Författare Ämne: Förmedeltida vägar!  (läst 344568 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #140 skrivet: december 16, 2008, 10:58 »
Väldigt lätta var inga transporter. Lastning och lossning är fortfarande bitvis ett ganska tungt arbete, och att lasta båtar eller kärror för 1000 år sedan var inte lättare. Och som Sven säger är det förenat med vissa problem att lasta båtar, dom ligger ju i vatten, dom är inte på fast mark.

Likväl vet vi (eller?) att man färdats med båt till Novgorod och Kiev och än längre bort och bedrivit handel. Vattenvägen dit är fylld av drag och lyft och mycket tungt arbete. Vi vet att många svenska ortsnamn vittnar om att man hör varit tvungen att bära eller dra, Stora Edet och Borlänge som exempel.  Alltså måste man ha lärt sig hur man hanterar problemen. Att anlägga brygga kräver arbete, men det är tekniskt enkelt, och man behöver inte göra den 220x15 m. Att dra en båt över grund sandbotten är ju bland det tyngsta man kan företa sig, motsåndet är enormt och att dra upp en lastad båt, även om den är liten, är ett projekt som kräver avsevärd mankraft. Antingen får man då bygga brygga, eller så lägger man timmer på botten så att det blir enklare att dra båten. Har man sen ett par oxar att koppla för blir det än enklare.  Transporter på små vatten med många lyft kräver kraft och teknik, det tar antagligen flera generationer att lära sig hur man gör bäst.

Är det då enklare att transportera på väg? Hur mycket kan en kärra lasta? Hur tung kärra kan en väg bära? Hur mycket arbete krävs för att anlägga och hålla väg?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #141 skrivet: december 16, 2008, 11:03 »
Jag tänker mig att den gemensamma mötesplatsen för Jarlabanke och andra kristna stormän i östra Mälardalen under 1000-talet var Sigtuna. Det var där prästerna fanns, där firades mässa med kungen närvarande, där samlades man efteråt för att fundera ut hur man skulle knäcka de besvärliga stormän i centrala och norra Uppland som höll fast vid hedendomen. Till Sigtuna tog man sig antagligen på hästryggen och/eller med båt, vilket som passade. Men säkert ståndsmässigt! "Runstensbroarna" tror jag bör ses främst i detta sammanhang.

Men Sigtuna var väl i detta skede ingen handelsplats av rang?  Jag har fått uppfattningen att det just är en politisk och religöst samlingsplats.  Eller har jag fått det om bakfoten?
 I så fall skulle vägen mer fungera som statussymbol än transportled vilket ju i sig inte alls är otroligt!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Arminius

  • Medlem
  • Antal inlägg: 41
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #142 skrivet: december 16, 2008, 14:02 »
Så snart det uppstår tätorter med en befolkning som själva inte producerar mat, foder och bränsle måste dessa orter försörjas från omlandet.
Detta transportarbete kan ha varit av betydligt större omfattning än trafiken med handelsvaror.
Den utrymmeskrävande brännveden har i historisk tid ofta transporterats med båt. Så sent som under andra världskriget seglade man in ved till Stockholm från skärgården och tidigare till och med från Åland.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #143 skrivet: december 16, 2008, 17:11 »
Håller med dig Arminius om att stadsförsörjningen nog stod för en mycket stor del av det totala transportbehovet, inte minst vad gäller bränsle. I en snabbt uppbyggd stad som Sigtuna bör väl också byggmatriel ha stått för en ansenlig del.  Och om nu Sigtuna anläggs efter utländsk modell är det väl kanske inte omöjligt att man vill ha en väg av klass också. Egentligen kan man till stor del ordna Sigtunas försörjning på samma viss som Birkas, med båt, men då man har utländska förebilder för staden och kanske även utländsk expertis på plats kanske man "köper hela paketet".  Även om det kanske inte funnits behov av väg eller stad så finns det förutsättning för det och vilja för att anlägag det! Då börjar vi lämna vikingatid och komma in i medeltid va?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #144 skrivet: december 16, 2008, 19:04 »
Jag vet inte hur mycket ni har fraktat saker och ting men jag har en viss erfarenhet av att frakta med alla typer av transportmedel, båtar, slädar (till och med akjor) snöskotrar, bärande osv, allt i fjällen naturligtvis = i naturen, utan bryggor och annat som underlättar + med bryggor som vi byggde för att underlätta det hela.

