Författare Ämne: Förmedeltida vägar!  (läst 345051 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #420 skrivet: februari 09, 2009, 23:38 »
Jo, ok, ni kan kalla mig tjatig, men.... några rader till förtjänar den här tråden!

Ett par andra trådar har behandlat direkt relaterande ämnen som faktiskt tillför något till denna diskussion.  Och nej, jag startade inte dom båda, bara en av dom! ;D


Vi har i tråden om Vinterkrig dragit slutsatsen att om vinterkrig nu var så vanliga så berodde det på att vägnätet var så undermåligt att det ibland var att föredra att dra i fält på vintern. Först när vägarna är frusna håller dom för tätare trafik, och/eller det är så glest mellan vägarna att vintertidens möjlighet att färdas på myrar och sjöar framstår som en avgörande fördel.   Mao det svenska vägnätet är helt kasst!  Ett hundratal riddare och svenner till häst, några hundratal vagnar med relativt lätt last (inga kanoner eller belägringsmaskiner) och på sin höjd några tusen man till fots, det är för mycket. De vägar som håller för detta är så få att det framstår som en klar nackdel. Observera att jag inte säger att det var så, bara att det är ungefär vad man kan utläsa av den tråden.

I tråden om vattenvägars framkomlighet nämns med en uppsjö av detaljer var man färdats på vatten, var som varit viktiga platser, hur man burit sig åt mellan vattendragen. Vi har berättelser, ortsnamn, lämningar av båtar, kontinuitet i typer av båtar, bebyggelsemönster och lämningar av gravar i anslutning til vattenleder och mer ändå. Här kan vi ganska enkelt spåra kommunikationslederna långa sträckor.  Med alla inlägg i den tråden måste man vara lite motvals for att säga att man inte har färdats nästan överallt i landet per båt.

Och vad blir kontentan av detta när vi har i åtanke 419 inlägg som påvisat ytterst få vägar och nästan uteslutande med högst lokal sträckning? Är det inte märkligt?

Är det så himla självklart att det fanns ett vägnät som var så pass omfattnade att man kunde nå tvärs över landet på det??? Kan det inte ha varit så att vägbyggandet var för stor arbetsbörda, och att det existerande systemet av vattenvägar fungerade så pass bra, att man nöjde sig med att åka båt?
Skulle det vara så omöjligt at vi i Norden hade en infrastruktur mer lik den man har i regnskogen än den man har i det civiliserade Europa???
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #421 skrivet: februari 10, 2009, 00:56 »
Vattenvägarna var viktiga men inte allenarådande. Ett stignät fanns troligen redan på stenåldern, alltså stigar på upphöjd torr mark med så få stora stigningar som möjligt upptrampade under tusentals år.
Bronsåldersfolket trampade troligen samma leder samt trampade upp nya. Man kunde högst troligt ta sig vart som helst i landet på dessa stigar eftersom grannbyn hade man stig till, och dom hade stig till nästa grannby – osv. Jag kan tänka mig ett stignät nästan lika omfattande som dagens vägnät.

Om vi ser på ortsnamn osv tror jag att många av dem kom till när stignätet började bli rikstäckande. Man bildade namn för att kunna ge väg (stig) beskrivningar för långa resor. Jag tror att någon kallade namngivningen ”vägens namn” kontra ortens namn, där vägens namn ofta blev de namn som överlevde eftersom flest människor kände till namnen och färdades genom landskapet samt gav andra färdbeskrivningar och namnen på de naturföreteelser och byar de skulle passera.

Stigar som trampats upp under tusentals år blir troligen ganska breda, inte den vanliga lilla stigen på 20-30 cm alltså, troligen omkring en meter breda kan jag tänka mig efter så lång och regelbunden användning. Speciellt när man började använda hästar så breddades stigarna samt trampades ännu hårdare.

Vattenvägar utesluter absolut inte ett omfattande stignät. Hur sedan stignätet växte till ett vägnät har vi ju diskuterat in denna tråd.

