Författare Ämne: Kultplatskontinuitet?  (läst 8755 gånger)

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« skrivet: januari 31, 2005, 16:00 »
Kultplatskontinuitet är ett ämne som diskuterats i över 100 år. Står dagens kyrkor ovanpå förkristna kultplatser, eller kanske rentav på "hednatempel"? Det finns ett fåtal bevis som pekar på detta; fall där kyrkor placerats inom området för äldre bebyggelse (Borg i Östergötland och Borg på Lofoten), fall där kyrkan placerats direkt på platsen för en tidigare byggnad med mer eller mindre tydliga spår som tyder på en rituell funktion (Eskilstuna i Södermanland, Mære i Trøndelag, Lisbjerg i Jylland och Gamla Uppsla i Uppland). Under Gamla Uppsala kyrka har det emellertid påträffats kristna gravar under de nuvarande murarna vilket kan leda till att man kan tolka denna underliggande byggnad som en tidigare träkyrka. Däremot återfinns det husterasser i anslutning till kyrkan där det kan ha stått en äldre (hall)byggnad.

Vidare har vi fynden under Frösö kyrka, ett nedbrunnet träd med utspridda djurben efter vilt. Mycket tyder på att detta rör sig om ett "heligt träd" med tillhörande djuroffer.

Om vi utgår ifrån att kultplatskontinuitet är en realitet; vilka var det som lät uppföra dessa första kyrkor? Om man antar att de som antog kristendommen även ägde de hallar där kulten bedrevs så kan det vara rimligt att anta att man även bedrev de första gudstjänsterna i dessa byggnader. Kan det varit dessa människor som senare lät uppföra de första träkyrkorna under t ex 1000-talet? Om så är fallet så rör det sig om både kultplats- och maktkontinuitet.

Vidare, den förkristna kulten bedrevs på många ställen i landskapet, vilket bl a de sakrala ortsnamnen pekar på. Varför har man då valt att uppföra en kyrka på just denna plats? Handlar det om att dessa platser har olika funktioner och att den senare kyrkplatsen hade en speciell funktion? Nu generaliserar jag ganska grovt men det är nog något man måste göra om man skall diskutera kultplatskontinuitet som begrepp.

Åsikter? Är detta en möjlighet eller finns det saker som talar emot?

Informationen till detta inlägg är främst taget ifrån Anders Andréns artikel Platsens betydelse - Norrön ritual och kultplatskontinuitet från boken Plats och praxis - studier av nordisk förkristen ritual, rekomenderas. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Joakim

  • Medlem
  • Antal inlägg: 85
Kultplatskontinuitet?
« Svar #1 skrivet: februari 02, 2005, 08:11 »
Man kanske placerade de första kyrkorna på de gamal hedniska för att just dessa platser lockade till sig bybefolkningen. (tror jag)

Man kanske också byggde kyrkorna på dessa platser för att man ville ha bort de hedniska inslagen i kulturlandskapet. (nja)

Jag undrar hur många träkyrkor finns det kvar i Sverige, eller Norden?

jag ska läsa om detta i kursen "Historiska landskap i vår"
E

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« Svar #2 skrivet: februari 02, 2005, 12:33 »
Citat från: "Joakim"
Man kanske placerade de första kyrkorna på de gamal hedniska för att just dessa platser lockade till sig bybefolkningen. (tror jag)

Detta innebär att man förutsätter att bybefolkningen, i kristologisk anda, gick till hallen varje söndag och blotade eller? ;) Frågan är om det fanns sådana regelbundenheter i kulten samt om dessa hallbyggnader (eller motsvarande) hade liknande funktion som en kyrka dit hela befolkningen hade tillträde?

Citat från: "Joakim"
Man kanske också byggde kyrkorna på dessa platser för att man ville ha bort de hedniska inslagen i kulturlandskapet. (nja)


De sakarala ortsnamnen skvallrar om att kulten bedrevs på många fler platsen i landskapet än på den senare kyrkplatsen. Varför var just denna plats viktig i sådant fall?

Citat från: "Joakim"
Jag undrar hur många träkyrkor finns det kvar i Sverige, eller Norden?


Sverige har jag ingen exakt koll på, du har ju Hedareds stavkyrka som är daterad till början av 1500-talet men är byggd i äldre stil. Man har funnit spår under flera av dagens stenkyrkor som visar på att det ofta stått en träkyrkan på platsen tidigare. Vidare fanns det i Södra Råda en träkyrka från 1300-talet men den brann ner till grunden 2001. :cry: I Norge finns det 28 stavkyrkor, från 1100-1300-tal. På http://www.stavkirke.org/ kan du läsa mer.