Min erfarenhet är att när man har lastnings/lossningsproblem anpassar man godsets storlek efter detta = storleken gör godset lätt att lasta och lossa = istället för tunnor på 100 liter (oljefat) använde man 10 dunkar på 10 liter, osv. Saker man kunde ”kasta” över relingen till en man som stod i land.
Man packar i säckar och i balar, allt skall vara lätt att stuva undan, det ska helst ligga torrt under transporten, osv. Man paketerar alltså godset för hela transporten. T.ex. skall godset efter skeppningen fraktas med klövjehäst så paketerar man godset redan från början för detta = hela transporten fungerar smärtfritt.

Samerna hade både stora och små båtar för att frakta sina saker. Stora båtar fraktade allt på en och samma gång, de som hade mindre båtar fick ha flera båtar eller utföra flera frakt-resor. Stora båtar hade stora problem mellan sjöarna då mycket gods skulle fraktas på en gång, mindre båtar hade inte samma problem med godset – men ibland skulle även båten fraktas vilket medförde problem. Det hela var en omständlig procedur oavsett båtarnas storlek.

Om man då översätter detta till vikingatid och strax efter så tror jag att samma princip tillämpades. Därmed var lasting/lossning inga större problem – men likaväl underlättade det med bryggor och pirar.
Jag tror också man måste fundera lite över hur mycket gods ett normalstort vikingaskepp kunde frakta – och var man skulle packa godset så att det höll sig så torrt som möjligt. Vikten tror jag inte var något större problem, däremot tror jag att volymen var problematiskt. Var fick man plats med det hela – så att skeppet både kunde seglas och ros utan problem?

En utveckling är naturligtvis när det byggs större samhällen/städer. För att tjäna mer pengar så blev det ju viktigt att kunna frakta mer varor samtidigt. Koggen löste delar av problemet med sin bättre lastkapacitet – men det blev också lönsamt med 100 liters fat istället för 10 stycken 10 liters, alltså, så mycket som möjligt skulle fraktas med så liten volym som möjligt = bryggor och pirar blev en nödvändighet för lasstning/lossning. Vägar måste byggas för att varorna var tunga och ohanterliga.

Jag började vistas i fjällen i början på 60-talet och jag har sett utvecklingen där, från att ha åkt båt från Porjus med flera omlastningar mellan sjöar för att ta sig längst upp i Akkajaure, en resa som tog flera dygn – så åker man idag bil dit från Porjus på ca 1,5 timmar.

Nästa problem. Ju lättare det är att komma till en plats ju sämre kvalité på människor tar sig dit. Detta är en erfarenhet jag fått från mina år i fjällen. Jag tror att man hade samma erfarenhet då som nu. Vägar underlättar transporterna, kronofogden kan ta sig fram liksom skatteuppbördsmannen och tiggare, detta upplevdes negativt naturligtvis. Även rånare och tjuvar kunde transortera sig enkelt. Vägar skapar alltså även en ”ny” form av kriminalitet. Ser vi spår av detta i vår historia?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #145 skrivet: december 16, 2008, 19:35 »
Kunde inte ha uttryckt det bättre själv Carl Thomas. Som transportplanerare för ovanligt stora saker vet jag att det är just samma regler som styr transporter idag! Man väger olika arbetsinsatser mot varandra och väljer den över tid lämpligaste metoden. Om man vet vart man ska så anpassar man last och transportmedel efter detta.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #146 skrivet: december 16, 2008, 20:33 »
Thomas, du förde verkligen ner diskussionen till den praktiska nivå som nog alltid har varit avgörande för transporter både på vatten och på land (gäller ju även idag som Yngwe berättar om). Tror absolut att vi  nu nått kärnan för de beslut som alltid varit nödvändiga vid transporter, även i forntiden. 

Skall man försöka sig på att dra slutsatser kan det se ut som följer:

Tyngre transporter tror jag skedde på vattenleder så långt som lastskeppen p.g.a. djupförhållandena kunde gå. I vissa fall kunde skeppen dras förbi dragställen.  Omlastningen till landtransport skedde vid en brygga där en större väg korsade eller passerade vattenleden. I vissa fall kunde omlastning ske till mindre mer grundgående båtar som nådde längre in i landet.

Skeppen var renodlade lastskepp, skrov som var breda, djupa och med höga fribord.  Roddarna satt högt och skeppen rymde därför väldiga volymer.

