Förmedeltida vägar!

[Piankhy]

Här är en liten illustration angående kyrkstigar och vägar vilka knöt ihop kyrkorna med omkringliggande bygder. Kanske vissa av dem kan ha en kontinuitet bakåt i tiden till förkristna bebyggelsecentra, grav- eller kultplatser, vilka kan ha legat vid, eller nära, de platser där kyrkor sedan byggdes. Om inte annat så är skildringen trevlig i sig:

Om kyrkstigar
Skrivet av författaren Helmer Linderholm

Under socknens första tid skapades inom den ett helt system av egna vägar, som strålformigt löpte ihop mot sitt gemensamma mål i kyrkbyn.

Här var bygdens ej blott andliga utan även materiella och administrativa centrum. Här lämnade man sina produkter, som skatt av gruvved och hyttkol. Här köpte man upp viktualier och annat man behövde, här fick man veta överhetens påbud.

Flera mil långa slingrade kyrkvägarna ibland fram genom den gamla ödemarken.

Gångstigar och klövjeleder, alla hade sina vilstenar, sina supställen och matsäcksplatser, sina kärrlider.

Där körvägen började in mot kyrkbyn, där man hade sitt kyrkstall, ofta med stallkammare att sova över lärdagsnatten i.

Det är smala slingrande vägar, ofta övervuxna och övergivna, nästan oskönjbara i terrängen, spångade över kärr, broade över bäckar, och som århundraden igenom trafikerats från dopfärden till begravningsresan.

Källa: Ljusnars - Kopparberg. En Hembygdsbok

[Yngwe]

  OK  -  Hur lång bör den vara för att accepteras som  "icke lokal"? 

den bör väl åtminstone gå mellan två olika bygder, eller helst fler, eller i vilket fall förbinda flera olika, från varandra fristående platser.

[Yngwe]

Kyrkstigar är oerhört intressant!  Jag har bara studerat några yligt och då lokalt där jag bor och skulle gärna veta mer om funderingar kring kyrkstigar.

[Carl Thomas]

Kyrkstigar kan ha funnits från de gårdar vars folk besökte kyrkan regelbundet. Speciellt i glesbygd. Jag har svårt att tänka mig kyrkstigar mellan kyrkor. Till kyrkan gick man varje söndag och hela gårdens folk gick dit. Säg 10 personer en gång i veckan, det bör ha blivit en hygglig stig.

Säg att prästerna i de olika kyrkorna besökte varandra en gång i halvåret och de gick då mellan kyrkorna, en, eller två personer, en gång i halvåret = ingen stig trampas upp.

Jag tror att man måste se stigar som går mellan gårdar (granngårdar) samt en stig som går till närmaste handelsplats/kyrkby. Man trampade inte upp en stig till kyrkan och en till handelsplatsen som låg strax bredvid, man använde samma stig.

Besökte man grannarna oftare än man gick till kyrkan blev det den största och bredaste stigen där man oftast färdades.

Thomas

[Yngwe]

Kyrkstigar i sig är väl lokala i den meningen att de är inomsoknes.  Men kyrksocknar behöver inte alltid överenstämma med tidigare rörelsemönster, så i praktiken kan det innebära att de gått fråm en bygd till en annan.

[Carl Thomas]

I glesbygd finns en företeelse som heter kyrkhelg. Dessa kyrkhelger inträffar några få gånger per år. En jämförelse är väl vår Julotta som inträffar en gång per år. Jag kan tänka mig att dessa kyrkhelger hölls i speciella kyrkor, alltså inte alla kyrkor. Jag kan också tänka mig att man då trampade stigar till dessa kyrkor där kyrkhelgerna hölls. Frågan blir ju då hur ofta dessa kyrkhelger hölls – var det tillräckigt ofta för att en stig skulle vidmakthållas?

Thomas

[Jerrark]

Ibland har också socknar dragits in, eller vissa gårdar och byar omorganiserats så att innevånarna fått en annan sockentillhörighet, vilket gjort att de ibland fått gå från en bygd till en annan för att komma till kyrkan. Sådana skiften kan ibland avspegla sig i folksägner och andra äldre berättelser. I kommunen jag bor i finns några sådana exempel.

Det är överhuvudtaget fascinerande att ta del av de berättelser och den folktro som ibland är förknippad med kyrkstigar och andra gamla färdvägar.

[Yngwe]

I området kring Ulrika i Östergötland klagade man i hundratals år på att man fick gå milatal på mycket dåliga stigar för att nå sina kyrkor i respektive socken.

Trampamde av stigar i skog resulterar ofta så småningom i lerfyllda hål och stenskravel, inte som man kan tro och önska sig i att marken blir hårt packad, jämn och slittålig. Om man vill ha en bra stig måste man i nio fall av tio underhålla den genom att hälla på fyllnads och bärlag. Nån som gillar matematik kan kanske räkna på hur många hinkar grus det går åt för två mil kyrkstig...