Citat från: "Joakim"
jag ska läsa om detta i kursen "Historiska landskap i vår"


Låter intressant. Vart ges den kursen?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Lars Lundqvist

  • Stammis
  • Antal inlägg: 185
    • arkland
"Kultplats" = storgård?
« Svar #3 skrivet: april 14, 2005, 20:49 »
Jag tror att man oftare hamnar nära sanningen om man uppfattar (att viss del av) kulten som en funktion på en storgård.  Med andra ord: den var knuten till bygdens ledande hushåll (aristokrati/elit/storman, vad du vill), och det ganska handgripligt.

Tissö och Järrestad kanske tydligast beskriver relation hall, bostadshus, ekonomihus, kultbyggnad, gårdstomt etc och Uppåkra likaså, även om det inte är kristallklart  hu det ser ut runt den kåk de grävde häromåret.

"Bybefolkning" i en 1500-1900-talsmening tror jag inte man finner på boställen från peridoen, säg, 500 - 1100-tal.

MVH/LL

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« Svar #4 skrivet: april 14, 2005, 21:17 »
Befolkningen bestod ju inte endast av storbönder. Frågan är hur stor del av kulten som utövades på dessa storgårdar av de bönder som bodde i närheten. Jag har fått för mig att man blotade/offrade hemmavid till vardags och kanske hade gemensamma sammankomster vid större högtider som t ex midvinter och vårdagsjämning (eller jag kanske är kristologiskt påverkad då?).

Var det då på dessa stormannagårdar som man bl a byggde kyrkor under tidig medeltid?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Joakim

  • Medlem
  • Antal inlägg: 85
Tidiga kyrkor
« Svar #5 skrivet: april 15, 2005, 09:20 »
Jag har fått för mig att de äldsta kyrkorna (första) byggdes av markägaren för att visa sin makt och rikdom. Markägaren byggde till och med en viss del av kyrkan till bara sig.

Kungen var ju kristen (i alla fall i Danmark) och då ville ju också markägaren ("adeln") också tillhöra denna religion tror jag.

Men ju längre fram man kommer i historien ju mer makt fick kyrkan och den nya religionen. Detta ledde till att kyrkan tillhörade allt mer de kristna prästerna/delvis folket också.
E

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Kultplatskontinuitet?
« Svar #6 skrivet: juli 01, 2005, 22:21 »
Kan kommentera det där med hur många träkyrkor som fins kvar i Sverige: Det är 7 från medeltid: Granhult, Tångerås. Tidersrum, Pelarne, Södra Råda (tyvärr nedbrunnen nyligen), Älgarås samt Hedared. De äldsta är från 1200-talet (t.ex. Granhult, en pärla, bara lukten är värd ett besök!) och det känns därför inte som detta egentligen berör diskussionen, eftersom dessa träkyrkor kanske redan var "generation 2". De är ju jämngamla med ett stort antal stenkyrkor. Källan är en fin bok som jag råkar ha i bokhyllan: "Träkyrkor i Sverige" av Anders Åman och Marta Järnfeldt.Carlsson.

/Mats

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« Svar #7 skrivet: juli 01, 2005, 22:29 »
Citat från: "Mats Hansson"
De äldsta är från 1200-talet (t.ex. Granhult, en pärla, bara lukten är värd ett besök!) och det känns därför inte som detta egentligen berör diskussionen, eftersom dessa träkyrkor kanske redan var "generation 2".


Möjligheten finns ju att dessa "generation 2-kyrkor" har föregåtts av ännu tidigare träkyrkor.

Tack för boktipset ;)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Kultplatskontinuitet?
« Svar #8 skrivet: juli 03, 2005, 13:37 »
Jag kan rekomendera ett besök till Älgarås kyrka. Kyrkan idag är daterad till 1400-tal men i samband med att man skulle lägga nytt golv i slutet av 70-talet gjorde arkeolger en undersökning och hittade rester av en äldre kyrka under den nuvarande. Sannolikt uppfördes dennna under 1200-talets förra hälft.

Några av inventarierna i dagens kyrka (mariaskåp, dopfunt, triumfkrucifix, kyrkklocka med runinskrifter) har daterats till början av 1200-talet dvs. samtida med den äldsta kyrkan.