När godset skulle transporteras på land gällde nog i första hand vagnar, även om klövjning och drög säkert förekom, framför allt under tidig forntid. Jag tror att landsvägar och större lokala vägar var mycket väl utvecklade under järnåldern. Mycket transporter, framför allt i inlandet, skedde på vägarna.

Detta transportsystem blev nog fullt utvecklat under järnåldern men kan ha utvecklats långt redan på bronsåldern.

Nå, vad tror ni ? *Ler*

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #147 skrivet: december 16, 2008, 21:53 »
Jag tror att de allra flesta transporterna av varor skedde med till buds stående medel. De som inte hade handeln som levebröd hade knappast en båt specialdesignad för transporter. Det är väl inte ens troligt att de flesta hade tillgång vare sig häst/lastdjur eller båt - vad tror ni?
Kan man enligt Miklagårds resonemang ovan sluta sig till att vägar (underhållna vägar?) skapades först när det fanns specialiserade handelsmän som kunde utnyttja dem?
För många handlade det säkert om att man till vintern tog med sig av överflödet till en marknadsplats, som kanske tom låg på någon is? Nu är jag verkligen ute och chansar, men blev det ens vägar där de jämtländska forbönderna for fram när de skulle till Röros och sälja av överskott?
Qui tacet, consentit

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #148 skrivet: december 16, 2008, 21:59 »
Jag har hela tiden argumenterat för att vägarna uppstod där det fanns behov. Där behovet fanns, fanns också handelsmännen som organiserade handeln..

Ödemarksbonden ingick nog aldrig i transportsystemet. Som mest blev han kund till handelsmännen och var då tvungen att uppsöka närmaste handelsplats.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #149 skrivet: december 17, 2008, 04:03 »
Principen måste vara att behovet av transporter styr vägars byggande. Aldrig tvärtom. Det skulle förvåna mig mycket, och få mig att skämmas för mina gener, om man först byggde en väg och när den var färdig kom på att: ”nu när vi har en väg kan vi frakta grejor på den också”.

Klövjning är en mycket bra metod att frakta varor, är det mycket varor, häng på ett antal hästar till i karavanen. Är det ännu mer varor, anställ några hästskötare och fördubbla antalet hästar. Detta kunde man göra ganska länge eftersom steget till att bygga en väg är ett mycket, mycket stort steg – man måste ha en mycket stor allmän nytta av en väg för att bygga den. Det är ett oerhört stort arbete att bygga en väg. Så stort att man stolt satte upp runstenar när man byggt en sträcka på några hundratal meter…(uppgift från Jarlabankes fanclub).

Vår tradition, som jag uppriktigt tror att det är, att frakta på vatten, ledde fram till stora kanalbyggen osv. När kanalerna var klara byggde vi båtar i rätt storlek för kanalerna. Där det var nivåskillnader byggde vi slussar, osv. Vi flottade timmer istället för att transportera det på land – det finns många andra exempel.

Så jag tvivlar lite på ett vägnät redan under järnåldern. Behövde man en väg så byggde man den för att fylla behovet – när behovet upphörde dog vägen. Så tror jag det var. Så länge vägen trafikerades regelbundet levde vägen vidare. Kanske växte vägar fram succesivt?

Våra transporter idag fungerar på samma sätt som transporter gjorde förr. Via containrar på skepp, till lastbilar i hamnen, till grossisternas lager och därifrån med minivans.  =Från havsgående vikingaskepp till mindre skepp för kusttransporter till ”flatbottnade ekor” på åar till omlastning för klövjning fram till ”beställaren”.

Problemet är ju att ett fullastat vikingaskepps varor, gissar ca 10-15 ton varor, skulle fördelas till en stor bygd i ett glest befolkat land med självhushåll….i slutändan räckte det nog med bara en enda klövjad häst för att leverera varan ifråga. Kanske bar en ryttare bara varan i näven vid slutleveransen…?

Jag tror alltså att det var betydligt fler omlastningsplatser, fler båttyper i olika storlekar osv än vad vi har hittat idag. En grundfråga är väl om det var vikt eller volym som var upphovet till vägars byggande – eller var det att städer byggdes, alltså många varor (både vikt och volym) till en och samma plats?

