Vi bör nog skilja Danmark och Sverige åt I denna diskussion, Bohuslän, Halland, Blekinge och Skåne var Norge/Danmark på denna tid. Jag tror att de hade andra behov av vägar än vad vi hade. Det är också en självklarhet att Danskarna, som ö-nation, utförde mest båttransporter. Det är också högst troligt att t.ex Danmark hade ett utbyggt vägnät långt före Sverige (lättare och betydligt enklare att bygga i den typen av natur – samt närheten till övriga Europa influerade).
Jag har uppfattningen att folk har rest mycket under hela vår historia. Majoriteten tror jag var stationär - men i varje familj fanns en eller två som rörde på sig ganska mycket av olika skäl. Man transporterade varor, det fanns byteshandel och troligtvis marknader. Med andra ord, det fanns ett ”stignät” så att folk hittade dit de skulle.
Stignätet var inte lämpat för vagntransporter, det var ett nät för att i första hand vandra på, i andra hand att rida på. Jag tror att man då, som nu, i början, märkte ut stigen med yxhugg i träden samt med avbrutna kvarhängande grenar, som omgav stigen. Med tiden blev stigen så nedsliten att den kunde följas utan problem.
Stigar strålade samman vid vadställen. Där fanns också ”förklaringar” till vilken stig man skulle fortsätta på för att komma till målet. Det blev en naturlig rastplats eftersom där fanns vatten. Där stigar strålar samman bildas hålvägar eftersom trafiken ökar markant på dessa ställen.
Lokalt byggdes vägar när detta behövdes. Om behovet kvarstod överlevde vägen. Folk bosatte sig allt längre bort från centrum av byn = vägarna förlängdes lite åt gången, så småningom knöts olika byars vägar ihop till en sammanhängande väg i området. (Troligtvis går våra lokala vägar fortfarande i stort sett på just dessa gamla vägar).
Likaväl som man byggde väg till kyrkan kan man ha byggt väg till Viet och till Tingsplatsen. Kanske var det en hednisk tradition som medförde att man även byggde väg till kyrkan?
Hur såg då en tidig väg ut? Det tror jag är en bra fråga i sammanhanget.
På långa vägar tog man bort träden och de flesta stenarna så att hjul kunde rulla på vägen utan att slås sönder. Jag tror inte att man på de första tidiga vägarna byggde 6 meters bredd. Kanske byggde man mötesplatser lite här och var istället = kostnaden och tiden halverades. När trafiken ökade markant breddade man vägen för att lösa mötesproblematiken.
Jag tror inte att man i början byggde vägbankar eller vad som idag heter vägkropp. Däremot byggde man broar över sänkor och vattendrag samt brobanor i form av slanor, eller kavelbroar över kärr och våtmarker. Man kunde ta sig fram med en vagn – men mer var det inte skulle jag tro.
Mats: Min fru säger ibland att jag lider av verbal dysenteri, vad heter detta när man skriver långt också?
Thomas
