Författare Ämne: Förmedeltida vägar!  (läst 345017 gånger)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #340 skrivet: januari 10, 2009, 11:18 »
Lite om de farliga kusterna:

När de skånska byarna kom till runt 1000 e.Kr. lades de alla i stort 4-5 km från kusten. Att dock kusten varit betydelsefull visar de långsmala bygränser som från bygatorna når ut till stranden. Dessa är på sina håll extremt smala, dvs. det var viktigt att ha kustkontakt. Ni ser mönstret tydligt på kartan över Söderslätts byar:


Karta: Fotevikens Museum

Ute vid kusterna fanns små illegala hamnar, ej bebodda. Om dessa bråkade t.ex. den danske kungen under 14-1500-talen eftersom han vill ha landningsrätten flyttad in under kuststäderna. Av detta följer att kusttrafiken för tusen år sedan måste ha varit viktig samt att det måste ha funnits vägar i alla kustbyar från landningsplatsen det långa avståndet upp till byn redan för tusen år sedan.

Byarna har placerats så långt in i landet eftersom havet var farligt under i varje fall sen vikingatid. Venderplågan (pirater från södra Östersjön) är omvittnat svår utmed alla danska kuster under 1000-tal och 1100-tal.

Den s.k. bondeseglatsen har alltid så länge källorna är med oss varit stor. I Skälderviken fanns t.ex. en av Danmarks största bondehamnar, ”Grytan”. Härifrån fraktades enorma mängder ved under 1500-talet från Hallandsås skogar till Köpenhamn. Köpenhamn blev huvudstad 1421. Strax därefter växer under 1400-talet Båstad och Luntertun upp som kuststäder på Hallandsås. Ved- och virkestransporten till Köpenhamn har säkert varit en bidragande orsak till uppkomsten av dessa städer. Liknande vedtransporter över vatten från okända platser kan ha skett när det gäller Lödöse. All ved behövde inte tas landvägen.

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #341 skrivet: januari 10, 2009, 14:52 »
Frågan är bara hur långt tillbaka i tiden som detta behov skapade landsvägar ?

Behovet ser du på det kort over Jylland på den anden side af Kattegat, som jeg indledningsvis sendte link til. Det eksisterede, da folk blev bønder. Spørgsmålet er, hvornår det var realistisk muligt at opfylde behovet i forskellige typer nordisk landskab og befolkningstæthed.

Sven Lagman har ganske ret i sit billede af usikkerheden til søs i middelalderen. Denne trussel er endda meget ældre, som allerede Rimbert og Adam af Bremen beskrev. Faktisk kom begge 7-800-tallets missionærer, Willibrord og Ansgar, galt afsted til søs i Norden på grund af sørøveri og skibbrud. Rimbert skrev om sørveriet i 829 i nærheden af Øland: "Med stor besværlighed rejste de den meget lange vej til fods, og hvor det traf sig så, satte de på båd over de mellemliggende vande og nåede endelig ... Birka". Hvordan kom Ansgar fra Småland til Birka til fods, hvis der slet ikke eksisterede gennemgående veje? Var han dygtigere end jeres forfædre?

Jens Ulriksen har i sin danske PhD-afhandling "Anløbspladser" fra 1997, skildret det sydskandinaviske billede i jernalderen fra 200 e.kr. med udgangspunkt i en analyse af anløbspladserne i Roskilde Fjord, hvor Vikingeskibsmuseet jo holder til. Allerede fra analysens begyndelse lå landsbyerne 5-10 km fra kysten. Senere begyndte der at opstå landingspladser uden byggeri ved kysten - altså handelspladser. Således ser også Gudme og Himlingøje ud, idet Gudmes internationale handelsplads, dog havde nogle værkstedsboder. Gudme-mønstret videreudvikledes i ganske få kystbyer som Hedeby og Birka, som beskyttedes af kongemagten. De blev mønstre for middelalderens købstæder, som fik priviliegie på handelen - og skulle betale "beskyttelsespenge" herfor - et mønster, som hansestæderne også byggede på. Der skete således en ændring i handelsmønstret, så man kan ikke bare projecere bagud i tid fra sin egen forestillingsverden - man er nødt til også at se på, hvad der skete andre steder i samtiden.