Nästa steg i vägbyggandet är själva markfrågan. Vägen stjäl mark från bönderna. Jag vill minnas att jag läst någonstans att Kyrkan ställde mycket mark till förfogande för vägbyggen eftersom vägar ofta drogs till just kyrkan som låg mitt i byn. Kyrkan som då förlorade delar av sin mark för vägen krävde ny mark av bönderna. Alltså bör vi kunna hitta en del om vägbyggen i kyrkans arkiv om inte annat. (Det måste ha blivit ett Herrans liv).

Problemet med att expropriera mark var kanske inte så stort då som nu, satte sig någon emot hängde man honom bara i närmsta träd och tittade på hans granne och frågade: och du då?  Så var vägbyggnadsproblemet löst i den bygden med omnejd.
Vi var, och är, ett praktsikt folk.

Så problemet med vägbyggen är mycket stora, inte bara jobbet som skall utföras, en väg som sedan måste underhållas samt jordbruksmark som splittras, kanske till och med fördärvas. Att bygga vägar förändrar alltså hela samhällets struktur och ekonomi. Det är ett jättekliv att gå från klövjning till transport med vagnar.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #150 skrivet: december 17, 2008, 13:00 »
Som ytterligare argument för sjövägsteorin tycker jag det är intressant att titta på den månghundraåriga traditionen med kollektivt ägande av båtar.  Dom kallas idag för bl.a. kyrkbåtar, byabåtar och sommaskepp. Gör man jämförelser till ledungen är även där kollektivet skyldig att ställa upp med båt i krigstjänst. Denna båt har nog används även för fredliga färder vilket jag tycker gör att man kan dra en klar paralell med dom mer sentida båtarna. (Dessa sägs ju dessutom så gott som alltid härstamma direkt från vikingatida långskepp...) 

Historiskt har alltså en lång rad generationer kollektivt investerat i båtar, dom har använts till persontransport, gods och livsmedelstransport och iallafall tidvis i krigiska ändamål.

Den kollektiva insatsen tycker jag visar att man då var helt medveten om båtens mycket stora betydelse i samhället.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #151 skrivet: december 17, 2008, 17:48 »
Hmmmm.......kollektivt ägande i detta sammanhang låter osannolikt.......men kan arbetet att kollektivt bygga båtarna, underhålla dem och använda dem för gemensamma transporter vara tänkbart .........så .............kan man kanske tänka sig samma upplägg när det gäller att bygga,  underhålla och bruka de vägar som tillhör samma transportsystem.  Alltså en slags kollektiva handelsföretag. Känns tveksamt för mig.

Vad tror ni ? Finns det belägg för något sådant ?

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #152 skrivet: december 17, 2008, 23:54 »
Kollektivt ägda skepp tror jag absolut på eftersom kollektivt ägda skepp (och laster) dominerar vår historia – och jag tror att det fortfarande är vanligt med delägande i skepp. Genom delägande minskar man riskerna. Praktiskt och funktionellt.

Även sjömän ”slog vad” om hyggliga belopp om de skulle överleva resan eller ej. Dog de under resan ”vann” änkan pengarna. Förlorade de - så var det värt att stå för kostnaden. Så började några försäkringsbolag sin verksamhet = kalkylerat spritt risktagande.

Vägar kan mycket väl ha tillkommit successivt under seklernas gång. De mest trafikerade stigarna blev vägar så småningom - när behovet av tunga transporter ökade. Efter hand knöts allt fler vägar ihop till ett fungerande vägnät. Men jag tror att detta inträffade ganska sent. Alltså, lokala vägar först, sedan knöt man ihop de lokala vägarna till ”riksvägar”.

Som jag nämnt tidigare, vad var det man behövde frakta med häst och vagn regelbundet, före medeltiden, när självhushåll var basen för överlevnad? Jag kan inte hitta några som helst varor som inte kan klövjas – eller fraktas med släde vintertid.

Jag återkommer till mina år i fjällen.
Under vintern fraktar man fortfarande upp det material man behöver för nästa sommar. Alla tunga/skrymmande besvärliga transporter sker vintertid med snöskoter eftersom detta förenklar transporterna avsevärt. Man lever alltså fortfarande så än idag i fjällen, det är inget märkligt med detta – bara en viss enkel form av planering.

Sedan några år tillbaka finns sk fyrhjulingar. Med dessa kan man utföra transporter även sommartid – problemet var att det bara fanns stigar. Samerna breddade då stigarna och byggde vägar för fyrhjulingarna, byggde broar över jokkar och myrar osv för att kunna köra sina fyrhjulingar fram till Samevisterna där man bor sommartid. I och med detta kunde man, t.ex. få färsk mat på ett helt annat sätt än tidigare.

