Förmedeltida vägar!

[Yngwe]

"....men han må tillse att han kommer av vägen..." löd en ändelse som jag inte vet om den är sann men vi andvände den iallafall på ett museum i Jönköping där jag jobbade en tid för länge sedan, vi tyckte det var väldigt roligt...   Jag antar att åberopande av ursprung i Dalarna och övre Norrland och födsel i Medelpad inte ger mig mycket mera lagstöd, men mormor kom från Härjedalen och der är ju iallafall jämte dig, jämte :-D

Jag har svängt vänster åt alla håll vid Rolfsgraven, men kan inte se annat än högar i ett odlingslandskap längs med en å...omgiven i öster och väster av ett mycket kuperat skogslandskap.... så hjälp mig!

[Troels]

Jeg har set lidt på Svens kort over bronzealderhøje. Især i den vestlige del af Skåne kan billedet minde om den vestlige del af Nordsjælland, hvilket det jo også burde.

Man kan ikke opnå de lange linier, som ses i Vestjylland. De skyldes særskilt gode bevaringsforhold i et den gang jævnt befolket område. Jeg viste kortet, fordi det klart påviser en sammenhæng, som må have været alment gyldig i landbrugsområder.

I Nordsjælland er mindre end 1/3 af de registrerede høje synlige i dag - især på grund af landbrugets pløjninger. Nationalmuseet iværksatte heldigvis i 1860'erne en landsdækkende registrering af høje og spor heraf. Det er den, vi kan bygge på i dag, hvor vi har ca. 1000 høje og storstensgrave i den sydvestlige kvadrant af Nordsjælland. Der har dog utvivlsomt være mange flere.

Ca. 73% af højene ligger indenfor 300 meter fra det meningsfyldte vejnet, jeg umiddelbart har kunnet rekonstruere ud fra høje, vådområder, vadesteder og terræn - stenalderens levn ligger væsentligt nærmere linien. En stor del af de høje, som ligger udenfor, ligger i særlige bronzealdergravfelter, som ikke synes at have direkte vejtilknytning - felter, som også ses i Skåne.

Men skal dog zoome mere ind for at kunne arbejde med rækkerne, men et typisk billede synes jeg at kunne se ved Saxån og Löddeå, hvor højrækker peger frem mod åen. Her vil der ofte vise sig at have ligget et vadested - og måske senere en bro. Det er ikke usædvanligt, at der går flere parallelle linier frem mod en å. I øvrigt skal man huske, at der er tale om netværk i landbrugsområderne.

En stor trekant af Nordsjælland fra Furesø til Gribskov og Helsingør har været skovbevokset med rydninger ("-rød"-bynavne). Her ses de længere svage linier mellem de tættere felter, som også anes flere steder på Svens kort.    

[Yngwe]

Högarnas placering mellan Lödde och Saxån tycker jag tyder mest på att man sökt höjd. Avståndet mellan åarna är också så litet att man inte kan se något mönster av längre vägar. Från Lödde mot Uppåkra ser jag dock en tydlig linje med vad jag amatörgissar är ett vad vid Trolleberg. Jag har då tagit Fornsök till hjäp för att få en tydligare bild.  Det är iochförsig en öppen dörr men visar ju vad vi letar efter.  Kanske Thomas kan förklara sin linje i västgötska Hol, eller någon annan. Bara för att vi inkluderade Skåne i sökområdet kan vi ju inte nöja oss med bara skånska exempel...

[Bengan]

Jag har svängt vänster åt alla håll vid Rolfsgraven, men kan inte se annat än högar i ett odlingslandskap längs med en å...omgiven i öster och väster av ett mycket kuperat skogslandskap.... så hjälp mig!

Någon Rolfsgrav har jag inte hört talas om i Hol, min hemsocken, däremot finns en Rolfs hög i Alingsås, uppe på Nolbyåsen.