Om vi då ser på an anfallande armé som skall ta sig fram på ett stignät så är det ett ganska bra sätt att ta sig fram – under förutsättning att man parallellt kan frakta förnödenheter på vatten. Utan en sådan frakt på vatten var en sådan armé ganska svag. Man kunde dock klara sitt uppehälle några dygn med mat osv som var man bar med sig. Men utan att kunna fylla på med ny mat så skulle armén bli ganska svag väldigt fort.

Alltså, jag tror att vi även här skall tänka oss parallella sätt att färdas. Man marscherade till fots på stignätet men fraktade förråd parallellt på vattenlederna. Man gick inte enbart en stig, en armé marscherar på minst tre olika stigar parallellt med varandra, minst en på var sida vattenvägen där förråden fraktas.

Så länge inte hästar fanns med i bilden höll nog stigarna vid torr väderlek, när hästarna kom så blev det nog annorlunda, speciellt om det var fuktig eller blöt väderlek, då höll inte stigarna längre. Detta kan ha varit en anledning till att vägar började byggas.

Stigarna höll dock på vintern när marken var frusen. Ofta bildas tjäle innan snön kommer och det blir ju då perfekt för hästar och män + att vattenlederna kanske var öppna, eller, man klövjade sin packning. Hade snön kommit använde man slädar istället.

Jag tror alltså att vi skall söka parallella färdsätt, inte enbart ett enda. Se hur vi bestämmer färdsätt än idag. Skall jag gå, ta bilen, tåget, båten, flyget, osv, allt efter vad jag skall frakta och vilken tid det får ta samt vad det kostar. Jag tror att det var i princip samma avgöranden då som nu. Man valde det färdsätt som passade bäst för själva ärendet.

Kul att tråden lever vidare!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #422 skrivet: februari 10, 2009, 08:45 »
Jo självklart fanns det stignät, och troligen kunde man ta sig nästan överallt på det om man ville, men då i oändliga krumelurer. Den stora skillnaden med stigen är ju att den inte kräver annan arbetsinsats än själva gåendet. Stigar lever ju, dom flyttar sig runt nerfallna träd och översvämmade sänkor och byter hela tiden skepnad. Dom är resultatet av gående och alltså inte av någon medveten plan. Detta gör dom föränderliga och opålitliga för den som inte har lokalkännedom. Hallonstigen finns bara så länge där finns ett hallonsnår, när detta är borta försvinner stigen eller tar en ny väg till ett annat hallonsnår, den möter inte längre grannbyns svampstig och den som inte har lokalkännedom hamnar vilse! Man kan ta sig från by till by men man kan inte bedömma tiden, och knappt i vilken ordning.

Så funkar stigar idag, och så funkade dom för 1000 och 10000 år sedan.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #423 skrivet: februari 10, 2009, 08:56 »
Jag ser nog främst stigsystem som "lokala spindelnät" vilka utgår från enskilda gårdar och bygder. Dessa "spindelnät" häktar givetvis samman och bildar stora system. Enstaka stigar har väl sannolikt skapats i syfte att ta sig längre sträckor men då tror jag faktiskt mer på vattenvägar. Därmed inte sagt att det var vattenvägarna man färdade på utan snarare utefter då de är konstanta i landskapet och ger en möjlighet att säkert orientera sig.

De lokala stignäten utgår från den enskilda gårdens behov, dvs väl upptrampad var stigen till/från vattenkällan, fägatan till utmarkerna dit man förde sina djur etc etc. (detta kan man ofta se i de äldre lantmäterikartorna, ibland åtföljda av servitut om att andra gårdar får använda specifika stigar över annans mark på olika sätt) Kontakten ut från gården med andra gårdar eller bygder var sannolikt inget som gjordes dagligdags i det självhushållande samhället utan inskränktes till när det fanns en konkret anledning, social eller ekonomisk eller kanske annan.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #424 skrivet: februari 10, 2009, 09:01 »
Leif, varför utefter och inte på vattensystemen?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #425 skrivet: februari 10, 2009, 09:11 »
Utefter åar och älvar finns idag vägar som jag uppfattar som mycket gamla. Nere i dalen var det vintertid framkomligt när det var tillräckligt kallt, men en stor del av året var det antingen öppet vatten (med diverse forsar)  eller översvämmade sankmarker i dalgången.  Uppe på närmaste dalsida där det var torrt samtidigt som man kunde följa åns sträckning ligger många vägar. Varje landskap har sådana exempel, mina favoriter är vägen  från Lödde till  Flyinge  och vidare mot Öved,  och vägen från Ängelholm till Ringsjön i skåne.  Särskilt om man cyklar de gamla vägsträckningarna. Andra exempel är de tidigare nämnda Lagastigen och Nissastigen. 

