Vad hände med de barn som föddes i klostren?

[Eva]

Nunnor måste ha blivit gravida, i klostren, eller hur?

Jag har aldrig hört/läst något om barn som växte upp i klostren.
Vad hände med de barn som föddes, vet man det?

[Carl Thomas]

Eva, Nunnor och Munkar förökade sig genom celldelning har jag hört talas om.

Thomas

[miklagard]

Har du hört talas om cell-ibat ?

[Eva]

Nu är ni grymma. Ni skulle bara veta hur många bra nunnehistorier som vill ut. 

Vad säger ni om den här teorin då?
Att historier om småfolk har fått sin näring från att man hittat små skelett, skelett som förstås vad från oönskade barn och inte tomtar eller lepricons eller whatever.

[Carl Thomas]

Förlåt Eva, jag kunde bara inte låta bli…

Visst måste nunnor ha blivit gravida, självklart är det så. Nunnor är som vi andra, fulla med känslor – och även nunnor måste ju söka kärlek och närhet någon, eller några gånger i livet för att stå ut.

Jag har för mig att jag har läst om att många barngravar har hittats i och utanför kloster – men eftersom detta inte har varit mitt egentliga intresse så har jag bara läst det utan att direkt memorera vad jag läst.
Ett svagt minne har jag om något svenskt kloster med många barngravar som inte låg på klostrets kyrkogård? Det bör ha varit ca 30 år sedan jag läste någonting om detta.
Nu tror jag inte att man slog ihjäl nunne-barn som föddes, men barnadödligheten var stor på denna tid och kunde man göra sig av med beviset så försökte man nog detta inom rimliga gränser.

(Inga nunnehistorier tack - då får du alla mina tillbaka)

Thomas

[Anna-Carin]

Jag kan tänka mig att en gravid nunna fick hon lämna klostret (hon hade ju uppenbart brutit mot ett av sina klosterlöften), och i så fall tog hon rimligen med sig barnet.

[Eva]

Ja det låter rimligt. Kan också tänka mig att det varit en hel del pysslande med försök till abortering.

[gangrade]

Var nunorna så mottagliga? Vad jag har hört om t ex Riseberga kloster så levde nunnorna så nära svältgränsen att de knappt var kvinnliga längre - så var det säkert inte ha varit för alla nunnor, några blev säkert skickade till klostren just därför att de blivit gravida.
Jag vet inte vart detta inlägg ska leda? Kanske bara för att få tala om att jag inte tror att det var speciellt vanligt att kvinnor som frivilligt blivit nunnor för att tjäna gud blev gravida.
Hej hopp.

[Carl Thomas]

Jag kan tänka mig att en Abbedissa tänkte sig för flera gånger innan hon tvingade en nunna att lämna klostret. Ett av skälen är själva misslyckandet för den gravida nunnan. Det kan knappast ha varit bra för klostrets rykte, eller för kyrkans rykte, att en nunna blivit gravid. Inte heller att klostret inte ”tog hand om de sina”. Problemet blir alltså omfattande.

Flykt är ett utmärkande drag hos oss människor. Vi flyr från problem istället för att ta tag i dem. Mitt resonemang är alltså att en gravid nunna döljs i klostret, föder sitt barn som sedan adopteras bort som ”hittebarn”.
I de fall barnet dog vid förlossningen begravdes barnet antingen på kyrkogården som ett dött ”hittebarn” eller i klosterträdgården för att helt dölja vad som hänt.

Nunnor inte fick gå ut ensamma – däremot kunde en abbedissa gå ut ensam = det var nog troligare att en Abbedissa blev gravid jämfört med nunnorna – och vem kan sparka en Abbedissa? Hon hade alltså möjlighet att hålla det hela hemligt, föda barnet samt adoptera bort det. Till sin hjälp med detta hade hon alla nunnorna – som därmed fick en ”hållhake” på sin chef i framtiden = de var positiva till att dölja det hela.

