Orsaken till expertisens datering är att lagtäxten finns i flera, skilda texter från 1200-talet. Det äldsta bevarade kopian är daterad till 1200-talets början - och påstår sej härstamma från Olav Haraldssons "kristenrett".
Bland experterna lär man vara sams om att det omtalade originalet till 1200-talskopian som senast får vara från ärkebisp Eystein Erlendssons tid.
Annars är Gulatinget och Gulatingslagen omtalad i ett antal källor. I kungasagorna berättas om såväl Hårfagres son Håkon Gode, såväl som Olav Heliges möten med lagmän och stormän på Gulatinget.
Tar man källlskriftet till Gulatingslagen på allvar härstammar det från hälgonkungens tid - representerande den Gulatingslag som lär ha gällt fram till Magnus Lagaböters landslag 1274.
Nu fanns Gulatingslagen i muntlig form - intill den nerskrevs på 1000-talet. Lagens egentliga ålder känner vi sålunda inte till - men grundstommen kan svårligen ha varit okänd för dom norrmän som emigrerade till Island under början på 900-talet, eftersom dom gjorde liknande lagböcker där, redan 930.
Observera att huvuddelen av emmigranterna till Island och Färöarna kom från Gulatingets och Frostatingets rättsområden - alltså norska Vestlandet och Tröndelag. Det råder sålunda konsensus om uppfattningen att Islands äldsta (bevarade) lagbok - från 930 - bygger direkt på lagtraditionerna från Gulatinget och Frostatinget.
Det betyder att traditionen har varit almänt känd, inarbetad och accepterad i bräda lag av folket. Det förutsätter i sej att traditionen får ha sin början några generationer dessförinnan.
---
Nu går det inte att
bedöma hvurvida ursprunget till lagbalken rörande vägar och väghåll härstammar från 800-talets lagtraditioner eller först kom till vid en revision på 1100-talet.
Det ända vi VET är att stadgan om vägar fanns kvar då lagen blev reviderad - och inbakad i Magnus Lagaböters Landslag under midten av 1200-talet. Hurvida den fanns på 900-tal eller inte kräver alltså en ren bedömning.
Här kan enbart arkeologin berätta något visst - vilket den gör allt oftare, såväl i Skandianvien som i det övriga Europa. Det var av den orsak jag nämnde arkelogins fynd av vägar - från brons- och järnålder - redan i mitt initierande inlägg om saken.
Efter den tid fick vi ju ännu ett snyggt exempel från Mälardalen:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4527.msg67216.html#msg67216