[Sven-Åke]

Citat ur Diskulogen 91 (Släktforskningstidning)   nyutgiven.

"Man antar att garneringen av koppar i  Tiskasjöberg påbörjades redan före 1000-talet. transporterna skedde med oxar och/eller hästar på Kopparbergsvägen, den drygt 15 mil långa vägen till järnvågen och hamnen i Västerås. Järnvågen antas ha legat på Stora Torget, efter rivningen av konventet i början av 1500-talet i nuvarande Vasaparken, mitt emot slottet. Denna väg, som anses ha varit en av landets mest betydelsefulla vägar, lever nu, i trakterna av Västerås, endast kvar som ett gatunamn. Kopparbergsvägen sträcker sig idag från före detta ASEA-Atoms forskningscenter och ner till järnvägsstationen i Västerås. "

[Yngwe]

Det vimlar av såna här gamla vägar, åtminstone i skrifter. Få av dom vilar på stadig grund, många är rena skrönor!  Hur är det med denna?

Finns det arkeologiska spår av vägen, en sådan väg som tål hundratals oxkärror är en gedigen anläggning!

Finns det spår i dokument och handlingar? Underhållet av en sådan väg borde ha dokumenterats.

Kan man ens knyta Västerås till kopparhandel i tidig medeltid, eller då än tidigare`?

[supergeten]

Det vimlar av såna här gamla vägar, åtminstone i skrifter. Få av dom vilar på stadig grund, många är rena skrönor!  Hur är det med denna?

Finns det arkeologiska spår av vägen, en sådan väg som tål hundratals oxkärror är en gedigen anläggning!

Finns det spår i dokument och handlingar? Underhållet av en sådan väg borde ha dokumenterats.

Kan man ens knyta Västerås till kopparhandel i tidig medeltid, eller då än tidigare`?

Vart/hur fraktades, annars, kopparn från Falun?
Biskopen i västerås var förövrigt delägare i Tiskasjöberg (falu koppargruva) på 1200:talet.

[Yngwe]

Har inte studerat det närmare så jag har ingen aning om vart den kan ha skickats annars. Men det finns väl knappast någon naturlag som säger att det måste gå till Västerås, eller till någon annan hamn med exklusiv ställning.  Vart säljs kopparen och under villka villkor?


Hur?  Släde, båt, ryggsäck, klövjeväskor?  Det beror som sagt på vart och hur kopparen distrubueras

Att biskopen ägde andel i berget är fullt naturligt om det var inkomstbringande, han var väl troligen delägaren i en hel del verksamheter med relativt stor geografisk spridning! Det behöver inte tyda på en särskild koppling mellan Västerås och Kopparberget, men givetvis talar det inte heller emot!

[Carl Thomas]

Yngwe, metallhandeln var ju beroende av ”tillstånd”, alltså olika städer hade detta tillstånd, eller ej, för handel med metaller. Göteborg hade ju järnhantering, järnvåg på Järntorget, osv (Tidigare fanns en järnvåg i dagens Brunnsparken).

Det borde alltå gå att ta reda på vilka städer som hade tillstånd för handel med metall redan vidd denna tid?

Ser vi på Nasafjälls silvergruva fraktads malmen av tvångsrekryrerade Samer och med akjor och renar ned till bebyggda trakter för vidare bearbetning (därav den stora utvandringen av Samer till Norge under denna tid).

Thomas

[Yngwe]

Jo, men då pratar vi en bra bit in på 1200-talet innan man ens har den föresatsen, och en bra stund till innan de efterlevs.  Men ändå är det ju klart intressant att utröna vad stadsrättigheterna kan säga oss!

[supergeten]

Finns det inte en teori om att Stockholm grundades främst för att kunna kontrollera den otroligt lukrativa exporten av malm, koppar osv från bergslagen?

Stockarna var sålunda främst riktade mot inlandets båtar...

[Sven-Åke]

Den artikel jag citerade i från "Dikulogen"  är skriven av  Brage Lundström.

Han diskuterar  transporterna.
"Under alla år sedan man börjat producera koppar, silver, mässing och framför allt stångjärn har dessa produkter transporterats på olika sätt, från tillverkningsplatserna till slutanvändarna. Det har varit såväl inom landet som utanför. Avnämarna eller kunderna har i  stor utsträckning funnits i England och på kontinenten. Från landskapet Västmanland har transporterna skett över uppstäderna, Västerås, Köping, och Arboga. Sedan Hjälmare kanal byggts 1639, även Örebro. Transporterna skedde på Mälaren till Stockholm."