När man undersökte kyrkan träffade man även på en cirkulär stenformation ungefär där koret finns idag. Denna var c:a 5-6 m. i diameter och helt fylld av sten. Tyvärr finns denna inte beskriven i grävrapporten utan uppgiften kommer från en av de som hjälpte till vid utgrävningen.

Om uppgiften är korrekt så kanske stenformationen är den förkristna kultplats som kristendomen sedan återanvände?

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Kultplatskontinuitet?
« Svar #9 skrivet: juli 03, 2005, 14:37 »
Det kanske kan vara kul att se en bild av denna vackra kyrka.


Älgarås i Juni 2005

"Älgarås kungsgård skall enligt sägnen ha legat 2000 steg från kyrkan, där som solen går upp en septembermorgon".
Kungsgården var platsen för Sverker den yngres överfall på Knutssönerna där endast Erik Knutsson kom undan med livet i behåll för att sedan komma tillbaka och bli kung efter slaget vid Lena år 1208.

Enligt skriften Älgarås kyrka skall stenarna under koret ha varit ett sentida ingrepp - en grav eller möjligen en källare, kanske tillkommen samtidigt som koret byggdes ut år 1684.

Bengan

Utloggad Jesper

  • Medlem
  • Antal inlägg: 77
Kultplatskontinuitet?
« Svar #10 skrivet: juli 03, 2005, 14:59 »
Bengan skrev:
Citera
Enligt skriften Älgarås kyrka skall stenarna under koret ha varit ett sentida ingrepp - en grav eller möjligen en källare, kanske tillkommen samtidigt som koret byggdes ut år 1684.


Måste ha missat detta när jag läste om kyrkan senast.
 
Apropå kungsgården har en lokal amatörarkeolog hittat en plats där kungsgården kan ha legat. Inte riktigt 2000 steg från kyrkan osv. men inte så långt därifrån.

Han har även visat platsen för arkeologer som bekräftar att kungsgården kan ha legat på denna plats.

Faktiskt så har Dick Harrison besökt området och blev även han intresserad av denna plats.

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Kultplatskontinuitet?
« Svar #11 skrivet: juli 03, 2005, 15:13 »
Det där med lokaliseringen av kungsgården låter intressant! Då jag var där kom jag inte ihåg vilket väderstreck gården skulle ha legat, annars hade jag nog begett mig ut bland grönsakerna för att försöka hitta den.

Angående kultplatskontinuitet så ligger Kulling-Skövdes kyrka i Vårgårda på platsen för ett gravfält, med bautastenar i samtliga väderstreck, inklusive inne på kyrkogården. Om det sedan varit en kultplats är ju förstås en annan femma...

Men - Vårgårda som till på 1850-talet hette Skövde skrevs under medeltiden Skødve eller Skøtve, en ursprungl sammansättning med ordet vi, en biform till det fornsvenska vé - en offerplats (Linde).

Bengan

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Kultplatskontinuitet?
« Svar #12 skrivet: juli 04, 2005, 08:49 »
Citera
Kan kommentera det där med hur många träkyrkor som fins kvar i Sverige: Det är 7 från medeltid: Granhult, Tångerås. Tidersrum, Pelarne, Södra Råda (tyvärr nedbrunnen nyligen), Älgarås samt Hedared.  


Hedared stavkyrka är gränsfall att vara medeltida. Uppförd tidigt 1500-tal enligt dendrodateringar för ett par år sedan. Alf Brååthen gjorde analysen. Jag tror att Sojna Jeffery har skrivit om kyrkan rel nyligen i "Från Borås och de sju häradena", sedan finns det nog lite rel ny info samt litt hänvisningar i Claes Thelianders "Det medeltoida Västergötland".   Jag tror näppeligen att denna kyrka har något med kultplatsklontinuitet att göra så mitt inlägg ligger lite i periferin.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« Svar #13 skrivet: juli 04, 2005, 10:32 »
Vet man om Hedareds kyrka är den första på platsen? Jag läste en tolkning som gick ut på att när man uppförde dagens kyrka så valde man att bygga i äldre stil för att efterlikna en tidigare kyrka. Spekulationer såklart.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Kultplatskontinuitet?
« Svar #14 skrivet: juli 04, 2005, 12:01 »
Minns jag rätt har Hedareds stavkyrka aldrig varit en sockenkyrka utan alltid en annexkyrka bygd på mark som skänktes till kyrkan i slutet av 1400-talet. Har för mig att det var i Jefferys artikel jag läste detta, den utgår ifrån grävningar på platsen i samband med dränering. Jag har inga minnen av att ha läst något om äldre lämningar på platsen.
Mao vidhåller jag att Hedared stavkyrka är ett stickspår i frågan om kultplatskontinuitet.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Kultplatskontinuitet?
« Svar #15 skrivet: juli 04, 2005, 13:03 »
Ur Bebyggelsegegistret om stavkyrkan i Hedared:

"Socknen nämns 1288 första gången och stavkyrkan hade en, eller flera föregångare, vilket romanska inventarier som dopfunt och träskulpturer vittnar om. Medeltida kalk, krucifix, rökelsekar och ett litet resealtare, med sten infälld i en träplanka, är också bevarade, liksom ett processionskors, troligen från 1200-talets första hälft, med förgylld, ornerad kopparklädnad, ett så kallat Limoges-arbete. Takbjälkar från 1100-talet är återanvända. Kyrkogårdens rundade tomt är ett medeltida drag, så sannolikt stod den äldre kyrkan på samma plats".


Hedared stavkyrka 2004

Kuriosa från samma källa - av 30 kvarvarande stavkyrkor i världen är Hedared stavkyrka en, sedan finns 28 i Norge och en i England.


Bengan

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« Svar #16 skrivet: juli 04, 2005, 13:20 »
Citat från: "Jesper"
När man undersökte kyrkan träffade man även på en cirkulär stenformation ungefär där koret finns idag. Denna var c:a 5-6 m. i diameter och helt fylld av sten. Tyvärr finns denna inte beskriven i grävrapporten utan uppgiften kommer från en av de som hjälpte till vid utgrävningen.

Om uppgiften är korrekt så kanske stenformationen är den förkristna kultplats som kristendomen sedan återanvände?


Frågan är varför man valde att inte ta med denna stenformation i grävrapporten om den påträffades i samband med undersökningen? Jag som trodde att grävrapportens syfte var att redovisa vad som påträffades under själva grävningen.  :roll: Om man träffade på något med förkristen anknytnig i samband med en undersökning av en kyrka så borde väl detta rimligtvis redovisas, eller? Kan ju vara värt att undersöka närmre. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Kultplatskontinuitet?
« Svar #17 skrivet: juli 04, 2005, 13:24 »
Vid de arkeologiska undesökningarna i samband med renoveringen av Hedared stavkyrka i mitten av 1990-talet hittade man resten av processionskrucifixet Bengan nämner, närmare bestämt gubben.... I samband med renoveringarna lät man datera kyrkans bärande träkonstuktioner mha dendrokronologi.

Sonja Jeffery skriver i Västgöta-Dal 1995/96 i artikeln "Processionskrucifixet från Hedared är åter komplett" följande:

"Kyrkan är, med hjälp av dendrokronologi, daterad till 1500-talets början, en datering som är styrkt med et biskopsbrev från 28 november 1506"

Genom arkelogiska undersökningar har någon tidigare kyrkobyggnad inte kunnat beläggas, däremot hittades keramik med matskorpor vilka daterades till 1157-1262 eKr på platsen.

En kort artikel om kyrkan finns mycket riktigt i Från Borås och de sju häradena, Fässingen 1996, tema Vedens härad men den i Västgöta-Dal är mer utförlig.

Men som sagt, vad detta har med kultplatskontinuitet vet jag inte.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Kultplatskontinuitet?
« Svar #18 skrivet: juli 04, 2005, 13:31 »
Citat från: "Gorm"
Frågan är varför man valde att inte ta med denna stenformation i grävrapporten om den påträffades i samband med undersökningen? Jag som trodde att grävrapportens syfte var att redovisa vad som påträffades under själva grävningen.


Dagens arkeologiska rapporter tenderar i allt större utsträckning att endast återge ett urval av de observationer som gjorts i fält. Kikar man på RAÄs DAFF-ar från senare år brukar inte ens alla analyser finnas med.... Trist utveckling.

Min åsikt är att rapporten skall redovisa så mycket som möjligt. Däremot så kan man spara längre resonemang och tolkningar till andra tillfällen, exempelvis artiklar eller böcker. Jag tycker att en renodling av avrapporteringen i form av en teknis/administrativ och en vetenskaplig del. Men den tekniska delen måste vara fullständig!
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Kultplatskontinuitet?
« Svar #19 skrivet: juli 04, 2005, 13:34 »
Håller med Leif, diskutera gära Hedared kyrkas datering på annan plats.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :