bekräftat är ett runstensfragment från By socken i Avesta kommun, vilket bara beskrivs i källor från 1800-talet.

Har nu också läst att det ska finnas ristningar på hällar eller block, med dalrunor, i Våmhus och Transtrands socknar, så dem skall jag försöka spana efter i sommar, då jag nog åter besöker länet.

Nils Ristare · « **Svar #7 skrivet:** januari 17, 2009, 17:25 »

Här finns bilder på fem inskrifter av varierande ålder: http://www.christerhamp.se/runor/gamla/index.html

Tomte · « **Svar #8 skrivet:** januari 17, 2009, 18:44 »

Fina bilder

Angående D Rv 163 (Orsblecksloftet), där du inte kommit på vad "årdesu" ska betyda, tror förresten Boëthius (http://fornvannen.se/pdf/1900talet/1906_063.pdf), att det ska läsas "ärdesu", varpå det kan tolkas som "är det som". Ås-runan används lite omväxlande för å och ä i dalska runinskrifter.

Jan Owe · « **Svar #9 skrivet:** januari 17, 2009, 19:18 »

Den näst senaste förteckningen över runinskrifter finns på webben, se http://hem.bredband.net/b688266/runfort17.pdf på min runhemsida http://hem.bredband.net/b688266/runologi.html. Elva ändringar har gjorts kring runinskrifter från Dalarna till en nyare förteckning som kan beställas av mig.
Bland senare års litteratur om dalrunor och som kan ge några svar på dina frågor vill jag peka på två uppsatser av Helmer Gustavson:
Nytidsrunor - en ny syn på dalrunorna. I: Vår språkliga spännvidd, Stiftelsen Bonäs Bygdegård. Mora, 2004, s. 63-72.
och
Dalrunor i Dalarnas museum. I: Dalarna 2003 s. 253-264.
Hedemorastenen har jag missat, får kolla upp uppgifterna om den vid tillfälle. Men den är identisk med den inskrift som i min förteckning anges som "D L1043", dvs nr 1043 i Liljegrens Run-urkunder (se f.ö. http://books.google.com/books?id=5GotAAAAMAAJ).
Skälet till att dalruneinskrifterna inte finns med i databasen är att de är efterreformatoriska - dvs sentida. Det hindrar inte att de, efter publicering, skulle kunna komma med ändå om man bestämde sig för hur dalrunorna bäst skulle kunna återges i databasen. Men hur länge det dröjer innan de publiceras vet jag inte. 2007 gjordes en inventering av runstavar (varav många kommer från Dalarna), se http://www.hembygd.se/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=1984, men något resultat av denna inventering har jag inte sett.
/Jan

Nils Ristare · « **Svar #10 skrivet:** januari 17, 2009, 21:42 »

Citat från: Tomte skrivet januari 17, 2009, 18:44

Fina bilder Angående D Rv 163 (Orsblecksloftet), där du inte kommit på vad "årdesu" ska betyda, tror förresten Boëthius (http://fornvannen.se/pdf/1900talet/1906_063.pdf), att det ska läsas "ärdesu", varpå det kan tolkas som "är det som". Ås-runan används lite omväxlande för å och ä i dalska runinskrifter.

Förlåt att jag var otydlig. Det där är inte min sajt, jag tycker bara om att surfa runt på den.

Nils Ristare · « **Svar #11 skrivet:** januari 17, 2009, 21:46 »

Citat från: Jan Owe skrivet januari 17, 2009, 19:18

Den näst senaste förteckningen över runinskrifter finns på webben, se http://hem.bredband.net/b688266/runfort17.pdf på min runhemsida http://hem.bredband.net/b688266/runologi.html.

Jag kan inte öppna pdf-filen.

Jan Owe · « **Svar #12 skrivet:** januari 17, 2009, 21:51 »

Prova igen http://hem.bredband.net/b688266/runfort17.pdf
/Jan

Nils Ristare · « **Svar #13 skrivet:** januari 18, 2009, 08:58 »

Citat från: Jan Owe skrivet januari 17, 2009, 21:51

Prova igen http://hem.bredband.net/b688266/runfort17.pdf
/Jan

Nu funkar det. Tack!