Store hög däremot ligger på gravfältet i Hol, varifrån vägarna går åt olika håll. Strax väster om denna hög löper en ca 90 m lång hålväg upp mot gravhögarna och ansluter till den väg som sedan löper genom hela det drygt en km långa gravfältet. Men vem vet hur här såg ut förr - många högar är bortodlade, och en kraftledning har byggts rakt igenom gravfältet. På 1920-talet anlades en bit järnvägsspår för att frakta sand ner till Västra stambanan i Ängatorp.
Hålvägen i väster är nog den enda väg som någorlunda säkert kan sägas vara av gammalt datum.


Några gravhögar i Hol, med den trädbevuxna Store hög längst t.h.


Store hög med en väg som togs bort så sent som sommaren 2008

Dagens väg som löper genom hela gravfältet (som jag nämnde i texten ovan) är byggd för att kunna användas av bl.a. de lastbilar som hämtat och fortfarande hämtar så mycket sand ur åsen... Men vägen finns med på en karta från 1870-talet - den kan vara av gammalt datum!

Men vi skall väl inte glömma vägen vid Karleby öster om Falköping som tros vara från stenåldern!


Hålvägar i Kymbo, på lättdränerad sandmark

Bengan

[Troels]

Högarnas placering mellan Lödde och Saxån tycker jag tyder mest på att man sökt höjd. Avståndet mellan åarna är också så litet att man inte kan se något mönster av längre vägar. ... Bara för att vi inkluderade Skåne i sökområdet kan vi ju inte nöja oss med bara skånska exempel...

Du stillede selv trådens indledende spørgsmål: "Hur tog man sig fram i landet innan medeltiden? Fanns det vägnät värd namnet, eller bara korta vägstumpar och därutöver glesa stigar?" Det var også dig selv, som tidligere foreslog, at hvis man finder et antal broer, kan man måske også af mønstret finde de gennemgående veje. Så hvis du ved, at der er en sammenhæng mellem høje og veje, og kan finde et antal afbrudte højlinier, så burde du måske også af brudstykkernes mønster kunne identificere nogle gennemgående veje.

Nu har jeg i alt fald formidlet en viden om vejbehovets alder og en erfaring fra nogle danske forskere videre til dig (som en del svenske arkeologer vel allerede kender). Så kan vi jo se, hvor længe erfaringen denne gang er om at trænge op gennem Sverige .

[tty]

Bengan: Har du kollat lantmäterikartorna: (http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html) ? Det finns en hel del för Hols socken, tyvärr tydligen inte längre tillbaka än 1700-talet, men själv är jag inte tillräckligt orienterad i terrängen för att lokalisera rätt karta.

[Bengan]

tty: Tyvärr dyker det inte upp några intressanta kartor där, däremot kartor från Holmestad socken liksom Tunhem där det finns ett annat Hol...

Men det förefaller som om huvudvägen i nord-sydlig riktning förbi Hol under långeliga tider passerat alldeles nedanför 1100-talskyrkan som ligger ca 800 söder om Store hög och gravfältet. I kyrkan har man påträffat två runstenar.

Bengan

[Yngwe]

Troels jag håller med om att man kan finna sammanhang mellan väg och höjd, men inte att man kan påvisa väg med enbart högar på högre terräng. Inte heller kan man påvisa vägnät ab betydlese för en region med hjälp av några korta anade linjer mellan två är som bara har ett par kilometers mellanland. Dom kan likaväl, om de nu är vägar, vara enskilda gårdars väg ner till ån och därmed påvisa att det är den som är huvudkommunikationsleden i området.
Det var det jag avsåg med mitt tvivel angående Saxån och Lödde å. I övrigt tycker jag din sökmetod verkar användbar även i andra landskapstyper.

Bengan jag antog att det var Rolfs hög eller kulle Thomas avsåg, men att han tog det ur minnet och att det därför inte blev exakt återgivet. Jag fann en sådan väster om Bälinge kyrka, inte alls så långt ifrån Hol.