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #426 skrivet: februari 10, 2009, 09:55 »
Just så, på vintern är det lätt att färdas nära vattnet, men inte resten av året. Där är blött och snårigt. På högre mark går säkert stigar trampade av både djur och människor! Laga och Nissastigen har säkert sitt ursprung i såna stigar, och de är säkerligen gamla! Men hur gamla dom är vet vi inte, och att de skulle vara förmedeltida är bara spekulationer som vi inte hittar specielt mycket stöd för.  Lämningarna och orsnamnen är klart relaterade till vattnet och till trafik på vattnet, orsnamn som Hamneda, Ed och så vidare.

Ursäkta märkandet av ord Sven-Åke, men du skriver "som jag uppfattar som mycket gamla" och det är egentligen själva kärnan i tråden. Vad baserar du den uppfattningen på? På en uppfattning om hur världen såg ut, eller på några konkreta tecken, något vi hittils saknar i denna tråd?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #427 skrivet: februari 10, 2009, 10:35 »
Eftersom jag är en glad amatör, måste jag skriva med lite reservationer. Men jag ska ge exempel på vad jag uppfattar och tror. OM vi tar vägen mellan Kävlinge och Öved så passerar den via ett antal orter med mycket gamla namn och minst en runsten in situ. Den gamla vägen passerar ,  Lödde (Borgeby ligger på andra sidan)  Kävlinge, Örtofta, Gårdstånga, Flyinge, Hammarlunda, Harlösa och Öved.  Samtliga av dessa orter är belagda före medeltid (OK  inte säker på Örtofta).
Eftersom jag inte har formell utbildning så vill jag gärna att experter verifierar/falsifierar mina påståenden.
Lödde  har Lödde Kar.
Borgeby en trelleborg
Kävlinge =kavelbro
Örtofta =  hmm?
Gårdstånga =  Stångbro vid en gård
Flyinge= danske kungens stuteri sedan tidigt 1100-tal + runsten alldeles bredvid vägen
Hammarlunda = kyrka med rundtorn  (syftar hammar på Tor??)
Harlösa = "Har"   kommer av Harg. Det finns även Lilla resp Stora Harrie 
Öved = ÖvedsKloster ett av de tidigaste i Norden

Jag kommer nog aldrig att ligga på knä och gräva, men det är kul att se på när andra gör det, (typ TimeTeam).  Därför kommer jag nog aldrig heller att kunna lägga fram handfasta bevis, men hur många gånger har man gjort utgrävningar av vägar kontra gravfält? De vägar eller vägsträckningar man varit stora överraskningar, och ändå finns det ett antal exempel.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #428 skrivet: februari 10, 2009, 10:36 »
Leif, varför utefter och inte på vattensystemen?

Indicier och egen erfarenhet.

Jag har svårt att se att man släpar med sig båtar förbi var och varannan fors om man skall ta sig en längre sträcka. Speciellt som mänden forsat fordomtida var något högre än idag. Få vattendrag är utan regleringar, vilka gör att de idag ter sig lugnare än vad de en gång var. Sedan kan man utefter flera vattendrag se system med hålvägar, vilket diskuterats tidigare i tråden. Utefter exempelvis Ätran har det karterats flera mil av hålvägar parallellt med vattnet genom södra västergötland, även förbi de stora sjösystemen söder om Ulricehamn...

