Författare Ämne: Förmedeltida vägar!  (läst 344344 gånger)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #100 skrivet: december 12, 2008, 16:00 »
Sammantaget iallafall. Det finns åförbindelse till Uppåkra, än idag farbar, kanske än mer för 1000 år sedan. Det är inte inland, det är bara en timmes rask promenad till havet. Och dessutom då, det var dansk kultur som rådde. 

Om uppåkra är ett tveksamt exempel utanför svenska ramar, har vi något svenskt exempel istället?

Nu är jag inte med, tyckte Sven nyss pläderade för att det egentligen inte finns farbar åförbindelse med Uppåkra. Men det spelar kanske ingen större roll för diskussionen. Tycker ändå det är lite intressant vad det är som gör att en så betydelsefull plats faktiskt inte läggs invid en å eller sjö.
Sen tycker jag nog du snävar in diskussionen i önödan med en dansk-svensk skiljelinje, om vi pratar om forntid innan riksbildningarna kom till stånd. Men jag antar att du är mer ute efter naturgeografin, hur vägar såg ut i de stora skogsrika bygderna upp i Sverige.

/Mats

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #101 skrivet: december 12, 2008, 16:35 »
Vattenvägar (åar)  rinner ju  relativt ofta  i en riktning, medan de tänkta landsvägarna går tvärs emot  dessa.  Och jag tycker inte att det är någon större skillnad mellan skånska slätter jämfört med östgöta, västgöta-slätter  eller slätter i mellansverige.  (Jag har bott på många av dessa ställen).   Folk har nog varit så kloka att dom tagit sig fram där det var säkrast av olika skäl. Dessutom kortat vägen om det varit lönsamt (och då tänker jag inte på skr)   Det är rätt intressant att åka  Nissastigen, Lagastigen (numera E4)   eller vägen längs med Lödde/Kävlinge-ån. Och gärna cykla de gamla vägsträckorna där de finns kvar.

 Som amatör får man en känsla att att man använt isen vintertid och eftersom sträckan sedan var känd, har man färdats till samma  byar/vadställe   även andra tider på året.  Handelsplatser bör ju ligga nära vattenleder i sådana fall, medan platser av annan karaktär mycket väl kan ligga på åsar eller höjdryggar däremellan.  Detta ger kanske en tanke på vad  skillnaden är mellan  Birka och Uppåkra.  Kanske var det så att Birka var en handelsplats och Uppåkra en sakral plats??  Naturligtvis inte renodlat, men med tyngd åt de olika funktionerna?   

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #102 skrivet: december 12, 2008, 16:38 »
Att ån är farbar är jag helt förvissad om efter att ha gått igenom bilder som finns på google. Att det skulle gå att ta sig dit med skepp på vikingatiden kan man diskutera, men man behöver mänder med underlag som vi inte har nu. Men med en mindre båt är det inga problem alls, även om man får dra lite här och där.  Om man så har varit låter jag vara osagt.

Den dansksvenska skilje-linjen handlar inte alls om nationalitet utan om folk och kultur. Folk har olika sätt att färdas beroende på deras generella förutsättningar och traditioner.
Danska skepp är under vikingatiden generellt större än "svenska" Troligen för att man huvudsaklingen färdas på större vatten. Danmark är ju än mer havsnära, och Danmarks utbredning verkar bromsas ju längre från havet man kommer. Med större skepp når man inte in i landet på små åar eller ens på större med stora fallhöjder. Istället för att lasta om till små båtar går man över till landtransport. Med en större befolkningsunderlag/täthet, vilket jag antar "Danmark" hade, så ökar också nyttan ed vägar.  Landasvtånden är också alltid relativt små. På så vis skiljer det sig avsevär från Götaland och Svealand, det är glesbefolkat, har stora höjdskillnader och ett egentligt inland. Vårt sätt att färdas borde alltså utvecklas lite olika.

Innebär det då att alla danska "central-orter" skulle ligga vid havet? Inte nödvändigtsvis, västra skånes kust är väldigt öppen och svårbevakad., man är väldigt utsatt så e tänkbar anledning att lägga centralorten några km från kusten är helt enkelt att man minksar risken för plötsliga överfall. Om så är fallet med Uppåkra lär vi väl aldrig få reda på.