Har ägnat ett par timmar på Säveåns dalgång, kan inte se annat än att alla lämningar äldre än medeltid finns i direkt anslutning till vattenvägarna.  Området är ganska typiskt för stora delar av Sverige, dalgång med å omgiven med kuperad skog, och jag ser inga tecken på kartan av en äldre väg genom dessa skogar.

[Troels]

Troels jag håller med om att man kan finna sammanhang mellan väg och höjd, men inte att man kan påvisa väg med enbart högar på högre terräng. Inte heller kan man påvisa vägnät ab betydlese för en region med hjälp av några korta anade linjer mellan två är som bara har ett par kilometers mellanland. Dom kan likaväl, om de nu är vägar, vara enskilda gårdars väg ner till ån och därmed påvisa att det är den som är huvudkommunikationsleden i området.
Det var det jag avsåg med mitt tvivel angående Saxån och Lödde å. I övrigt tycker jag din sökmetod verkar användbar även i andra landskapstyper.

Så vil jeg foreslå, at du endnu en gang ser på højene på Svens kort syd for Saxån og Lödde å, hvor der i øvrigt ikke, så vidt jeg husker, er terræn, hvor højdemetoden ikke kan anvendes. I øvrigt skrev jeg "rekonstruere ud fra høje, vådområder, vadesteder og terræn".

God fornøjelse til dem, der vil søge videre.

[Marty]

Hej Bengan. Är sedan många år intresserad av vägar in i VG. Vad tror du om möjligheten att man tagit båten ner i Nossan från Vänern och vid exempelvis Bäreberg tagit sig till fots till Skepplandadalen? Det finns ju några fina fynd (VT, FVT) från just Bäreberg och namnet känns spännande. MVH/

[Carl Thomas]

Jag avsåg Store Hög i Hol – och kallade denna för Rolfshögen. För mig har denna hög alltid haft det namnet. Jag fick information som barn att den hette så – och så har det förblivit.
Min minnesbild är att de högar som syns på bilderna ovan ligger längs med en vägsträcka. Min minnesbild säger också att högarna var större än vad som syns på bilderna – så dom har antagligen krympt lite…minnet kan det ju inte vara fel på. Men jag har fullt förtroende för Bengan och hans bilder - så jag måste ju ge med mig.

Hol tycker jag är en intressant plats. Gravfältet är ju ganska långt och innehåller en massa mindre högar samt ett antal stora, dessa stora gravhögar ligger på båda sidor om de mindre gravhögarna i, vad jag minns norr/syd. Även en domarring och minst en rest sten finns i samma område. Alla stora höger ligger så att de syns mot horisonten när man står på lägre belägen mark, alltså mycket medvetet placerade uppe på åsen. Några av högarna, bland annat Store Hög, syns tydligt när man passerar på stora vägen mot Alingsås/Göteborg.

Yngve, ändelsen att ”han skulle komma av vägen” minns jag inte – men det står ju i äldre Västgötalagen så det är bara att titta efter.


Finns det några vältrafikerade stigar kvar i Skandinavien? Jag kan tänka mig att runt ridhus eller gårdar där hästar ”hyrs ut” eller där det rids en hel del samtidigt som folk använder stigarna att promenera på? Det vore trevligt med ett foto på några sådana stigar.
Om man nu tänker sig stigar, som trafikeras på detta sätt under lång tid så är stigarna, enligt min uppfattning, ca 1 meter breda, hårt packade, ingenting växer på dem, de består av hårt packad jord samt har troligen en del stenar och en del rötter som sticker upp i stigbanan. Stigarna är alltså i grunden början på en väg. De har slitits och packats under hundratals år och tusentals hovar och fötter.

Finns det några utgrävningar av en typisk hålväg på flatmark, typ skogsbilden som Bengan visar ovan. Bilden visar ju i princip ett nedtrampat V i marken – men var detta V mer ett U i praktiken när stigen användes?
Det vore intressant med en beskrivning av en sådan utgrävning.