Alltså, när förutsättningarna förändras händer det saker. Här, i detta exempel byggdes vägar för fyrhjulingar eftersom man då slapp utföra en massa transporter vintertid. Fyrhjulingen löste ett transportbehov samt medförde att transporterna kunde spridas ut under hela året istället för att koncentreras till vinterhalvåret. Man tjänade på att bygga en väg för fyrhjulingen – och själva möjligheten, alltså fyrhjulingen, var det utlösande faktorn för vägbyggnationen.

Om vi då översätter detta exempel till det vi diskuterar, vad var den utlösande faktorn till att vi fick riksvägar? En ”utlösande faktor” (samhällsförändring) finns naturligtvis någonstans.
Det måste alltså finnas ett mycket stort behov någonstans i samhället som vägbyggandet tillfredsställde.

Kollektivt ägda handelsbolag kallas aktiebolag idag... (ler)
Stora är världens äldsta aktiebolag. Det startades 300 år före Amerika upptäckte Colubus.
Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #153 skrivet: december 18, 2008, 08:55 »
Som jag nämnt tidigare, vad var det man behövde frakta med häst och vagn regelbundet, före medeltiden, när självhushåll var basen för överlevnad? Jag kan inte hitta några som helst varor som inte kan klövjas – eller fraktas med släde vintertid.

Ni skriver vettigt (och mycket, Carl Thomas  :P ) allihopa här, men det jag saknar fortfarande är fler materiella lämningar efter vägar. De vägsystem som antyds av Jarlebankes bro och Uppåkravägen kan vi nog inte dra för stora växlar på - man måste komma ihåg att dessa exempel gäller tättbefolkad kulturbygd och under slutskedet av forntiden (i alla fall för Jarlabanke). För tidigare perioder tror jag, som du Carl Thomas, att man måste fråga sig om det verkligen var behov av häst och vagn under självhushållets tid, mer än för korta sträckor, lokalt.

För klövjade hästar tror jag fortfarande på våra hålvägar. Har ni vandrat på en häststig på lermark? Jag nämnde tidigare här Icknield Way (del av Ridgeway's vandringsled) i England som jag gick för 20 år sedan. Delar av sträckningen var bridleway, hästväg. De sträckorna var ingen rolig upplevelse, kan jag säga. Mud, mud, mud... som Flandern 1918. Jag överdriver inte när jag säger att man försökte klamra sig fast i träden omkring för att slippa lera över Lundhagskängornas kanter. Så fort hästvägen avvek från vandringsleden blev det OK igen. Så jag har inga problem att förstå det där med parallella alternativ-vägar som man ibland ser för hålvägssystemen.
Nu säger ni att det måste varit tät hästtrafik där för att förstöra vägen så. Vet ej, men jag mötte bara en häst på hela veckan.

/Mats

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #154 skrivet: december 18, 2008, 08:57 »
Kollektivt ägda skepp känner vi från de isländska sagorna ”NN ägde skepp med AA” och även från runstenar, t.ex. Västra Strö i Skåne ”Fader lät denna sten hugga efter Björn, som ägde skepp tillsammans med honom.”

Till skillnad från andra tror jag mycket starkt på att det tidigt funnits någon form av huvudvägar i bygderna. I litteraturen möter man ofta uppfattningen att det var kyrkan som under missionstiden i princip startade vägbyggandet. Varför det? Folk hade väl inte behov av breda vägar för att gå till sin kyrka? Argumentet hörs ständigt att brobyggandet som omnämns på runstenstexterna skulle underlätta för vägfarande, en form av någon märklig kristlig välgärning. Vänta nu lite – betyder detta att man varit svårt isolerade i bygderna innan träkyrkorna började byggas? Och inte behövde man anlägga vägar för att få fram långväga byggmaterial till kyrkorna, dessa var ju tämligen enkla av trä som kunde hämtas i närheten av bygget.

