Med alla älvar, åar och andra vattendrag samt två stora sjöar, Storsjön, Mälaren, Vänern och Vättern samt skärgårdar där det går att segla inomskärs osv, visst måste vattenvägarna varit framträdande. Speciellt när man ser på klinkbyggnadstekniken, alltså, hur kan man bygga ett skepp/båt så starkt som möjligt och samtidigt så lätt som möjligt. Det måste ju ha varit den drivande frågan när det gäller skeppsbyggandet. Varför skulle då skeppet vara så lätt som möjligt? Troligtvis för att kunna fraktas mellan olika vattendrag + för att kunna ta så stor last som möjligt, mm. Det ena utesluter alltså inte det andra när det gäller transporter. Än idag väljer vi mellan olika transportsätt och våra val brukar gälla tid och bagage. Alltså samma val som även våra förfäder gjorde, tid kontra last.
Vi var ett ”stort” land med liten ganska gles bosatt befolkning där självhushåll gällde mer än någonting annat – eller var vi inte detta?
Vilka vägar behöver en sådan liten gles befolkning?
Vill, och kan, en sådan liten glest boende befolkning verkligen bygga en väg – och sedan underhålla vägen. Detta arbete måste ju jämföras med nyttan av vägen. Nyttan måste alltså vara viktigare och mera värd än arbetet med att dels bygga vägen och sedan arbetet med att underhålla vägen. Speciellt om vägen skulle vara öppen även vintertid…
En väg hålls öppen främst genom att man använder vägen. Används inte vägen växer den mycket snabbt igen, sly kommer på bara ett år, slyn blir skog på 5 år.
Vad transporterades på dessa vägar – och hur stor/tät var trafiken? Den frågan är svår att besvara det inser jag – men den är ju viktig eftersom vägen finns kvar beroende på just slitage av vägen – alternativt, växer igen ganska snabbt om den inte används, alternativt, en väldigt massa dagsverken av boende som alltså inte använder vägen…
Nästa fråga blir då bredden på vägen. Alla har vi sett vägar som består av två hjulspår med en högre gräsbeväxt vall mellan hjulspåren. Alltså en glest trafikerad väg för vagnar. Hur många vagnar behöver köras på en väg för att den inte skall växa igen – och vem sköter om att mittendelen inte slyar igen eller breder ut sig?
Grundfrågan måste ju bli grundbehovet av transporter i kombination med hur mycket gods som skulle transporteras, alltså klövjning kontra vagntransporter samt en tidsaxel med låt oss äga från år 500 till år 1500. Hur utvecklades ”stignätet” till ett vägnät – och varför? Vad var det som behövde fraktas i så stora mängder att ett vägnät verkligen behövdes?
Jag köper inte krigstider och omkringvandrande arméer för då måste dessa arméer knata omkring ganska duktigt varje år enbart för att hålla alla vägar öppna. Det hela måste vara en fråga om mer eller mindre daglig trafik, i alla gall regelbunden trafik – och vi måste då hitta vad det var som behövdes fraktas så regelbundet att det var lönsamt att bygga ett vägnät - och att sedan underhålla detta vägnät.
Thomas