OM vi nu hittar en gammal stig, eller en tidig väg, så bör vi också kunna ta fram ganska säkra rastplatser längs denna vägsträcka. Det vore intressant att gräva ut en sådan för att se om vi hittar något daterbart föremål, vilket vi bör göra eftersom en rastplats är ett perfekt ställe att gå omkring och tappa mynt och andra saker. Dessutom eldade man och kastade matrester omkring sig. Man bör kunna datera en rastplats ganska hyggligt – tycker jag som är amatör på området. Rastplatserna var ju flitigt besökta och många av dem bör ha blivit bebyggda med värdshus senare.

Thomas

[Bengan]

Även jag som gammal Alingsåsare har blandat ihop Rolfs olika platser - Rolfs hög (eller grav) i Alingsås och Rolfs kulle i Bälinge, den senare belägen ca halvmilen sydväst om gravfältet i Hol. I Bälinge låg ju också Stynaborg på 1300-talet, på en holme som kallas för Kungsholmen dit traditionen förlade Rolfs fäste medan slottet skall ha legat på Rolfs kulle. Hol skall ingått i hans rike, menade man vidare.
Rolfs kulle försvann då man hämtade sand att användas till Västra stambanans anläggande på 1800-talet.


Den största av de sju kvarvarande storhögarna i Hol, 23 m i diameter

Högarna som ligger på rad på den tidigare bilden är inte storhögarna, storhögarna ligger inte på rad eller i något mönster. Tre av dem ligger dock utmed den väg som idag leder genom gravfältet. I höstas gjordes en gallring så att man nu kan se ytterligare några högar från denna väg - man kan börja ana vilken imponerande plats det varit!


En hög i Hol som tidigare låg i en tät granskog


Hålvägarna från Kymbo som jag visade bild på tidigare är bara två av flera hålvägar som löper parallellt med varandra - på ett ställe 35 stycken i bredd! Kymbo är säkert en del av den gamla Redvägen som givit Redvägs härad dess namn (eller?), beläget inte så långt från Dimbo gravfält. Om jag förstått det hela rätt så var den bl.a. en del av pilgrimsleden från Kalmar till Nidaros via Skara.


En annan hålväg i Kymbo

Bengan

[Sven-Åke]

Återigen Eriksgatan  -  gick inte Eriksgatan genom Kymbo enl traditionen?

[Bengan]

Hej Bengan. Är sedan många år intresserad av vägar in i VG. Vad tror du om möjligheten att man tagit båten ner i Nossan från Vänern och vid exempelvis Bäreberg tagit sig till fots till Skepplandadalen? Det finns ju några fina fynd (VT, FVT) från just Bäreberg och namnet känns spännande. MVH/

Vägen från både Skepplanda och Lödöse mot Skara gick över Risveden, förbi dagens Sollebrunn och efter vägval i Gendalen över Nossan antingen i Nossebro eller vid Essunga. Bäreberg där man funnit silverskatten ligger knappa fyra km norr om Nossebro - så varför inte?

[Bengan]

Strax söder om Kymbo finns Eriksgatan uppskyltad som en led - beläggen för att detta är riktigt är nog enbart Kymbos hålvägar och kanske någon tradition, tippar jag.

Bengan

[tty]

Bengan:

Har du sökt under "Lantmäteristyrelsens arkiv", "Älvsborgs län", "Hols socken". Där finns bl a en mycket detaljerad karta över Hols byalags marker 1799.

[Yngwe]

Hol är förvisso intressant men återigen, det finns inget mönster som påvisar någon längre förmedeltida vägsträckning som skulle kunna indikera vägnät. De högar som finns ligger oregelbundet spridda längs med ån, i viss mån sökande höjd, säkerligen för att få ett väl synligt läge.


Kymbo, vart ska alla dessa hålvägar leda? Som vi tigigare varit inne på kan det ju vara ett lokalt nyttjande, och man verkar dessutom inte riktigt överens vad det verkligen är för något...