"Den äldsta handlingen som finns över det svenska bergsbruket är kung Magnus Erikssons år 1340 utfärdade förordning för bergsmännen i Västra berget. I denna sägs att de begärt att få samma lag som som bergsmännen på  Östra berget. Dessa antas ha fått sin förordning redan under  Magnus Birgerssons (Ladulås) tid, som sträckte sig mellan 1275-1290. Vilken plats som förknippas med Östra berget tvistar man om, men det kan vara Norberg."

 - och - 

"Den plats där Stockholm uppstod var ett lås mot de rikedommar som fanns i Bergslagen, vilken kungamakten värnade om. De äldsta handlingarna för Stockholm är från 1250-talet. Det är kanske 500-1000 år efter att transporterna från Tiskasjöbeg (Falun)  samt från Bergslagens hytttor och hamrara påbörjades. Allt detta skeppades ut på Mälaren, till eller förbi Stockholm."

[Sven-Åke]

Varje gång han skriver  "äldsta"    -  skulle jag vilja skriva "äldsta bevarade"   eller "äldsta kända".   

Det finns ju den möjligheten att det funnits äldre  handlingar,  - som gått förlorade   tex när Stockholms slott brann. 

[supergeten]

Den artikel jag citerade i från "Dikulogen"  är skriven av  Brage Lundström.

Han diskuterar  transporterna.
"Under alla år sedan man börjat producera koppar, silver, mässing och framför allt stångjärn har dessa produkter transporterats på olika sätt, från tillverkningsplatserna till slutanvändarna. Det har varit såväl inom landet som utanför. Avnämarna eller kunderna har i  stor utsträckning funnits i England och på kontinenten. Från landskapet Västmanland har transporterna skett över uppstäderna, Västerås, Köping, och Arboga. Sedan Hjälmare kanal byggts 1639, även Örebro. Transporterna skedde på Mälaren till Stockholm."

"Den äldsta handlingen som finns över det svenska bergsbruket är kung Magnus Erikssons år 1340 utfärdade förordning för bergsmännen i Västra berget. I denna sägs att de begärt att få samma lag som som bergsmännen på  Östra berget. Dessa antas ha fått sin förordning redan under  Magnus Birgerssons (Ladulås) tid, som sträckte sig mellan 1275-1290. Vilken plats som förknippas med Östra berget tvistar man om, men det kan vara Norberg."

 - och - 

"Den plats där Stockholm uppstod var ett lås mot de rikedommar som fanns i Bergslagen, vilken kungamakten värnade om. De äldsta handlingarna för Stockholm är från 1250-talet. Det är kanske 500-1000 år efter att transporterna från Tiskasjöbeg (Falun)  samt från Bergslagens hytttor och hamrara påbörjades. Allt detta skeppades ut på Mälaren, till eller förbi Stockholm."

Intressant! Finns det någon som vet varför man antar att det handlar om Norberg? Lapphyttan antas ju stamma från 1100:talet - ganska spännande att fundera över makten i Sverige, om dessa hyttägare föranledde grundandet av Stockholm.
Hursomhelst - att vi i bergslagen alltid tittat snett på Stockholm blir mer och mer klart...

[Carl Thomas]

Jag vill minnas att Västgötshyttan (drevs av munkar?) och Västgöte-Mossgruvan är några av de äldsta namnen på gruvor och hyttor…har jag fel?

Länk som berör olika gruvor och hyttor: http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:IK0ZIufGvSwJ:www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/43419EB6-B5B3-4D7D-8854-476380DAFCED/0/Bilaga1PershyttanHistpres.pdf+v%C3%A4stg%C3%B6tahyttan&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESimgN-CQ-HbghSvnr0-SZM0sn163CdBNtnEjJ1y4fUSxyDxh8Psxov8eyHTIO2lxzJ0_87GNFlkIM0juDtsgbdXpZ5VYbkkePnpEjQ2-sCR6sHM8aVig7Mk_M5P_hvjAryD0EXp&sig=AHIEtbSS7OY5Uch4GPRvpW90JFcP0UPzEA

Thomas

[Yngwe]

Om man antar att Stockholm ska kontrollera utflödet av malm måste man väl rimligen fråga sig på vilket sätt Stockholms geografiska läge tillåter kontroll av malmflödet.

Är Stockholm enda vägen ut ur Mälardalen? Vi har just läst påståendet att man med oxar kört 15 mil med malmen för att nå Västerås, och i det perspektivet framstår flera vägar ut ur Mälaren som högst överkomliga även om man måste transportera över land. Södertälje och Mariefred kanske de tydligaste exemplen. Och för Tiskasjöbergs del är alternativen betydligt enklare än så om det är Östersjön som är målet.


Det skulle vara oerhört intressant att se en kartläggning av malmflödena, kan vi spåra dom i tidig medeltid? För en sån kartläggning måste man ju ha gjort för att spekulera vidare om kontrollpunkter.  Utan att veta vart malmen tar vägen, och utan att ta hänsyn till transportalternativ blir resonemanget om kontrollfunktioner till rena gissningar!