Thomas

[Eva]

Filmtips i ämnet: "Agnes av Gud" (jättefin film)

[Karlfredrik]

Jag kan rekomendera Eva att läsa Gregorius från Tours,c:a 500-talet.
Han beskriver en rättegång mot två förrymda klostertjejer. I sitt försvar påstår tjejerna att abedissan har en älskare förklädd till nunna i klostret. Då stiger denne man fram och säger att han går klädd som nunna för att han är transverstit. Vilken såpopra detta kunda ha blivit!

[Mats Hansson]

...några blev säkert skickade till klostren just därför att de blivit gravida.

Det här med att skickas till nunnekloster som bestraffning, är inte det en myt? (Som odlas i Arn-böckerna/filmen också). Var det verkligen så?
/Mats

[Eva]

Jag har fått för mig att klosterverksamheten under europeisk medeltid (typ på 500-talet i Tour, enl ovan) skiljde sig från den svenska katolska tiden. Det var mer av en ekonomisk och samhällelig inrättning, ganska likt livet i det övriga samhället. Berättelsen om transvestiten, abedissan med älskaren, klostertjejerna på rymmen, har jag inga problem att tro på  . Dock inte om det hade varit i Sverige.

[tty]

Om jag inte minns fel var de båda "nunnorna" på rymmen merovingiska prinsessor och med tanke på det traditionella levernet i den familjen förstår man att de nog inte passade i ett kloster.

[Sven lagman]

Jag har sedan länge min egen teori om varför nunneklostren får en sådan explosionsartad start efter mitten av 1100-talet (Vreta kloster ska ju i och för sig vara från början av århundradet dock). Under 1100-talet började grunden läggas för frälset och då var det pest att ha döttrar som skulle ha brudgåvor med till den andra familjen. Genom att döttrarna i stället gifte sig med Kristus slapp man splittra jordegendomarna. Det räckte med att betala ett smärre engångsbelopp för misstaget att ha fått en dotter. Att grunda nunnekloster verkar ha varit mycket populärt just hos dessa stormän vilket ju stämmer in på min något avskyvärda men, som jag själv finner det, tänkbara teori.

[Carl Thomas]

Såpopera? Herre Gud, en vanlig dag på jobbet bara...
Thomas

[tty]

Det finns ju ett antal "klosterrov" som nämns både i folkvisor och i historiska källor. Det nämns dock sällan eller aldrig något om att de rövade nunnorna själva hade några invändningar mot proceduren, något som väl får sägas stödja Sven Lagmans hypotes.

[Eva]

Under 1100-talet började grunden läggas för frälset och då var det pest att ha döttrar som skulle ha brudgåvor med till den andra familjen.

Ordet brudköp förknippar jag med vikingatid. Var det alltså så, att i övergången till medeltid förändrades skicket från att betala för en brud, till att bruden (hennes familj) betalar?

[Nils Ristare]

Ordet brudköp förknippar jag med vikingatid. Var det alltså så, att i övergången till medeltid förändrades skicket från att betala för en brud, till att bruden (hennes familj) betalar?

Som jag har uppfattat det gick brudköpet till så att bruden fick en slant av såväl sin far(s släkt), hemgift, som av sin blivande make(s släkt), tillgift. Syftet var att bruden skulle ha egna pengar så att hon kunde klara sig själv den dag hon blev änka. Tillgiften avtalades i förväg och självklart låg det prestige i att kunna matcha den andra familjens gåva. En snål herreman hade därför att välja mellan att "sälja" dottern dyrt, men behöva punga ut med lika mycket själv, eller att sänka "priset" men samtidigt sänka familjens status. Eller göra dottern till nunna...

[Sven lagman]

Sen kunde ju, ve och fasa, man kanske inte få någon dotter bortgift. I t.ex. Upplandslagen stadgas följande om barn överlever föräldrarna:  "Är både son och dotter efter, då tage syster tredjung mot broder. Är två systrar och en broder då tage de halvt mot broder."