Författare Ämne: Förmedeltida vägar!  (läst 344748 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #400 skrivet: januari 21, 2009, 20:57 »
Tings- / marknadsplatserna besöktes av mycket folk (har jag fått uppfattningen om i alla fall). Mycket folk trampar upp stigar… Men, fraktade man så mycket varor till denna plats att vägar var befogade – eller växte vägen upp automatiskt genom att mycket folk färdades regelbundet till dessa platser?

Hur ofta hölls tingen?
Hur ofta hölls marknader på just tingsplatsen?

Jag tror att vissa stigar, ridstigar osv snabbt växte fram i landskapet där folk färdades regelbundet, ju mer folk ju snabbare gick processen. Tingsplatser och markandsplaster är betydelsefulla i dessa sammanhang liksom att folk transporterade sig till offerplatser eller kyrkor – dock ser jag dessa vägar som tillhörande det lokala vägnätet – men det kan mycket riktigt, som du säger, ha varit vägar för hjulfordon ganska tidigt.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #401 skrivet: januari 22, 2009, 00:54 »
En självförsörjande gård med cyklisk ekonomi har inget behov av stora transportleder.
Saker som är på fel plats behöver ett transportsystem.
Kontroll över land och folk kräver kartor och vägar.
Forbonderesorna Härjedalen- Röros: lämnade de några bestående konstruktioner?
Vi  bygger  nätverk och surfar med långa fingrar på Microsofts digitala motorvägar.
...några tankar vid stranden efter att ha följt denna långa tråd


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #402 skrivet: januari 22, 2009, 09:02 »
Jag tror att överskottet inte behövdes, det är inte nya männsikor som uppkommer i stan.

Först vägarna och sedan städerna skapas genom medvetna politiska handlingar. De människor som inledningsvis verkar i staden har tidigare haft samma verksamhet men åtminstone vissa av dom på en helt annan plats. Alltså behöver inledningsvis inget nytt övesrskott skapas, men det behöver förflyttas enligt ett nytt mönster. Relativt snabbt kommer de stora byggena igång, borgar och kyrkor och då krävs ett betydande överskott för att försörja allt det folk som arbetar där.  Ny teknink och röjning av nytt land är lösningen på detta. Det nyröjda landet hamnar allt längre från de traditionella kommunikationslederna och i många fall skapas alltså ytterligare underlag fär vägarna. Stenen är i rullning...

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad stigman

  • Stammis
  • Antal inlägg: 123
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #403 skrivet: januari 22, 2009, 09:25 »
"Logistik är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Det handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en flödeskedja.

Logistik som ett enskilt fackämne kommer från militära behov att kontrollera tillförsel av drivmedel, mat, ammunition i stora mängder för att möta specifika behov vid olika frontavsnitt, planerade eller pågående anfall. En av de första att inse detta sägs vara Napoleon, vilken under 1800-talet instiftade en tjänst som Générale de Logistique, d v s logistik-general. Detta blev dock tydligast under Andra världskriget på den allierade sidan där produktionsapparaten fanns i USA och behoven vid olika fronter med en väldigt lång transport över Atlanten och Stilla havet. Denna gren av logistiken kallas militär logistik.

I dagens samhälle och omvärld har dock logistik blivit ett område som de flesta producerande och transporterande företag tar hänsyn till, eftersom logistik i mångt och mycket är ett sätt att förbättra en verksamhets lönsamhet."    från Wikipedia

(ett par vänner ger ut tidningen Intelligent logistik )

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #404 skrivet: januari 22, 2009, 10:55 »
En självförsörjande gård med cyklisk ekonomi har inget behov av stora transportleder.


Det må så vara, men därmed inte sagt att långväga transporter inte förekom i det förindustriella samhället. Det vet ju varje arkeolog att så var fallet, eller hur?
http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #405 skrivet: januari 22, 2009, 14:13 »
En självförsörjande gård med cyklisk ekonomi har inget behov av stora transportleder.


Det må så vara, men därmed inte sagt att långväga transporter inte förekom i det förindustriella samhället. Det vet ju varje arkeolog att så var fallet, eller hur?


Man behöver inte vara arkeolog för att förstå detta, jag som transportarbetare förstår det också!
Men jag tror att det Stigman menade att man inte hade något stort behov av några volym eller viktmässigt stora transporter över längre avstånd. och det kan jag i viss mån hålla med om.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #406 skrivet: januari 22, 2009, 19:25 »
En teori…
De sista trälarna frigavs under tidig medeltid i och med att samhället förändrades på olika sätt. Många av dem bröt ny mark och blev torpare / bönder + naturligtvis övergick de även till andra yrken, t.ex byggnadsarbetare.

Det var detta som skapade ett produktionsöverskott av olika saker, mest matvaror. Produktionsöverskottet var alltså inte målet för frigivningen av trälar – det var någonting som växte fram som en konsekvens av att trälarna frigavs. Produktionsöverskottet är alltså inte skapat politiskt, det uppstår som en konsekvens av ett politiskt beslut.

Samtidigt byggdes både städer och kyrkor samt även borgar och försvarsanläggningar. De som arbetade med detta behövde regelbundna leveranser av mat och utrustning för byggen - borgar behövde blanda annat jord och sten för ”mjuka” borgar samt kalk och sten för ”hårda” borgar/fasta hus.

Frakterna blev så stora och så många att vägar växte fram ganska snabbt samt vagnarnas storlek ökade, osv.


Det är som stigman säger, en självförsörjande gård behöver inga transportvägar eftersom den är självförsörjande.
Vägar innebär alltså att en samhällsförändring har inträffat där självförsörjningen övergår till någonting annat, t.ex att man för första gången har ett överskott som kan säljas. Om någonting säljs måste varan förflyttas – osv.


Jag försöker se en process som innebär att ett rikstäckande vägnät växer fram. Jag försöker också förstå varför det växte fram – och naturligtvis när. Orsak och verkan alltså.
Samhällsförändringen som ligger till grund för vägbyggandet måste gå att spåra även på andra sätt, bland annat rent arkeologiskt genom ett förändrat fyndmaterial – eller ett rikare fyndmaterial, eller att man kan se att bönderna blivit rikare genom högre kvalité på fyndmaterialet (istället för kopparmynt börjar vi hitta silvermynt)…

Vägar är alltså en konsekvens som uppstår beroende på att samhället förändras enligt min uppfattning.

För att se helheten bör vi då försöka hitta vilken typ av förändringen det var som inträffade.
Det kan ha varit frigivningen av trälar – men det är knappast hela sanningen. Troligen är det en kombination av flera olika saker, t.ex. bättre gödsling, nya grödor, mildare klimat, osv.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #407 skrivet: januari 22, 2009, 19:31 »
En teori…
De sista trälarna frigavs under tidig medeltid i och med att samhället förändrades på olika sätt. Många av dem bröt ny mark och blev torpare / bönder + naturligtvis övergick de även till andra yrken, t.ex byggnadsarbetare.
Det var detta som skapade ett produktionsöverskott av olika saker, mest matvaror. Produktionsöverskottet var alltså inte målet för frigivningen av trälar – det var någonting som växte fram som en konsekvens av att trälarna frigavs. Produktionsöverskottet är alltså inte skapat politiskt, det uppstår som en konsekvens av ett politiskt beslut.


Tillåt mig tvivla. Det borde vara lättare att få ett överskott med trälar än utan. Jag skulle tro att tekniska landvinningar och kunskap var viktigare än antalet gårdar som producerade.
Qui tacet, consentit

Utloggad Anna-Carin

  • Medlem
  • Antal inlägg: 52
    • http://hem.bredband.net/annbet/
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #408 skrivet: januari 22, 2009, 22:43 »
Hur ofta hölls tingen?
Hur ofta hölls marknader på just tingsplatsen?

Som amatörsläktforskare har jag träffat på ting i perioden sent 1600-tal till och med 1800-tal, då hölls de varje höst, vinter och vår (och höll på så många dagar som behövdes). Vid enstaka tillfällen hölls urtima (=extra) ting för att behandla ett ärende som inte kunde vänta (t.ex. att efter ett självmord utreda om personen fick begravas på kyrkogården eller ej). Men vad jag har sett har det ofta gått flera år mellan de urtima tingen, så räkna med tre eller drygt tre ting per år i snitt under den perioden - hur ofta de hölls längre tillbaka vet jag tyvärr inte.

En hypotes i "Vikingatidens ABC": På tingsplatsen rådde frid, och man anser att ett nära samband förelegat mellan tingsfrid, köpfrid och kultfrid. Man torde alltså haft marknader i anslutning till ting.

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #409 skrivet: januari 22, 2009, 23:08 »
Trälarna frigavs relativt sent.  Jag räknar det som en medeltida händelse eller postmedeltida.  Och ämnet var ju förmedeltida vägar.  Jag tror att det fanns ett förmedeltida vägnät, av varierande kvalitet och varierande ålder. En del var noga anlagda, andra spontant framväxande (typ hyfsade, breda ridstigar).  Att vägar var viktiga och uppmärksammade indikeras av runstenar tex. Hur många gånger nämns "väg" i de isländska sagorna?  Har för mej att trälar är väldigt sällan omnämnda i de isländska sagorna trots att de var vanligt förekommande, kan det vara på samma sätt med vägar?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #410 skrivet: januari 23, 2009, 14:19 »
Jo Sven-Åke, det är medeltida, men då vi försöker resonera oss fram till när vägnätet blev till har vi hamnat i ett resonemang om medeltida händelser. Om vi då gemensamt kommer fram till att det skulle kunna vara först under tidig medeltid som vägnät med större täckning etableras har vi alltså också en uppfattning om tiden innan. Det är alltså det vi reder om nu!

Du fortsätter med att säga att du tror på ett förmedeltida vägnät och motiverar det med runstenar och många av dessa är ju  i det närmaste medeltida företeelser också, dom reses i skiftet vikingatid/medeltid och är väl snarast då en indikation på förändring från det gamla till det nya. Dessutom har vi i alla dessa inlägg inte kunnat komma fram till några vägsträckningar av längd i samband med dessa runstenar som visar att det skulle finnas ett omfattande vägnät.

Överlag är jag lite förvånad över den gängse inställningen till att vägar är ett naturligt måste. Både här i forumet och i litteratur hänvisas ofta till urgamla vägsträckningar, naturliga vägskäl med mera som den självklaraste saker i världen. Detta utan att någon vet vägens sträckning eller hittar spår efter den äldre än medeltid. Det verkar svårt att föreställa sig frånvaron av dessa vägnät. Jag tycker man allt för ofta projicerar vårt samhälle på historien och använder vår syn på kommunikation som argument. Som exempel skriver en arkeolog mäkta förvånad över bilder på koggar ristade på en kyrkvägg i Smålands inland, trots att kyrkan ligger precis bredvid Emån som mynnar ut i Kalmar sund någon mil norr om Kalmar...      en annan förklarar Eksjös läge som stad och innan som tingsplast med ett vägkors där vägar mellan fyra städer möts, och nämner inte ens sambandet med mötet av två stora vattensystem utefter vilka också Vedbo land sträcker sig, med ett härad för vardera vattensystemet,  trots att detta kunna vara relevant i högsta grad...  och det fortsätter så, det finns hur många exempel som helst....
 
   
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #411 skrivet: januari 23, 2009, 16:56 »
Ett problem vi har i denna diskussion är att vi inte vet vad det var som våra förfäder kallade väg. Det kan ha varit en väl upptrampad stig man kallade för väg eftersom alla följde stigen = alla gick samma väg ?

Ordet ”väg” kanske någon kan förklara och definiera för oss? Var kommer det ifrån, hur gammalt är det och vad beskriver / betyder ordet under tidiga medeltid?

Vart skall du ta vägen? Är en fråga som också använder sig av ordet väg. Var kommer detta uttryck ifrån?

Ting 3 gånger per år räcker för att trampa upp en bra stig (om många går samma väg till tinget) men mest blir det ”gegga” på stigen eftersom den ligger öde flera månader mellan tingen och den hinner inte trampas till (packas). Gräs hinner växa på stigen mellan de gånger den används (under förutsättning att stigen enbart används för tingsbesök).

När trälarna frigavs vet vi inte. Vad vi vet är att Magnus Eriksson frigav trälarna, troligen de sista trälarna, i Götaland på 1300 talet. Det är väl högst troligt att majoriteten av trälarna frigavs betydligt tidigare med början strax efter medeltidens början?

Nu tror inte jag heller att det var just trälarna som gav ett produktionsöverskott – men jag tror att dom bidrog till detta. Det KAN ha varit frigivningen av trälar som startade den samhällsförändring jag tror inträffade. Grunden till frigivningen var ju att vi kristnades vilket är en stor förändring av synsätt samt innebär en förändrad syn även på människovärdet.
Frigivningen innebar ju en hel del faktiskt. Ny mark bröts. Den gamla ”vikingagården” måste betala för utförda dagsverken = man började anställa folk för skördearbeten = gården är inte längre självförsörjande. Hela strukturen förändrades – och när en struktur förändras uppstår konsekvenser och olika slag. En sådan konsekvens kan vara ett produktionsöverskott. För att frakta detta behövdes vägar av högre kvalité än tidigare, så god kvalité att vagnar kunde trafikera dem.

Övergången från Asatron till Kristendom får alltså mycket stora konsekvenser och vi vet tyvärr alldeles för lite om vad som egentligen hände. Jag tror alltså att det gamla självförsörjande samhället började brytas upp i och med en nytt synsätt där bland annat människovärdet förändrades, man kunde inte längre med hedern i behåll hålla trälar eftersom man inte längre kunde äga andra människor. De sista surdegarnas trälar frigavs av Magnus Eriksson genom lagstiftning.
Kyrkobyggen och borgbyggen krävde vägar att frakta byggnadsmaterial, produktionsöverskott uppstod och behövde fraktas. Alltså, när självförsörjningen upphör uppstår som en konsekvens ett behov av vägar. Vi är då i början av medeltiden någonstans.

Parallellt med att vägar kom till fortsatte vi att frakta gods på vatten, det gör vi än idag.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #412 skrivet: januari 23, 2009, 17:07 »
ja precis! Övergången från vikingatid betyder ett byte av religion vilket även innebär att vi får den religionens mycket utbredda och välutvecklade maktapparat på köpet, och denna vill bygga upp samhälle på samma sätt som man gjort i resten av Västeuropa vilket medför en mycket stor omdaning av samhället! Där är städer och vägar en självklarhet och man kan inte se ett samhälle utan dessa, varför konceptet kopieras. Återigen med framgång!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #413 skrivet: januari 23, 2009, 17:28 »
Kul  diskussion. Jag tror fortfarande att vägnätet är förmedeltida. Ett indicie (men inget bevis) som Yngwe kanske känner till är den "forntida" vägen som går förbi Hjälmseryd upp mot Vättern. Längs med denna väg lägger INTE munkar ett kloster utan Sveriges första kloster läggs i Nydala. Dom kommer från Normandie och den klosterorden är känd för att lägga sina kloster i avlägsna platser för att sprida "bildning och kultur" till nya platser. Vägen från Hjälmseryd till Nydala går tvärs mot vattenvägarna/vattenlederna. Vägkorsningen i Hjälmseryd härstammar från ett mycket gammalt vägnät, genom en glest befolkad del av småland. Just i Hjälmseryd finns förrutom den tidigmedeltida kyrkan, ett betydligt äldre gravfält. Vet ej om det finns  daterade gravar från någon utgrävning just där.  Någon som vet?  Men om inte vägnätet funnits så varför skulle man anlägga ett gravfält just där?

Jag tror alltså att munkarna lade sitt kloster i föhållande till ett redan befintligt vägnät. 
(Möjligt att Alvastra är något år äldre??)
 

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #414 skrivet: januari 23, 2009, 18:00 »
Sven-Åke, du kan naturligtvis ha rätt i din åsikt.
Kanske fanns det vissa vägar ganska tidigt. Jag kan tänka mig att vissa ”längsgående vägar” fanns. Om det var breda stigar eller riktiga vägar är osäkert. En sådan väg tror jag gick längs västkusten upp till Oslo. Jag ser det som troligt att det fanns en sådan väg upp genom Småland, kanske fanns det även en väg upp från Halland genom Götaland.
Frågan är hur dessa vägar såg ut. Kunde man köra vagn på dem under tidig medeltid eller klövjade man?

Vägnätet som vi diskuterar växte olika fort i olika områden. Alltså, vattentransporter utesluter inte vägar. Ett medeltida vägnät utesluter inte att det funnits vägar tidigare vissa sträckor.
Problemet är att vi saknar fakta om användningen och om säkra dateringar.

Vi har i denna tråd kunnat konstatera att 6 meter breda vägar fanns redan under stenåldern. Vägar är alltså någonting man kunnat bygga, man visste vad en väg var – och vid behov byggde man vägar- som sedan föll i glömska när de inte längre användes. Så långt tror jag att vi alla är eniga.

Jag tror också vi kan konstatera att ”stignät”, ”ridnät” och vägnät funnits samtidigt -men i olika delar av landet. Stignätet och ridnätet försvann gradvis och ersattes med vägnät som troligen gick precis där stignätet gått, utom vid vadställen och andra naturhinder där man byggt de första broarna. Hela denna utveckling verkar vi vara ganska eniga om.

Jag försöker se det hela i stora drag – men naturligtvis finns det undantag när det gäller detaljer. Det skulle inte förvåna mig om man undersöker en väg någonstans och finner en medeltida väg under den moderna vägen och en processionsväg från stenåldern under medeltidsvägen. Alltså en väg som i princip funnits i många tusen år samt varit i drift hela denna tid.

Smålänningar sålde oxar till Skåne/Danmark – så det bör ha funnits ganska breda vägar över gränsen. Klövar trampar snabbt upp mark som sedan fötter och hovar trampar till och packar hårt. Men en sådan väg hör alltså till undantagen, inte regeln.

Men jag kan tänka mig att denna ox-exportväg förlängdes norrut allt mer under seklernas gång. Så visst kan både långa ganska breda vägar ha funnits före den tidpunkt vi hade ett rikstäckande vägnät. Men det handlar fortfarande om en lokalväg som uppstått beroende på export av oxar = det fanns ett överskott av oxar + att det en bit därifrån fanns en brist på oxar, lösningen var export av oxar, exportens konsekvens blev en väg som oxarna trampade upp under sin väg söderut till ”köparen”.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #415 skrivet: januari 23, 2009, 18:22 »
Där är städer och vägar en självklarhet och man kan inte se ett samhälle utan dessa, varför konceptet kopieras. Återigen med framgång!

Men då vill jag att du tittar på Irland. Detta var ett land under tidig medeltid, helt utan städer. En kulturellt, religiöst (kristen!), politisk och ekonomiskt högtstående ö från 400-talet fram till 700-talet men alltså utan städer. Irlands första stad, Dublin, grundades av skandinaver på 800-talet.

Claes


http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #416 skrivet: januari 24, 2009, 11:25 »
Kan ortnamnen ge oss några nya vinklingar? Norge (Norway, Norwegen) är måhända intressant. Men mer intressant är kanske lokala ortnamn som pekar på olika typer av vägar, eller liknande. Som ortnamn på -vad, -bro, spång, skäl, stig, eller ett *ene med betydelsen vägmöte och andra ord. Svårigheten ligger, som så ofta, att avgöra hur gammalt ortnamnet är.
/Jan

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #417 skrivet: januari 24, 2009, 12:23 »
Norge anses ju syfta på sjövägen längs kusten. När det gäller ortnamnen så kan man i viss mån komma runt problemet med dateringen genom att "vända på steken" och titta på namn med efterled som är daterbara. En snabbkoll på http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html
ger ganska intressanta resultat

Brostad: 0
Broby: 143
Brotorp: 206
Spångstad: 0
Spångby: 3
Spångtorp: 14

Primära stad-namn brukar anses i huvudsak vara förvikingatida, by-namnen tillhör troligen sen järnålder (namntypen var produktiv i Danelagen och Normandie) medan de primära torp-namnen hänger samman med den tidigmedeltida kolonisationen av skogsbygderna.
Broby-namnen ligger mycket riktigt i mellansveriges centrala bygder (dock nästan inga i Västergötland), medan Brotorp-namnen är mera spridda.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #418 skrivet: januari 25, 2009, 22:28 »
Där är städer och vägar en självklarhet och man kan inte se ett samhälle utan dessa, varför konceptet kopieras. Återigen med framgång!

Men då vill jag att du tittar på Irland. Detta var ett land under tidig medeltid, helt utan städer. En kulturellt, religiöst (kristen!), politisk och ekonomiskt högtstående ö från 400-talet fram till 700-talet men alltså utan städer. Irlands första stad, Dublin, grundades av skandinaver på 800-talet.

Claes

Jo men nu styrdes inte den kristna expansionen från Irland, utan i grund från Frankerriket, dess efterföljare samt England, alla med ett klart romerskt kontinentalt arv vilket innebär att städer och vägar är ett naturligt inslag. Tveklöst måste det ha framstått mer som en förebild än Irland.



« Senast ändrad: januari 26, 2009, 06:22 av Gorm »
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #419 skrivet: januari 25, 2009, 22:59 »
Jo Sten-Åke jag känner Hjälmseryds och Nydala området relativt väl då det nästan är hemmaplan för mig, och det är intressant ur många aspekter. Det är mycket troligt att det funnits väg i området mycket tidigt, troligen flera vägar i vad som lokalt kan kallas vägnät.

Först måste vi dock reda ut fakta om denna urgammla väg.  Hur gammal är urgammal och vad har vi för stöd för att denna väg vid Hjälmseryd skulle vara äldre än medeltid?  Några klara bevis eller ens tecken på detta har jag inte sett, mest är det hänvisningar till odaterbara hålvägar, men fyll gärna i mina kunskapsluckor med fakta som jag missat.

Sen måste vi komma ihåg att Nydala ligger vid Lagan-systemets övre del och är fullt farbar till Nydala och vidare förbi Komstad. Så det finns väg till Nydala, en vattenväg som kantas av lämningar vilket tyder på att den använts länge och flitigt.

Intressant är att i Komstad är det bara några stenkast till Emån och i Komstad ligger tingsplats för Njudung. Här har vi allstå samma mönster som i grannlandet Vedbo, tingsplats där de två dominerande vattenvägarna (en i var härad) möts. 

Så här har säkert funnits vägar mellan dessa åsystem, och säkert forsättningar västeut mot Härån och Lagans huvudflöde fär att gena lite...   men enligt mig är det vattenleden som är den sammanhållande och huvudsakliga transportleden i detta område.

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"