Sedan utgår jag ifrån hur jag brukar ta mig till min fiskestuga i fjällen. Visst ligger den vid en älv och visst har jag tillgång till båtar i lugnvatten. Men det går ändå fortare att gå de två milen från parkeringen till stugan än att lägga i och ta upp båtar fyra gånger samt ändå gå de totalt 8 km som krävs för att komma förbi forsarna....

Utefter innebär inte nödvändigtvis att man håller sig i våtmarksterrängen kloss inpå vattendraget, det kan lika gärna innebära att man använder åsryggar och liknande några km bort. Men det hindrar inte att det är vattendraget som skapar möjligheten att orientera sig genom landskapet.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #429 skrivet: februari 10, 2009, 11:28 »
Jo men Leif folk har burit båtar, det vittnar ortsnamn och lämningar om såval som berättelser. Dessutom är det inga problem att bära förbi svårigheter, några hundra meter är ju inga problem alls egentligen förutsatt att man inte reser ensam, och det har man nog gjort så lite som möjligt av många anledningar. Större och längre forsar är det mycket ont om i södra och mellersta Sverige. Höjdskillnaderna är relativt små, ett par meter per km i snitt. Stora delar av vattensystemen utgörs av sjöar.
Man kan inte jämföra med fjällvärldens betydligt större fallhöjder, det är en helt annan miljö och den har inte heller varit bebodd i samma utsträckning.

Jo vi har sett och diskuterat hålvägarna, men dels har ett mycket stort antal inte varit paralella utan vinkelräta mod vattendragen,dels har vi svårt att följa dom längre sträckor och dels och framförallt har vi inte kunnat konstatera hur gamla de är.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #430 skrivet: februari 10, 2009, 11:49 »
Jo vi har sett och diskuterat hålvägarna, men dels har ett mycket stort antal inte varit paralella utan vinkelräta mod vattendragen,dels har vi svårt att följa dom längre sträckor och dels och framförallt har vi inte kunnat konstatera hur gamla de är.

I Sjuhäradsbygden har det undersökts en stensättning vilken överlagrar en hålväg. Detta gjordes för 15-20 år sedan och jag vet att jag läste rapporten när jag jobbade på Lödöse museum, men om det är RAÄ UV Väst eller Lödöse museum som utfört grävningen minns jag inte.

En kursare till mig inventerade just hålvägssytem utefter Ätran i Ulricehamns kn inför sin C-uppsats. De var i många fall parallella med vattnet. (Mikael Jensen skrev den, ventilerades i mitten av 90-talet på ark inst GU) När jag inventerade sotrmskador efter stormen Gudrun i samma område (främst av västsluttningar) så fick jag också intrycket av att påfallande många hålvägar gick parallellt med vattendrag uppe på höjdryggar.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #431 skrivet: februari 10, 2009, 11:57 »
Jo men Leif folk har burit båtar, det vittnar ortsnamn och lämningar om såval som berättelser.

Det är sannolikt, men mängden arkeologiska spår är ringa speciellt om man drar ner i förkristen tid. Men det har ju också bollats en del fram och tillbaka.

Olika vattendrag har olika möjligheter, vissa kan man forsla en båt förbi andra inte. Jag vidhåller att man måste se vattendragen som orienteringspunkter i landskapet mer än något annat. Hur man tagit sig fram utefter eller på dem varierar givetvis årstidsvis men även beroende på vilket vattendrag det gäller och i vilket syfte man rör sig eller vad man transporterar.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #432 skrivet: februari 10, 2009, 12:58 »
Det finns en del skrivet om runstenar längs med"forntida vägar" .   http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1950_137.pdf   
Jag tolkar det som att vägen var mycket gammal redan när runstenen restes vid ett "forntida vad".  Dock vet jag ingen som  specifikt grävt ut en forntida väg.