 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #103 skrivet: december 12, 2008, 18:52 »
De stora åarna har säkert varit farbara men endast om båtarna varit just båtar, dvs så små och enkla att man relativt lätt kunnat dra dem förbi vattenhinder. Vad jag definitivt inte håller med om är att vattenvägar skulle vara det absolut bästa sättet att färdas på och forsla fram varor med. Här har vi, menar jag, åter en sådan där "sanning" som man blev intutad redan i tredje klass i småskolan. Jag är helt säker på att påståendet "Vatten förenar - land skiljer" inte går längre tillbaka än 1800-talet. Att sedan vattnet fortsatt har denna attraktionskraft i tankebanorna kan bero på alla de skeppsvrak och skeppskopior som sett dagens ljus under de senaste hundra åren. Hur många vagnar från samma tid har man funnit?

Jag tror istället att vägsystemet med huvudvägar har funnits mycket länge. Lunds domkyrka började byggas runt 1080. Stenen hämtades från det inre av Skåne vid Ringsjön. Tiotusentals vagnslass med sten har forslats landvägen. Men inte bara detta. Ca 1/3 av alla tidigmedeltida kyrkor i Skåne (och de är många) har sten från Ringsjöområdet. Detta har fordrat ett väl utbyggt landsvägssystem.

En av de äldsta beskrivningarna av vägfarande i Sverige är den i Egil Skallagrimsons saga, med händelser som bör ligga under 900-talets senare hälft. På norske kungens order ska Egil ta sig från Oslofjorden genom urskogen i Dalsland till Värmland mitt i vintern. Några citat:

"Då de var på väg österut mot Eidaskogen föll en natt så mycket snö att de knappt kunde se vägen."
" .. ty när de kom på sidan om vägen sjönk de djupt ner i snön".
" Nej, vi fortsätter, sa Egil. Vad är det för märkvärdigt med det, att folk har farit genom Eidaskogen. Där är ju allmän väg."

Ok! Jag vet att den äldsta nedskrivna, bevarade versionen av sagan ligger runt 1200 men ändå ...

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #104 skrivet: december 12, 2008, 19:08 »
En pdf av Marja Erikson som tar upp den förhistoriska vägen mellan Uppåkra och Trelleborg:

http://www.uppakra.se/docs/uppakra4/16_Erikson_U4.pdf

Citera
Att huvudvägen i de flesta fall passerar vid sidan av byarna  skiljer den från övriga vägar på lantmäterikartorna som knyter samman byar och kyrkor. Huvudvägen förefaller således avspegla ett äldre kommunikationssystem, före byarnas tillkomst. En rimlig tolkning blir att den redan existerade under tidig medeltid, då byarna etablerades på de platser som de har på de äldre lantmäterikartorna.

Varför känns det som att mina inlägg ignoreras?  ::)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #105 skrivet: december 12, 2008, 21:54 »
Intressant! Så då var min gissning med Uppåkra inte så dum ändå!  :)
Det är sådana här noggranna studier i enskilda fall dvs. enskilda vägsträckningar som nog måste till för att man ska kunna besvara frågor om ev. förhistoriska vägar. Tror man kan spåna i det oändliga egentligen så länge man bara håller sig till allmänna utsagor om det här med vägar. Det är just sådana här argument om vägens sträckning som föranlett engelsmännen att tolka sin (Berkshire) Ridgeway att vara mycket gammal, dvs. hur en väg liksom "missar" naturliga knutpunkter, exempelvis byar.

Och Sindre, jag ignorerar inte alls dina inlägg. Betr. ditt inlägg om Göta Landsväg tänkte jag skriva (men tyckte jag hade pladdrat så mycket då) att det där med "forntida" ibland används alltför lättvindigt, så fort något är så gammalt så man inte riktigt har täckning för det i skriftliga källor. Mycket av det som slarvigt kallas "forntida" är i själva verket "medeltida" skulle jag vilja påstå.

/Mats

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #106 skrivet: december 12, 2008, 22:04 »
Värt att notera i sin betydelselöshet är att världshistoriens första kända landstigning i Lund skedde 1965 efter en strapatsrik båtfärd uppför Höje å. Det var Uardaakademien som stod för bedriften med Sten Broman som fast förankring liggande i den lilla farkosten. Man kom inte ända fram - landkänningen gjordes vid Trolleberg och här restes också en bragdsten.