Tomte · « **Svar #14 skrivet:** januari 18, 2009, 12:22 »

Det här med RAÄ-nummer? Är det så att det bara de inskrifter man får träffar på i deras fornminnessök som har RAÄ-nummer, och vad beror det i så fall på om en ristning föräras ett sådant eller ej?

När kan man betrakta ett signum som officiellt? Är det när en skrift publicerats med det i Samnordisk runtextdatabas? Eller är det Sveriges runinskrifter som är kravet?

Nils Ristare, du var inte otydlig. Jag drog en förhastad slutsats.

Jan Owe · « **Svar #15 skrivet:** januari 18, 2009, 14:17 »

Citat från: Tomte skrivet januari 18, 2009, 12:22

När kan man betrakta ett signum som officiellt? Är det när en skrift publicerats med det i Samnordisk runtextdatabas? Eller är det Sveriges runinskrifter som är kravet?

Endast signum från de nationella runverken kan betraktas som officiella. Exempelvis Öl 1 för Karlevistenen, eller Ög 136 för Rökstenen. Inte ens de preliminära signumen från manuset till Gotlands runinskrifter kan betraktas som officiella, det kan behöva göras ändringar in i det sista (t.ex. pga att man lyckas pussla ihop två fragment). På motsvarande sätt är inte heller signumen för de många fynden från senare år att betrakta som officiella. Låt oss anta att Hedemorastenen skulle leta sig in i Samnordisk runtextdatabas. Ett möjligt signum vore "D L1043", dvs en referens till Liljegrens Run-urkunder. Men eftersom Liljegren inte behandlar inskriften skulle det behövas en referens till en senare källa, en s.k. supplering - med "$=..." enligt databasens principer. Kanske till en rapport på ATA om sådan finns. Men då kunde signum kanske istället bli "D ATAxxxx/87". Antag nu att inskriften faktiskt har publicerats - eller kommer att publiceras, då kan signum istället bli "D <förkortning för källa>;<sida>". Om tjugo år kanske Dalarnas runinskrifter publiceras i Sveriges runinskrifter och då byter Hedemorastenen signum igen.
Samnordisk runtextdatabas är inte att betrakta som en "officiell publikation" och signumen kan alltså ändras - speciellt när en inskrift går från att endast ha varit beskriven i en icke publicerad källa till att bli det. Se även s. 46-59 i dokumentet http://www.nordiska.uu.se/forskning/projekt/rundata/loggbok_2006-2008.pdf
/Jan

Tomte · « **Svar #16 skrivet:** januari 18, 2009, 18:15 »

Citat från: Jan Owe skrivet januari 18, 2009, 14:17

Citat från: Tomte skrivet januari 18, 2009, 12:22
När kan man betrakta ett signum som officiellt? Är det när en skrift publicerats med det i Samnordisk runtextdatabas? Eller är det Sveriges runinskrifter som är kravet?
Endast signum från de nationella runverken kan betraktas som officiella. Exempelvis Öl 1 för Karlevistenen, eller Ög 136 för Rökstenen. Inte ens de preliminära signumen från manuset till Gotlands runinskrifter kan betraktas som officiella, det kan behöva göras ändringar in i det sista (t.ex. pga att man lyckas pussla ihop två fragment). På motsvarande sätt är inte heller signumen för de många fynden från senare år att betrakta som officiella. Låt oss anta att Hedemorastenen skulle leta sig in i Samnordisk runtextdatabas. Ett möjligt signum vore "D L1043", dvs en referens till Liljegrens Run-urkunder. Men eftersom Liljegren inte behandlar inskriften skulle det behövas en referens till en senare källa, en s.k. supplering - med "$=..." enligt databasens principer. Kanske till en rapport på ATA om sådan finns. Men då kunde signum kanske istället bli "D ATAxxxx/87". Antag nu att inskriften faktiskt har publicerats - eller kommer att publiceras, då kan signum istället bli "D <förkortning för källa>;<sida>". Om tjugo år kanske Dalarnas runinskrifter publiceras i Sveriges runinskrifter och då byter Hedemorastenen signum igen.
Samnordisk runtextdatabas är inte att betrakta som en "officiell publikation" och signumen kan alltså ändras - speciellt när en inskrift går från att endast ha varit beskriven i en icke publicerad källa till att bli det. Se även s. 46-59 i dokumentet http://www.nordiska.uu.se/forskning/projekt/rundata/loggbok_2006-2008.pdf
/Jan