Fra Lundeborg-handelspladsen gik forbindelsen ad vej til kongecentret i Gudme, og således må handelen også have foregået de fleste andre steder - som i Svens senere eksempel. På grund af risikoen er også tværgående veje blevet et nødvendigt alternativ, selv ved kysten, som jeg nævnte langs Roskilde Fjord. Det var jo heller ikke alle, der havde en båd lige ved hånden - især ikke når de boede 5-10 km fra kysten uden mulighed for at beskytte deres båd. Det idylliske skærgårdsbillede forudsætter, at man bor ved skærgården.   

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #342 skrivet: januari 10, 2009, 14:52 »
Ved, timmer, hö med mera ska visst in i staden elelr storbyn, och visst bildas här vägar. Likaså ska skit och avfall ut från stan, och det är minst lika mycket underlag för vägar.  Men både ingående och utgående trafik motiverar bara lokala vägar i en radie runt staden!!!
Dagligvaror produceras långt in i medeltiden lokalt i den absoluta närheten. Något annat finns ingen anledning till. Då det finns tillgängligt är införskaffningsvärdet ganska lågt, att betala mellanhänder för att utföra långa transporter eller att själv investera lång tid i detta är meningslöst. Det som transporteras längre sträckor måste saknas i tillräcklig mängd det lokala området så att behovet måste tillgodoses med import. Några exempel skulle kunna vara.

Metall, framförallt järn. Transporteras traditionelt som råämnen och färdiga produkter, det förstnämnda med viss volym. Min mening är att det är för tungt för att klövjas. Möjligtvis kan det köras på kärra men huvuddelen av transporterna går på sjö eller vintertid på is och snö. Här finns också vanligtvis en viss lokalproduktion, ibland betydande.

Högvärdiga konsumtionsvaror. Salt är en viktig sådan, men inte så omfattande i vikt och volym. Vin skulle kunna vara en en annan, inte heller det några enorma volymer, men helt klart mer än man kan bära på ryggen.  Dessa skulle mycket väl kunna transporteras på väg, men produceras på kontinenten dit man ändå måste ta båt, det naturliga valet borde vara att det fortsätter på båt så långt som möjligt, vilket alltså allt som oftast är väldigt långt.

Lyxartiklar.   För att uppnå lyx-status måste produkten vara mycket ovanlig, vilket oftast innebär producerad mycket långt bort vilket i Sverige oftast innebär på andra sidan havet, så även här förefaller det onaturligt att avbryta sjötransporten innan det är nödvändigt. När lyxartiklarna sen sprids i landet minskar omfånget så snabbt att det relativt snart upphör att utgöra underlag för väg. Om de skulle utgöra en sådan mängd skulle de upphöra att vara lyxartiklar.

Jag kan alltså inte se att ens de tidigmedeltida städerna skulle ha något egentligt behov av att vara anslutna till något vägnät på grund av varuflöden. Än mindre nödvändigt måste det ha varit innan medeltiden.

Men vi har ju blivit övertygade att de fanns i Danmark och Skåne och kanske i Uppland även om jag där måste säga att det är gränsfall om de tecken vi har kan kallas förmedeltida. Är det så att hotbilden drivit upp transporterna på land och att man åtminstone regionalt anser det är mycket bättre att släpa och dra än att segla och ro?


Om det är så och hotet var reelt tycker jag att det är intressant att fundera lite på att en blomstrande handelsstad som tyvärr var belägen på en ö som inte kunde försörja den plötsligt upphör att fungera...



" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #343 skrivet: januari 10, 2009, 15:02 »
Det har talats mycket om vintertransporter på is och snö i den här tråden. Ett påpekande i det sammanhanget är att under MWP (the Medieval Warm Period) ca 800-1200 AD var klimatet minst lika milt som nu, och vintervägar alltså ganska otillförlitliga i sydsverige. Vi får nog en snedvriden bild av vintervägarnas betydelse genom att nästan alla historiska källor är från Lilla Istiden, då klimatet var betydligt kallare än idag.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #344 skrivet: januari 10, 2009, 15:19 »
Efter utgrävningar i Skåne antas numera att "E6-an" mellan Malmö och Trelleborg existerade redan på stenåldern. Den gamla landsvägen (föregångaren till dagens motorväg) passerar igenom en rad megalitgravfält och vid utgrävningar i bl a Döserygg visar det sig att vägen existerade redan för 5000 år sedan. Där vägen passerade genom gravanläggningen var den kantsatt av palissader av stockar och resta stenar.

http://www.sr.se/Laddahem/poddradio/P1/Vet__Historia/2009/01/SR_P1_Vet_Historia_090108_1320.mp3

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #345 skrivet: januari 10, 2009, 15:36 »
Och här är en fin bild på den 5000-åriga vägen:

http://www.arkeologiuv.se/projekt/syd/2007/2007_e6_su_doserygg/loggbok/2007_e6_su_doserygg_v37_01x.htm

Och vet ni vad? Hur bred tror ni vägen är? ... just det, exakt 10 alnar. D v s samma bredd som de vikingatida vägarna i Uppland och samma bredd som anges i de medeltida landslagarna.

Fattar ni att när bronsåldershövdingen som begravdes i Kiviksgraven dundrade fram här med sin tvåhjuliga stridsvagn så var vägen redan urgammal?

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #346 skrivet: januari 10, 2009, 15:49 »
Och vad markerar de stora stenarna som ligger ute i vägen och delar upp denna i en bredare och smalare del? En körbana och en gångbana. ;D

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #347 skrivet: januari 10, 2009, 16:03 »
Hur dateras en sån här väg som den i Döserygg? Bara lite okunnigt nyfiken, och ibland får jag känslan av att man tar i lite. När man gör en jämförelse med E6-an bara för att den under viss del sammanfaller i riktning tycker jag väcker lite oro.... övertplkar man inte lite ibland?

Och med tanke på spårvidden på vagnar som nämnt är det nog den smala delen som är för vagnar och den breda för gångare Sven!  ;D



Du har nog helt rätt tty. Om det liknade dagens geggamojje-klimat var det nog svårt att färdas på vinteväg.  Och vanlig väg också då smala trähjul relativt fort förvandlat den till spårig geggamojja....      Det ihärdiga regnandet har dock säkrat vattenniväerna på de isfria vattenlederna!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #348 skrivet: januari 10, 2009, 16:28 »
Hur dateras en sån här väg som den i Döserygg?

Vägen innehöll flintföremål och keramik från trattbägartid, av samma slag och ålder som fynd i de kringliggande dösarna och övriga anläggningar.

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #349 skrivet: januari 10, 2009, 17:46 »

Om det är så och hotet var reelt tycker jag att det är intressant att fundera lite på att en blomstrande handelsstad som tyvärr var belägen på en ö som inte kunde försörja den plötsligt upphör att fungera...


Vore mails ser ud til at have krydset hinanden. Det var antageligt den stærke kongemagt, som i voksede frem i Vendeltidens Uppland, som muliggjorde en egentlig handelsstad som Birka og siden flyttede den til Sigtuna, mens Helgø mere ligner en handelsplads med internationale kontakter som ved Gudme. En af den tidlige kongemagts vigtigste opgaver var at sikre handelsvejene mod røvere - både til søs og til lands. Senere købte de selvstændige tyske Hansestæder skytspatroner til stadens sikkerhed blandt de tyske hertuger og grever - og i øvrigt også den danske konge. 

Tak til Liotida for de interessante links til Dösaryg, som var nye for mig. Dem, der vil diskutere veje, bør nok både høre vetenskabsradion og læse alle Riksantikvarämbetets sider om projektet:
http://www.arkeologiuv.se/projekt/syd/2008/2008_e6_su_doserygg/index.htm

Oldtidsvejenes højrækker falder en del steder sammen med nutidens vejføring, fordi vejene har været bundet af vådområderne indtil broerne kom, men på det tidspunkt i tidlig middelalder var beboelsen blevet stationær og fastholdt vejnettet - og derfor er både veje og beboelse blevet liggende.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #350 skrivet: januari 10, 2009, 19:01 »
Hur dateras en sån här väg som den i Döserygg?

Vägen innehöll flintföremål och keramik från trattbägartid, av samma slag och ålder som fynd i de kringliggande dösarna och övriga anläggningar.

Och dessa kan inte hamna där på annat sätt under ett senare skede?   Iochför sig är det väl inte otroligt att en processionsväg eller motsvarade skulle vara samtida med omgivande gravar. Men jag tycker man ska nöja sig med att se vad man ser och inte med vad man vill se. Och rubrikerna verkar något uppskruvade med jämförelserna vilket inte är nödvändigt. Fyndet är intresant nog i sig!!!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #351 skrivet: januari 10, 2009, 19:22 »
Hur dateras en sån här väg som den i Döserygg?

Vägen innehöll flintföremål och keramik från trattbägartid, av samma slag och ålder som fynd i de kringliggande dösarna och övriga anläggningar.

Och dessa kan inte hamna där på annat sätt under ett senare skede?   Iochför sig är det väl inte otroligt att en processionsväg eller motsvarade skulle vara samtida med omgivande gravar. Men jag tycker man ska nöja sig med att se vad man ser och inte med vad man vill se. Och rubrikerna verkar något uppskruvade med jämförelserna vilket inte är nödvändigt. Fyndet är intresant nog i sig!!!

Jag är själv inte arkeolog så datering är inte mitt eget expertområde men den inblandade expertisen verkar helt säker på saken. Finns det ingen här på forumet som har inside-information om utgrävningarna i Skåne? Vore kul att veta mer. Utgrävningsområdet verkar vara enormt. Vägen har undersökts i en sträcka av en halv kilometer och fortsätter vidare "ut ur" undersökningsområdet.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #352 skrivet: januari 10, 2009, 19:28 »
När man färdas i naturen söker man lämpligaste väg och snabbaste väg där så är möjligt. Det finns liksom ingen anledning att ändra en stigs sträckning när en väg skall byggas eftersom stigen redan visar bästa vägsträckningen. För mig är detta helt logiskt.
Vissa sträckor ändras vilket vi har diskuterat tidigare, naturhinder kringgås, vadställen ersätts av broar, osv.
Det skulle inte förvåna mig om 60-70 % av vägarna har samma sträckning som det äldsta stignätet.

Vi vet ju alla att arkitektritade vägar och gångbanor inte används fullt ut – folk ”genar” över gräsmattor osv. Det är alltså denna princip jag menar, genetiskt nedärvd från våra förfäder – man tar enklaste och genaste vägen när man färdas. När tillräckligt många människor gör detta regelbundet bildas stigar.

"Liothidas väg" på 10 alnars bredd stör mig. Den finns där bevisligen. Vad är detta för en väg? Är det en väg anlagd för transporter eller en väg för religiösa ändamål? Döserygg består ju av megalitgravar så jag förmodar att stenblock har fraktats dit från olika närliggande områden, liksom troligen jord och torv. Kan denna väg ha anlagts för detta ändamål – och sedan fallit i glömska? Fynden visar på hög ålder – men om vägen använts i tusen år borde våra mynttappande förfäder ha tappat både det ena och det andra längs vägen. Vi borde alltså ha fynd som visar hur lång tid vägen använts? Tydligen saknas yngre fyndmaterial. Alltså borde detta kunna vara en ”anläggningsväg” man använde för byggandet av megalitgravar – och som sedan användes som en religiös väg under en tidsperiod (vägen inhägnades) – tills religionen ändrades (?) och vägen dog.

Att den ligger där den ligger stör mig inte alls eftersom den följer en höjdsträckning och därför var den säkert ganska torr och behaglig att färdas på – och därmed även lämplig för gravanläggningar genom sitt höjdläge. Men att den är 10 alnar bred och från stenåldern stör mig rejält. Hur  - och varför – skulle ett mått på 10 alnar använts redan på stenåldern – och samma mått användas för vägar 3 - 4 tusen år senare under sen vikingatid/tidig medeltid? Exakt samma mått = 10 alnar. DET stör mig rejält. Det är helt enkelt ”för bra för att vara sant”.

Vad kan det finnas för gemensam nämnare när samma mått användes med ca 4 tusen års mellanrum? Någon som har tankar runtomkring detta?

Förresten, kan alnen verkligen vara så gammal? Finns det några praktiska mått motsvarande 6 meter?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #353 skrivet: januari 10, 2009, 19:42 »
Troels det skulle visst vara en logisk utveckling till stöd för min teori att man flyttade handelsplatsen från Birka till Sigtuna. Läget är onekligen mer skyddat och med närhet till rika bygder.
Men var det så? Jag har fått uppfattningen att Sigtuna inte har sitt ursprung i handel. Bebyggelsen är vänd från vattnet och det finns inga tidiga lämningar efter bryggor eller övriga hamnanläggningar. Inte heller finns tidiga spår av omfattande hantverk som brukar finnas på plats på handelsplatserna. Inte heller pekar spåren mot Vendelkungar eller andra lokala makthavare, istället är det väl västgötar och danskar som verkar ha varit drivkraften bakom grundläggandet av Sigtuna.  Det verkar som att staden inte står för kontinuitet utan snarare som en nyetablering som bara kan ha fått utrymme om den traditionellt starka makten är kraftigt försvagad...   här känner jag man kan gå långt in i diskussionen men då får det bli en annan tråd. Den får vänta någon dag om ingen känner sig manad med en gång!

Hur som helst, det verkar som att antingen handeln eller försörjningen omöjliggjorts och därmed gick Birka under. Det måste ha med sjöfarten att göra på ett eller annat sätt. Återigen vill jag peka på att hotet och osäkerheten på sjön motiverar vägbyggen av det längre slaget!


Dessutom vill jag hålla med dig Thomas, den vägen stör mig också.  Jag vet inte vad jag ska tro om den, men om något så har den direkt ankytning till gravarna. Jag undrar vad det var som fick dessa människor att slita så... männsikan är då verkligen inte lat av naturen!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Troels

  • Stammis
  • Antal inlägg: 198
    • Gedevasen.dk
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #354 skrivet: januari 10, 2009, 20:02 »

"Liothidas väg" på 10 alnars bredd stör mig. Den finns där bevisligen. Vad är detta för en väg? Är det en väg anlagd för transporter eller en väg för religiösa ändamål?

Det behøver ikke at störe dig. Vejen mellem megalitgravene beskrives som en processionsvej, der fortsætter som en almindelig vej. Antageligt har der oprindeligt gået et vejspor, som de første monumenter var lagt ved, hvorefter vejsporet blev gjort bredere og markeret med sten og palisader, hvor det passerede monumenterne. I så fald hænger beskrivelsen logisk sammen med de danske erfaringer, og det betyder ikke, at færdselsvejene var så brede den gang.


Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #355 skrivet: januari 10, 2009, 20:40 »
Hur  - och varför – skulle ett mått på 10 alnar använts redan på stenåldern – och samma mått användas för vägar 3 - 4 tusen år senare under sen vikingatid/tidig medeltid? Exakt samma mått = 10 alnar. DET stör mig rejält. Det är helt enkelt ”för bra för att vara sant”.

Vad kan det finnas för gemensam nämnare när samma mått användes med ca 4 tusen års mellanrum? Någon som har tankar runtomkring detta?

Förresten, kan alnen verkligen vara så gammal? Finns det några praktiska mått motsvarande 6 meter?

Thomas


Alnen, alltså en underarms längd, och foten, en fotlängd, är ju måttenheter som verkar ha funnits i alla tider och överallt i världen. Människans propotioner har ju inte förrändrats väsentligt mellan stenåldern och medeltiden. Alnen har funnits lika länge som människan har haft underarmar  ;)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #356 skrivet: januari 10, 2009, 23:17 »
Att man haft fasta mått långt tillbaka visar utgrävningen av bronsåldershögen "Borum Eshöj" i Jylland. Här fann man välbevarade ekstamskistor som huggits till på platsen; träspånen var kvar. Bland dessa låg en lång hasselkäpp försedd med fem djupa skåror. Avståndet mellan dem var exakt 6 tum, 6 tum, 12 tum och 6 tum. Avståndet 12 tum svarar mot en fot. Detta är mig veterligen den äldsta kända bevarade måttstocken i Norden. Graven är dendrodaterad till ca 1345 f.Kr.

När vi ändå talar om skånska vägar bör vi inte glömma den stensatta väg som jag själv var med att gräva fram i södra Malmö 1977. Vägen är äldre än romersk järnålder, troligtvis från yngre bronsåldern. Den var fyra meter bred och stensättningen kunde följas ett tjugotal meter men då vägen gått fram genom ett stort gravfält kunde man ana den under en betydligt längre sträcka. Vägpackningen av dubbla lager av småsten var utlagd på en underbädd av tillförd grus. Hela utgrävningsområdet, med mängder av fornlämningar från olika tidsåldrar, har på ett föredömligt sätt publicerats av mina gamla kollegor Elisabeth Rudebeck & Chatarina Ödman ("Kristineberg. En gravplats under 4500 år"). Jag vågar nog påstå att det var första gången vi fick möjlighet att gräva ut en forntida väg, i varje fall i Skåne. Efter denna grävning började det poppa upp forntida vägar på flera andra platser, bl.a. i det närbelägna Kvarnby.

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #357 skrivet: januari 11, 2009, 00:23 »
I Västerbitterna mellan Vara och Herrljunga i Västergötland påträffades 2004 denna stenpackning. Markägaren som höll på att gräva för att anlägga en våtmark kontaktade Västergötlands museum? som dock tog månader på sig för att komma och kika.

På min bild ser man stenarna efter en vinters frostsprängning, men då ägaren vid mitt besök fortsatte att gräva lite i den täckande torven med en handspade kom det hela tiden fram nya stenar, ofta flata på översidan och bildande en i det närmast perfekt, plan yta - en väg? Torven var ca 80 cm tjock, stenarna som var ca 20-40 cm i diameter låg i dubbla lager med mindre stenar emellan, och alltsammans vilade på en lerbotten, fick jag berättat för mig.


Kartegårdens marker, ca 600 m SSO Bitterna kyrka

Platsen är ännu idag inte markerad i FMIS, och jag vet inte hur det har gått. Kanske det finns någon här på forumet som vet något?

Man kan väl antaga att alltsammans nu ligger under vatten...

Bengan

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #358 skrivet: januari 11, 2009, 02:43 »
Det finns en gammal historia om hur man drog vägar förr i världen.
-En bonde frågades hur man valde en vägs dragning. - Jo sa han, vi tar ett ensamt får och släpper ut, så går det bästa vägen hem.  (till flocken)    Hmmm, vad gör ni om ni inte har ett får? - Då tar vi en ingenjör! 
(Jag tror att man kan ta en ko också)

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #359 skrivet: januari 11, 2009, 11:04 »
När vi ändå talar om skånska vägar bör vi inte glömma den stensatta väg som jag själv var med att gräva fram i södra Malmö 1977. Vägen är äldre än romersk järnålder, troligtvis från yngre bronsåldern. (...) Efter denna grävning började det poppa upp forntida vägar på flera andra platser, bl.a. i det närbelägna Kvarnby.

Hur långt är det mellan "er väg" från -77 och de båda vägarna i närheten av Kvarnby som hittades -98? Vilken riktning hade vägen från -77? Kan de olika stensatta bronsåldersvägarna vara delar av ett samtida vägnät? Ser du likheter i konstruktionen?