Festligt med Sten Bromans landstigning! Det var väl han som var känd för att ondgöra sig över att de danska snapsarna var alldeles för små till volymen. En gång lär han ha varit på en restaurang i Danmark och beställt in mat med bl.a tillhörande snaps. När kyparen kom med snapsen tog han glaset direkt, hällde ut innehållet över ovansidan av vänsterhanden (ni vet, där man lade doftsnuset i gamla tider), luktade på handen och utropade belåtet: "Utmärkt, en så'n tar jag!"
Vet inte om storyn är sann men den har berättats för mig av en äkta skåning (som för övrigt är uppvuxen nära Foteviken) så då måste det väl ligga något i den. Du kanske vet om den är sann, Sven?
(Ursäkta denna avvikelse från ämnet, men det är ju ändå snart jul  ;) )

/Mats

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #107 skrivet: december 12, 2008, 22:19 »
OT - Mats; lol lysande anekdot ;D :lol:, den kommer jag sno och publicera på annat ställe >:D,

Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #108 skrivet: december 12, 2008, 23:11 »
Skänninge är väl ett annat exempel på en gammal centralplats utan egentlig vattenväg (Skenaån är i minsta laget t o m för en kanot).

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #109 skrivet: december 13, 2008, 00:18 »
En av de äldsta beskrivningarna av vägfarande i Sverige är den i Egil Skallagrimsons saga, med händelser som bör ligga under 900-talets senare hälft.

Och i Olav Tryggvasons saga skildras hur en vagn med två vuxna människor och ett gudabeläte kör land och rike runt i östra Sverige. Också det på 900-talet. Jag vill nog påstå att bruket av körvagnar förutsätter någon form av vägar. Och vagnar finns ju avbildade redan på bronsålderns hällristningar. Har mycket svårt att tänka mig att det skulle gå att köra off-road med exempelvis en sån vagn som avbildats i Kiviksgraven.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #110 skrivet: december 13, 2008, 01:05 »
Ja, om man förutsätter att de bara användes på vintertid, så skulle de ju avbildas med medar.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #111 skrivet: december 13, 2008, 02:09 »
De stora åarna har säkert varit farbara men endast om båtarna varit just båtar, dvs så små och enkla att man relativt lätt kunnat dra dem förbi vattenhinder. Vad jag definitivt inte håller med om är att vattenvägar skulle vara det absolut bästa sättet att färdas på och forsla fram varor med. Här har vi, menar jag, åter en sådan där "sanning" som man blev intutad redan i tredje klass i småskolan. Jag är helt säker på att påståendet "Vatten förenar - land skiljer" inte går längre tillbaka än 1800-talet. Att sedan vattnet fortsatt har denna attraktionskraft i tankebanorna kan bero på alla de skeppsvrak och skeppskopior som sett dagens ljus under de senaste hundra åren. Hur många vagnar från samma tid har man funnit?

Jag tror istället att vägsystemet med huvudvägar har funnits mycket länge. Lunds domkyrka började byggas runt 1080. Stenen hämtades från det inre av Skåne vid Ringsjön. Tiotusentals vagnslass med sten har forslats landvägen. Men inte bara detta. Ca 1/3 av alla tidigmedeltida kyrkor i Skåne (och de är många) har sten från Ringsjöområdet. Detta har fordrat ett väl utbyggt landsvägssystem.

En av de äldsta beskrivningarna av vägfarande i Sverige är den i Egil Skallagrimsons saga, med händelser som bör ligga under 900-talets senare hälft. På norske kungens order ska Egil ta sig från Oslofjorden genom urskogen i Dalsland till Värmland mitt i vintern. Några citat:

"Då de var på väg österut mot Eidaskogen föll en natt så mycket snö att de knappt kunde se vägen."
" .. ty när de kom på sidan om vägen sjönk de djupt ner i snön".
" Nej, vi fortsätter, sa Egil. Vad är det för märkvärdigt med det, att folk har farit genom Eidaskogen. Där är ju allmän väg."

Ok! Jag vet att den äldsta nedskrivna, bevarade versionen av sagan ligger runt 1200 men ändå ...

Kunde inte sagt det bättre själv !

Jag tror också att vägsystemet med huvudvägar funnits mycket länge ! Sannolikt är att väldigt tunga laster har skeppats på vatten till handelsstationer belägna vid stora huvudvägar för vidare transport per vagn.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #112 skrivet: december 13, 2008, 11:43 »

Vikingaskeppen är mycket avancerat byggda.  En fråga är om det går att se en utveckling från stockkanoter som vi ju har hittat en hel del av – fram till Vikingaskeppet. Vad finns för fynd och är dessa fynd av båtar(skepp av sådan natur att vi kan få en utvecklingskedja av båtar/skepp. Det skulle ge en aspekt på hur båtar användes, vilka vattenleder som kanske användes (beroende på fynden) samt vilken lastkapacitet dessa båtar hade.
Ser vi på vikingatiden finns ju flera olika typer av båtar/skepp, allt från flatbottnade till stora skepp. Tekniken att bygge dessa skepp knappast kan bara ha ”poppat” upp. Det borde finnas en ganska lång utvecklingskedja. Allt från att man lade till några bordplankor på stockkanoten, till att man enbart byggde med plank – till klinkbyggda fartyg med köl och spant. Kan vi komma fram till en sådan utveckling så borde vi kunna skönja även transportvägar via vatten.

