Se inte listan som linjär och att alla landsändar utvecklades samtidigt – så var det knappast. Listan beskriver hur jag tror att ett vägnät utvecklades, alltså från stig till motorväg. De första stigarna trampades säkert upp för 12000 år sedan och vi bygger fortfarande motorvägar, alltså listans spann är, milt sagt, ganska stort. Punkt 1 på listan varade säkert i många tusen år.
Jag har tidigare skrivit att jag tror på ett ”sent” vägnät och att jag tror att vi färdades mest på vatten när det gäller transporter, så där bör inte råda någon tvekan om min uppfattning. Vägar byggs när behov av väg uppstår. Först uppstår behovet, sedan kommer lösningen = vägen.
Som jag också skrev, listan skrevs snabbt – och den kan säkert utvecklas en hel del. Det stora problemet är att sätta årtal på de olika stegen – och det måste troligtvis göras kanske landskapsvis eller häradsvis eller till och med för varje stad som då fanns och dess omgivning.
Att stigar blir grusvägar som senare blir allt bredare och allt bättre vägar tror jag är en mycket logisk utveckling. Men, vägsträckningen ändrades till och från av olika skäl, man kan rida i en klyfta men inte färdas med vagn genom klyftan, alltså drog man vägen annorlunda. Idag spränger vi bort klyftan, men det är idag det. Likaså broars placering förändrade vägens sträckning – men ser vi på helheten skulle det inte förvåna mig om de gamla första vägarna, till mycket stor del, är vägar än idag.
Jag tror också som du liothida att det gått upp och ned med vägar, allt efter transportbehov – och beroende på mode och vilken teknik som används för transporter vid varje enskild tid, som du skriver, järnvägen kom och ångbåtar kom. Men, vad vi diskuterat här är väl hur tidigt vägnätet dök upp i vår historia, alltså i princip punkt 4 och 5 på listan – och när detta inträffade. Jag tror 1500 talet, andra tror att det var långt tidigare än så.
Vad jag vill minnas var det väl Gustav Vasa som först drog en väg genom Tividen och knöt ihop sunnanskog med nordanskog. Före dess fanns alltså bara stigar.
Jag misstänker att artilleriet krävde bättre och bättre vägar och att även Erik XlV byggde en hel del vägar för sitt grova artilleri, jag tänker närmast då på murbräckorna som kunde väga avsevärt – men även Landståget hade tunga pjäser som Hela Slangor och det var ju viktigt att kunna transportera dessa snabbt inom riket när oroligheter uppstod. Skall väl tillägga att jag inte tror att det var den enda orsaken – men att den bidrog en hel del till att i alla fall vissa vägar förstärktes, rätades ut, och breddades.
Jag vet att i början fraktades grovt artilleri mest sjövägen – eller – man väntade till vintern för att frakta dem med slädar. Våren var omöjlig att frakta på, troligtvis var även hösten mycket besvärlig om det regnat mycket.
Jag tror att just belägringsartilleriet var de tyngsta enskilda objekten som skulle fraktas, allt annat gick att dela upp på flera vagnar – men kanonrör är lite svåra att dela upp (ja, jag vet att det finns delade kanonrör, men inte i Sverige).
Det var inte enbart tyngden som krävde bättre vägar. När man fraktade en Kartov drogs den av 30 hästar. Det ställde krav på bland annat kurvtagning osv. Hårnålskurvor var säkert inte populära…
När sedan belägringsartilleriet blev föråldrat så sjönk alltså kravet på denna typ av vägar igen = våra transportbehov ”designar” vägen.
Och stigar finns det ju fortfarande…och vår värld är full av undantag från regeln…
Thomas