Vad åsyftar egentligen brobyggandet i våra äldsta skriftliga dokument, runstenarna? Det finns mig veterligen inget mer än tämligen sena teorier som kopplar dessa till kyrkans värld. Åter en av dessa historiska ”sanningar” som vi intutats med. Kanske är det i stället så att de visar på stormän/kvinnor som kompletterat existerande vägar genom att till dessa tillföra speciella statuskonstruktioner, typ Jarlabankes bro. Ett system med uppbyggda huvudvägar genom bygderna behöver kanske inte alls ha haft det funktionella behov som vi i dag alltid sätter på en väg. För en lokal härskare kan de i stället ha varit en markering av makt och sammanhållning av hans maktområde.   

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #155 skrivet: december 18, 2008, 10:35 »
Frågeställningen är väl inte om det har funnits vägar före medeltiden eller inte? Givetvis har det funnits det. Det man kan diskutera är vilket transportform som dominerat person- resp. varutransport.

Att kyrkan skulle ha låtit bygga broar har jag inte skrivit - det gjorde de säkert ibland, men brobyggare fanns det förstås många.  Däremot förefaller brobygge var en form av kristen välgörenhet eller botgöring för att hjälpa en avlidens själ. Detta är inte någon modern intutad föreställning, se t.ex. Ramsundsbergsristningen eller Jarlabankestenarna U164 och U165. I kontinentala medeltida europa var det också vanligt med broar som bekostades och förvaltades av religiösa broderskap och gillen och större stenbroar inkluderade ofta kapell. Detta innebär givetvis inte att alla brobyggen var religiöst motiverade.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #156 skrivet: december 18, 2008, 13:15 »
De vägsystem som antyds av Jarlebankes bro och Uppåkravägen kan vi nog inte dra för stora växlar på - man måste komma ihåg att dessa exempel gäller tättbefolkad kulturbygd och under slutskedet av forntiden (i alla fall för Jarlabanke).

Vad man bør tænka på ær att det också i størst utstræckning ær i tættbefolkad kulturbygd som det grævs mycket idag, på grund av forstatt stor exploatering med grund från medeltiden. Under vikingatid/medeltid flyttades befolkning från tidigare orter till andra platser (fler exempel finns i Uppland/Stockholmstraken, men de jag sjælv kan komma på just nu ær t.ex. Uppåkra (Gamla Lund?)-Lund (~1000) och Lødøse-Gøteborg (~1600)) så mycket av den tidens vægnætverk ligger troligtvis nu i landsbygd/åkermark/skog, speciellt från förhistorisk tid. Många førmedeltida/medeltida byar i Væstergøtland ligger nu før tiden i skogsodlingar, vilket ær anledningen till att så många fornminnen ligger ute i skogen och ær førbannat svåra att ta sig till.. ;)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #157 skrivet: december 18, 2008, 13:26 »
Ja egentligen var det just det som var frågan David, om det fanns något vägnät värt namnet i Sverige innan medeltiden (=innan kyrkan)  

(Och dessutom. att kyrkan skulle ha religösa själ att främja brobyggen ser jag inte som alldeles självklart....)  

Vi kan spekulera om att "Jarlabankes" väg fanns innan broarna byggdes och stenarna restes, men bara spekulera i va? Hela vägen kan väl lika väl ha anlagts just i samband med att broarna byggdes?  

Om vi går tillbaka till grunden. Varför anlägga väg? Om anledningen var att köra kärra på den, hur bra var då kärrorna på den tiden?  Maxlast 1 ton? 500 kg?  250 kg?    
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #158 skrivet: december 18, 2008, 14:00 »
Har du Sindre några exempel på dessa byar i Västergötland?  Har du någon teori om varför de övergivits?     En parallell kan ju vara orter som i dag stagnerar då vägar dras om...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #159 skrivet: december 18, 2008, 14:49 »
Absolut! Lødøse ær ju ett praktexempel, men det finns sækert någon mer insatt som kan svara på frågan bættre æn jag. Teori om varfør de øvergivits? Lødøse øvergavs sækert bl.a. på grund av att ortens handelsmæssigt strategiska position inte var lika stark efter att Gøteborg byggts och lænderna Danmark/Sverige/Norges grænser dragits om (Halland, Bohuslæn).

Det finns ju fler exempel på att kungar bestæmt att stæder skall anlæggas på mer eller mindre opraktiska stællen før invånarna (Gøteborg på ett træsk, Kristianstad i en sænka) men på strategiska stællen antingen førsvarsmæssigt eller handelsmæssigt, som efter att den ursprungliga kostnaden betalats (Gøteborgs drænering och kanaldragning) har vuxit och dominerat de tidigare boplatserna.