Eriksgatan är medeltida, och det finns väl egentligen ingenting som tyder på att den skulle vara äldre, dock kan den ju mycket väl ha gått på vägar som var äldre än företeelsen i sig.  Men var? ett bra ställe att söka borde vara där man tagit sig ner för branterna mot Uppgränna, där finns nämligen inte så många möjligheter om man kommer norrifrån. Jag har själv bott i Gränna, så min tanke är Stava - Kleven - Uppgränna. Jag vet inte hur gammal namnformen "klev" är men innebörden är ju intressant...

[Sven-Åke]

Berättelserna om Eriksgatan är medeltida.  Dock tror jag att dom inte byggde nya vägar för eriksgatan utan använde redan befintliga vägsträckningar.  Tillochmed  -  om hela berättelsen om eriksgatan är en myt  - så borde dom som berättat dessa myter förlagt  vägsträckningarna på vägar som av sin samtid ansågs vara av gammal hävd.   - OCH  jag är fortfarande sugen på att cykla den vägsträckan.

[tty]

Något OT, men regler för hur eriksgatan skulle genomföras finns i Västgötalagen och Upplandslagen, så någon "myt" är den definitivt inte.

[Yngwe]

Eriksgatan är nog ingen myt nej, men att den redan på medeltiden skulle ha urgamla anor skulle kunna vara en myt. De tidigaste eriksgatorna bör givetvis ha gått i kända fotspår, man har knappast röjt ny väg.... Problemet är väl bara att vi inte vet vilka vägar som användes, det är glest mellan kända punkter...¨mellan Svintuna och Junabäck är det långt, och Holaveden är ett mycket brett begrepp, det kan avse betydligt mer än skogen mellan Sommen och Vättern.  '

Jag har en tanke , så jag byter sida lite nu, och för fram en tanke om väg som möjligen kan använts för Eriksgata...  och som skulle kunna vara äldre än medeltid...  Om 'mitt på Holaveden" avser Uppgränna-trakten, vilket jag håller för ganska troligt, så ska vi ju därifrån till Jönköping. På vägen passeras absolut mest troligt Reaby, där har varit tingsplats för Vista Härad, och det är möjligen och troligen strax söder därom har man passerat Röttleån (det var nog inte så bara då, Röttle kommer från ryta) och därefter längs gamla riksettan till Ölmstad, där man går via Kyrkoröset mot Skogsholm. Här följer en svacka med moränmark, betydligt mindre bördigt än omgivande Skärstadalen (en av de bördigaste i Jkp-området) som inte direkt har ett monumentalt läge... likväl har man valt att placera en mängd stensättningar där, och ja, det finns hålvägar där.  Efter denna passage öppnar sig Skärstaddalen, man passerar Siringe där det funnits en kyrka eller ett kloster som sjunkit (?) man kommer sen till Hov (!) och sen till Skärstad, man fortsätter längs med Landsjöns södra strand ner mot Vättern. På höger hand tronar Vista kulle med traktens enda fornborg, när man kommer ner till Vättern passerar man det som senare kallades Varpa Skans och som var stödfäste till Rumlaborg och då har man kommit till Tveta.

Längs hela vägen finns stensättningar, högar och andra lämningar, det finns ingen vattenled som är eller har varit farbar längs med sträckningen , Röttleå har så stor höjdskillnad att den varit livsfarlig att färdas på.  Vättern är förvisso inte långt borta men mycket svårtillgänglig pga branta berg rätt ner i vattnet. Dessa stränder har ochså gjort färd längs stranden farlig, det är ingen myt att det blir mycket otrevligt med fel vind längs denna sträcka. Desutom kan väl fornborgen tolkas som om man inte alltid litade på dem från andra sidan sjön, och det är mycket svårt att komma undan snabba roddare här, man kan inte bara kliva iland och gömma sig i skogen...  här verkar alltså färd på landbacken mycket bekvämare....

Kommentarer?   Svamlar jag?