Ang  om hålvägar går längs med eller tvärs mot åar/älvar så tror jag att det finns lysande exempel på både och!  I utpräglade odlingslandskap  är väl just hålvägarna bortodlade, men de vadställe de gick emellan finns kvar.  Kävlinge och Gårdstånga är för mej typiska exempel på vägar som korsar en besvärlig å på ett bestämt ställe.  Motsvarande kosande vad/vägställen finns i Laholm och längs lagastigen (E4)  Även i Motalaström  finns ett antal sådana vägar som är gamla.  Motala ström borde även i äldre tid varit svårt att korsa vintertid, just därför att den var så ström. Mycket få, och tydliga platser kunde användas när man korsade strömmen.  Alternativt kunde man resa längs med kursen och korsa  Bråviken och Slätbaken långt österut och sedan vika in mot landet.   

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #433 skrivet: februari 10, 2009, 13:40 »
Jo men Leif folk har burit båtar, det vittnar ortsnamn och lämningar om såval som berättelser.

Det är sannolikt, men mängden arkeologiska spår är ringa speciellt om man drar ner i förkristen tid. Men det har ju också bollats en del fram och tillbaka.

Olika vattendrag har olika möjligheter, vissa kan man forsla en båt förbi andra inte. Jag vidhåller att man måste se vattendragen som orienteringspunkter i landskapet mer än något annat. Hur man tagit sig fram utefter eller på dem varierar givetvis årstidsvis men även beroende på vilket vattendrag det gäller och i vilket syfte man rör sig eller vad man transporterar.


Jag kan inte se annat än att din tes att vattnen är först och främst är orienteringspunkter vacklar betänkligt. Det skulle göra tolkningen av Eda-ortsnamnen och dess släktingar på ett antal olika språk helt omöjligt.  En plats med ett drag eller bärställe skulle vara ganska betydelselös om normalförfarandet var att gå och bära.  Om din tes stöds av mer än hålvägar, som kan vara resultat av högst lokal aktivitet till eller längs med åar är jag idel öra! Om inte är min uppfattning att du vägt faktorerna på olika vågar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #434 skrivet: februari 10, 2009, 13:49 »
Det finns en del skrivet om runstenar längs med"forntida vägar" .   http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1950_137.pdf   
Jag tolkar det som att vägen var mycket gammal redan när runstenen restes vid ett "forntida vad".  Dock vet jag ingen som  specifikt grävt ut en forntida väg.

Ang  om hålvägar går längs med eller tvärs mot åar/älvar så tror jag att det finns lysande exempel på både och!  I utpräglade odlingslandskap  är väl just hålvägarna bortodlade, men de vadställe de gick emellan finns kvar.  Kävlinge och Gårdstånga är för mej typiska exempel på vägar som korsar en besvärlig å på ett bestämt ställe.  Motsvarande kosande vad/vägställen finns i Laholm och längs lagastigen (E4)  Även i Motalaström  finns ett antal sådana vägar som är gamla.  Motala ström borde även i äldre tid varit svårt att korsa vintertid, just därför att den var så ström. Mycket få, och tydliga platser kunde användas när man korsade strömmen.  Alternativt kunde man resa längs med kursen och korsa  Bråviken och Slätbaken långt österut och sedan vika in mot landet.   


Vi hamnar i en loop nu, dessa stenar har varit uppe tidigare, de är intressanta men då de flesta är från 1000-talet kanske mer ett tecken på den nya tiden, medeltiden, då broar och vägar blir viktiga saker som man reser stenar vid.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #435 skrivet: februari 10, 2009, 14:59 »
Jag håller med om att vi går i cirkel,  till slut ordnar vi en egen hålväg, -  men jag vill fortfarande veta mer. 
Frånvaro av fynd är inte nödvändigtvis frånvaro av existens?  eller hur det nu var.
Varför väljer man att tolka de vägstumpar man hittat som processionsvägar? Hur många processionsvägar har vi i nutid?