Angående ev utveckling från stockbåt till vikingaskepp tycks en del forskare se en klar kontinuitet:

http://www.users.globalnet.co.uk/~jasen01/texts/longship.htm
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #113 skrivet: december 13, 2008, 15:22 »
Jag är helt säker på att påståendet "Vatten förenar - land skiljer" inte går längre tillbaka än 1800-talet.

Nja, jag skulle inte vilja førenkla det så mycket, tænk på att Danmark var ett land dær stora vattenmassor låg i mitten av riket (kattegatt), liksom Sverige (Østersjøn), men jag tror att det øverdrivs allt før ofta.

Problemet ær att på land finns till exempel bergskedjor, som naturligt skiljer exempelvis Norge och Sverige, eller stora skogar, som tidigare skiljde Sverige och Danmark (Småland) eller Svealand och Gøtaland. Det slipper man till havs.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #114 skrivet: december 13, 2008, 15:46 »
Skänninge är väl ett annat exempel på en gammal centralplats utan egentlig vattenväg (Skenaån är i minsta laget t o m för en kanot).

Kan så vara, men man måste ta hänsyn till flera hundra års jordbruk. Påverkan på Skene å som ligger mitt i jordbruksland är avsevärd, den såg troligen helt annorlunda ut då staden anlades

Olaus Magnus skrev under sin italienska landsflykt om Skänninge:

    "Den urgamla staden Skeninge, så benämnd efter en ström vid namn Skena, som vid en viss tid på året häftigt rusar öfver sina bräddar och då når fram ända till stadens murar. Nämnda stad, som nu är gammal ..."
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #115 skrivet: december 13, 2008, 16:12 »
Om inte vatten förenade innan 1800 talet får vi nog omvärdera bl.a. det där med färder i österled....  man bengick alltså till Novgorod, Kiev och Konstantinopel?  Och är inte Birka en väldigt dum plats för en handelsplats? Och hur i hela friden blev Gotland ett handelscentrum?

Jag antar att det var en brandfackla så den får brinna ut....


Den skånska vägen är synnerligen intressant, men jag vill fortfarande koppla ihop den tidens  Skåne med Danmark, jag tycker inte det är för vågat!  Och i Danmark har vi väl fler vägar som är äldre än medeltid?    Om vi skulle söka motsvarighet längre upp i landet känns det väl logiskt att leta i Göta-landskapen eller Uppland. Speciellt Uppland har man väl grävt en hel del i, finns det verkligen inga spår av väg där?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #116 skrivet: december 13, 2008, 16:30 »
Kunde aldrig drömma om så många inlägg när jag startade tråden, roligt!!! :)
Många kunniga människor med många synpunkter, men ännu är jag inte övertygad, det finns för många varför obesvarade.   
T.ex.  varför är hundradena i Uppland uppenbarligen kopplad till en sjökrigsorganisation, ledungen? Varför är det så viktigt att varje hundrade ska ställa upp med båt??? Måste man ha båt om man ska kriga???
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #117 skrivet: december 13, 2008, 16:39 »
Den gode Adam har intressant beskrivning av tider för färder i Norden ca 1060.

Om Jylland: "Om man färdas raka vägen från Slesvig till Ålborg behöver man mellan fem och sju dagsresor. Jylland är än mera skrämmande än andra länder. Landvägen skyr man det pga bristen av ätbara produkter, sjövägen med anledning av sjörövarnas angrepp."

Om Själland: "Denna ö ... är två dagsresor lång och nästan lika bred."

Om resa Skåne - Götaland: "Där finns djupa skogar och svårtillgängliga berg, som man måste passera på väg från Skåne till Götaland, så man kan fråga sig om det är fördelaktigare att undvika en farlig resa till lands genom en vågsam sjöfärd eller tvärtom."

Här framstår Adams beskrivning som om man faktiskt hade två lika bra (eller dåliga val - landväg eller vattenväg. Var är här pratet om "vatten förbinder etc.)

Adam: "Men om man reser landvägen från Skåne genom götarnas land och över Skara, Tälje och Birka, når man Sigtuna först efter en månads förlopp."