OK. Men vad är det som gör att Dalarnas (och Härjedalens) runinskrifter saknas helt och hållet i Sveriges runinskrifter fortfarande, medan man noggrant uppdaterar den för befintliga landskap? Det finns väl också någon medeltida runinskrift från Dalarna.

Jan Owe · « **Svar #17 skrivet:** januari 18, 2009, 18:48 »

Citat från: Tomte skrivet januari 18, 2009, 18:15

[...] vad är det som gör att Dalarnas (och Härjedalens) runinskrifter saknas helt och hållet i Sveriges runinskrifter fortfarande, medan man noggrant uppdaterar den för befintliga landskap? Det finns väl också någon medeltida runinskrift från Dalarna.

På "Runverket" vid Raä finns sedan några år en (1) person. Hon ska hantera alla löpande ärenden, frågor från allmänheten, granska, måla i och rapportera om runstenar, bearbeta och beskriva runfynd m.m. När allt sådant är klart kan det finnas tid över för forskning och arbete med Sveriges runinskrifter (SRI). Sen slutet av 1970-talet har arbetet med tredje delen av Gotlands runinskrifter pågått. Parallellt har i och för sig andra insatser gjorts - inte minst under flera år publicerades runfynd i Fornvännen. Däribland några fynd från Dalarna. I arbetet med utgivningen av SRI så vidtog alltid först fältarbeten. Dessa kom igång relativt sent för Dalarnas (och Härjedalens) del. Innan dess hade man (mer eller mindre) klarat av Närke, Norrland och Västmanland. Av de norrländska inskrifterna är det fortfarande bara Gästriklands som finns publicerat i SRI - Run-Janne som inventerat de norrländska inskrifterna hann sen inte med mer. Fortfarande har man ännu inte, efter mer än 100 år, uppdaterat en enda del av SRI. Fältarbeten har gjorts med Ölands och Östergötlands runinskrifter - att säga att "man noggrant uppdaterar den [SRI] för befintliga landskap" stämmer inte. Runverket publicerar mer eller mindre de flesta runfynd - men inte i Sveriges runinskrifter, varav det inte har kommit några nya delar sen 1981. Närmast kommer Gotland. Men när turen kommer till Dalarna (och Härjedalen) vet jag inte, det beror främst på när resurser - och prioriteringar - ändras. Efter Gotland är min gissning att de många Sigtunafynden är närmast att publiceras (fast troligen inte av Raä som numera står som utgivare av SRI, utan av Vitterhetsakademien).
/Jan

Tomte · « **Svar #18 skrivet:** januari 19, 2009, 09:48 »

Okej, tråkigt att det är så illa med den saken. Jag förstår om hon då har mycket att göra. Schemat fullt till ristningsgränsen...

Gorm · « **Svar #19 skrivet:** januari 24, 2009, 17:15 »

Lämningastypen "runristning" definieras i Fornsök som ristning från förhistorisk- och medeltid (se Lämningstypslistan). Då dalruorna är yngre så faller de inte under denna lämningstyp (förutom Våmhus 46:1 verkar det som ).

Om du istället avgränsar din sökning till Dalarna, lämningstypen "Ristning, medeltid/historisk tid" samt fritextargumentet "dalrun*" så får du istället 18 träffar (utan fritext blir resultatet istället 426). Märk att Fornsök främst tar upp ristningar på t ex berghällar och hus, inte lösa föremål. Lycka till och välkommen till forumet!

/Johan