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #436 skrivet: februari 10, 2009, 15:00 »

Jag kan inte se annat än att din tes att vattnen är först och främst är orienteringspunkter vacklar betänkligt. Det skulle göra tolkningen av Eda-ortsnamnen och dess släktingar på ett antal olika språk helt omöjligt.  En plats med ett drag eller bärställe skulle vara ganska betydelselös om normalförfarandet var att gå och bära. 
Ah, du menar att man antingen gick/red eller åkte båt. Man kan inte göra både och alltså. ;-) Skulle tro att man hade olika behov och olika sätt att ta sig fram vid olika tillfällen. Det verkar för mig helt logiskt att det finns både en vattenväg och en landsväg i och runt mer eller mindre tättbefolkade områden.
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #437 skrivet: februari 10, 2009, 15:27 »

Jag kan inte se annat än att din tes att vattnen är först och främst är orienteringspunkter vacklar betänkligt. Det skulle göra tolkningen av Eda-ortsnamnen och dess släktingar på ett antal olika språk helt omöjligt.  En plats med ett drag eller bärställe skulle vara ganska betydelselös om normalförfarandet var att gå och bära. 
Ah, du menar att man antingen gick/red eller åkte båt. Man kan inte göra både och alltså. ;-) Skulle tro att man hade olika behov och olika sätt att ta sig fram vid olika tillfällen. Det verkar för mig helt logiskt att det finns både en vattenväg och en landsväg i och runt mer eller mindre tättbefolkade områden.


jag menar bara att ett ortsnamn med eda eller motsvarande i lika självklart påvisar att man färdats på vatten men får avbryta och gå på land en begränsad sträacka som att ett ortsnamn med vad- påvisar att normalt färdas man på land men här får man plaska över i vatten. Utan vägar och stigar inga vad, utan vattenvägar inga edor. Och om man gick längs med ån skulle man i ortsnamnet inte tala om att här går eller drar eller bär man för då skulle namnet kunna gälla för alla platser utmed ån och därmed vara oanvändbart som beskrivning av en plats!

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #438 skrivet: februari 10, 2009, 16:20 »
jag menar bara att ett ortsnamn med eda eller motsvarande i lika självklart påvisar att man färdats på vatten men får avbryta och gå på land en begränsad sträacka som att ett ortsnamn med vad- påvisar att normalt färdas man på land men här får man plaska över i vatten. Utan vägar och stigar inga vad, utan vattenvägar inga edor. Och om man gick längs med ån skulle man i ortsnamnet inte tala om att här går eller drar eller bär man för då skulle namnet kunna gälla för alla platser utmed ån och därmed vara oanvändbart som beskrivning av en plats!

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Att platsen där båtar har dragits över land kallas Ed(a) säger väl inget om ifall det fanns vägar parallellt med vattendraget?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #439 skrivet: februari 10, 2009, 16:33 »
jag menar bara att ett ortsnamn med eda eller motsvarande i lika självklart påvisar att man färdats på vatten men får avbryta och gå på land en begränsad sträacka som att ett ortsnamn med vad- påvisar att normalt färdas man på land men här får man plaska över i vatten. Utan vägar och stigar inga vad, utan vattenvägar inga edor. Och om man gick längs med ån skulle man i ortsnamnet inte tala om att här går eller drar eller bär man för då skulle namnet kunna gälla för alla platser utmed ån och därmed vara oanvändbart som beskrivning av en plats!

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Att platsen där båtar har dragits över land kallas Ed(a) säger väl inget om ifall det fanns vägar parallellt med vattendraget?

Jag provar igen, lugnt och försiktigt. ;D

Om vattenleden huvudsakligen fungerar som orienteringshjälp som Leif säger, så finns det inga anledningar att eda sin båt. Man har ju ingen båt då!!! Alltså finns då heller ingen anledning att kalla platsen för eda.

Eftersom ett så stort antal platser trots allt har fått namn efter edor och drag är det mycket märkligt om edandet inte skulle vara av betydelse.

Det säger ingenting om vägarna i sig, vägar har ju motsvarande ortsnamn innehållande bro och vad!  Och jag antar att de flesta håller med om att dessa ortsnamn är klara indikationer på att här har man gått!  Eller???
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"