Man kan jämför denna sista uppgift med den äldsta kända detaljerade vägbeskrivningen som resenären Samuel Kiechel i detalj noterade i sin dagbok när han under vintern 1586 färdas sträckan Helsingborg - Stockholm på runt fjorton dagar. Han färdas då snabbt i släde över tillfrusna sjöar så en normal tur har på den tiden kanske tagit ytterligare en vecka. Och då var vägsystemet väl utbyggt. Så fasligt stor skillnad i tid mellan Samuel och Adam verkar det inte vara. Har svårt att tänka mig att man skulle klara denna sträcka med Adams tidsmått om det bara har varit frågan om smala och otillgängliga stigar.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #118 skrivet: december 13, 2008, 19:56 »
Med alla älvar, åar och andra vattendrag samt två stora sjöar, Storsjön, Mälaren, Vänern och Vättern samt skärgårdar där det går att segla inomskärs osv, visst måste vattenvägarna varit framträdande. Speciellt när man ser på klinkbyggnadstekniken, alltså, hur kan man bygga ett skepp/båt så starkt som möjligt och samtidigt så lätt som möjligt. Det måste ju ha varit den drivande frågan när det gäller skeppsbyggandet. Varför skulle då skeppet vara så lätt som möjligt? Troligtvis för att kunna fraktas mellan olika vattendrag + för att kunna ta så stor last som möjligt, mm. Det ena utesluter alltså inte det andra när det gäller transporter. Än idag väljer vi mellan olika transportsätt och våra val brukar gälla tid och bagage. Alltså samma val som även våra förfäder gjorde, tid kontra last.

Vi var ett ”stort” land med liten ganska gles bosatt befolkning där självhushåll gällde mer än någonting annat – eller var vi inte detta?
Vilka vägar behöver en sådan liten gles befolkning?
Vill, och kan, en sådan liten glest boende befolkning verkligen bygga en väg – och sedan underhålla vägen. Detta arbete måste ju jämföras med nyttan av vägen. Nyttan måste alltså vara viktigare och mera värd än arbetet med att dels bygga vägen och sedan arbetet med att underhålla vägen. Speciellt om vägen skulle vara öppen även vintertid…

En väg hålls öppen främst genom att man använder vägen. Används inte vägen växer den mycket snabbt igen, sly kommer på bara ett år, slyn blir skog på 5 år.

Vad transporterades på dessa vägar – och hur stor/tät var trafiken? Den frågan är svår att besvara det inser jag – men den är ju viktig eftersom vägen finns kvar beroende på just slitage av vägen – alternativt, växer igen ganska snabbt om den inte används, alternativt, en väldigt massa dagsverken av boende som alltså inte använder vägen…

Nästa fråga blir då bredden på vägen. Alla har vi sett vägar som består av två hjulspår med en högre gräsbeväxt vall mellan hjulspåren. Alltså en glest trafikerad väg för vagnar. Hur många vagnar behöver köras på en väg för att den inte skall växa igen – och vem sköter om att mittendelen inte slyar igen eller breder ut sig?

Grundfrågan måste ju bli grundbehovet av transporter i kombination med hur mycket gods som skulle transporteras, alltså klövjning kontra vagntransporter samt en tidsaxel med låt oss äga från år 500 till år 1500. Hur utvecklades ”stignätet” till ett vägnät – och varför?  Vad var det som behövde fraktas i så stora mängder att ett vägnät verkligen behövdes?

Jag köper inte krigstider och omkringvandrande arméer för då måste dessa arméer knata omkring ganska duktigt varje år enbart för att hålla alla vägar öppna. Det hela måste vara en fråga om mer eller mindre daglig trafik, i alla gall regelbunden trafik – och vi måste då hitta vad det var som behövdes fraktas så regelbundet att det var lönsamt att bygga ett vägnät - och att sedan underhålla detta vägnät.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #119 skrivet: december 13, 2008, 20:33 »
Speciellt Uppland har man väl grävt en hel del i, finns det verkligen inga spår av väg där?

Jag tycker att det här är ett högst påfallande spår av en väg i Uppland:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Jarlabankes_bro_(fr%C3%A5n_norr).jpg

Och Jarlabankes bro är långt ifrån den enda plats i Mälardalen där runstenar ställts upp intill de "medeltida" landsvägarna. Oftast enstaka stenar förstås men i Aspa i Sörmland står flera stenar (liksom i Täby) uppradade på båda sidor av vägen (nuvarnade väg 223, landsvägen mellan Strängnäs och Nyköping, tillika del av den gamla eriksgatan). Ingen smal åsnestig direkt ...