Förmedeltida vägar!

[Yngwe]

Det är väl den klassiska tanken, att redväg går just efter Ätran.  Men varför tycker du det är troligast Leif?   Jag tycker själv att ok visst, säkert har man kunan ta sig fram fotledes utefter Ätran, men vad är då specielt i Redvägs härad? 

Är väldigt nyfiken på detta Leif så jag trycker på dig lite. Du är ju etablerad både i branchen och i denna region så det vore kul om du kunde redogöra varför du ser ett naturligt färdvägssystem utefter Ätran, och varför det då just här ger upphov till ett traktnamn.

[CarlH]

Det var väl någon tumme upp och inte alltför många horisontella eller ned för min Kolmårdsidé.

Jag är väl medveten om att det är en väsentlig skillnad både på att bygga och att underhålla en väg för vagn med dragna vagnar jämfört med en ridstig. Det är just därför jag tycker att det är intressant att försöka ta reda på om det fanns sådana vägar mellan landskapen före 1000-talet. D ;)en allmänna uppfattning tycks ju vara att det inte fanns det i Sverige.

Eftersom bifallet inte var ett rungande ja, föreslår jag att vi utvärderar om detta spår är framkomligt efter 25 inlägg eller inom en månad, vilket som kommer först. Flest tummar upp eller ned då inom en vecka får avgöra om vi skall fortsätta eller inte.

Om ni vill så kan jag  inleda med en introduktion till själv området. För att citera Djungelboken. "Jag skall lära er allt jag kan om detta. Nåväl, det kommer att gå fort". 

Vill ni ha den introduktionen eller är ni redan pålästa?

[Yngwe]

Kör en kålmårdsvägstråd med intro och allt CarlH

[Carl Thomas]

Makalöst, två trådar nu med 602 inlägg! Denna och ”vilka var Svearna”.
Kör en kolmårdsvägtråd – och jag behöver introt!

Thomas

[Jerrark]

Såg att tidskriften Fynd (utgiven av Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg) år 2010 är ett temanummer just om äldre och forntida vägar. Numret har flera intressanta artiklar bl a en om den s k forntidsvägen och dess efterföljare i Halland, skriven av Håkan Karlsson.

[Anganatyr]

Jag är också väldigt intresserad av det du har att komma med CarlH.

[Karlfredrik]

Jambert,Kristina: Plats och praxis,vägar till Midgård 2,Falun 2002 sid 183-2000 ger en översikt över fornnordiska vägar och dess anknytning till offerplatser och gravfält,med en gedigen litteraturlista.
Hon slåt fast att de första gren och risvägarna i Skandinavien härstammar från bondestenåldern 2800 f Kr, samtidigt som de första fynden från vagnsdelar dateras.
Från bronsålder kavelbroar,plankvägar och stenbyggda vögpartier. Först på förromersk järnålder tog vägbygget fart.
Men:Ännu på 1700-talet var sttörre delen av Sveriges fjärrtrafikvägar

icke..annat än mycket slingriga stigar,avsedda för ridande och gående,men alldeles otillgängliga för annan trafik

Citat: Levander,Lars: Landsväg,krog marknad.ur samhällsdjupen i forna tider,Stockholm 1935

[CarlH]

Jerrark & Karlfredrik,
Tack för lästipsen!

Beställde "Fynd 2010" från Fornminnesföreningens webbshop för 25:- för ett bra tag sedan, men den har inte kommit ännu.
Hittade just Plats och praxis på adlibris.com för 149:- och beställde. Raudevere, som är en av de tre författarna är den som står först på listan (ISBN 9189116240).

Var själv i Kolmården den gångna helgen och rekade lite. Det var spännande. Var vid Krokeks ödekyrka och tittade bl. a. på de Östgötska landskapsstenarna (från 1684),som står på var sida om vägen där Östergötland börjar.
Det var 6 m (och 2 cm) mellan fundamenten som stenarna stod på. Så de klarade minimimåttet på 10 alnar med marginal!

[tty]

CarlH: Om du är villig att utsträcka dina forskningar litet längre västerut så finns det en delvis välbevarad sträcka av den gamla "Bergslagsvägen" eller "Kungsvägen" mellan Norrköping och Finspång i skogarna mellan Lenbergsvik och Glansgruvan alldeles väster om Glan. Den fanns på 1600-talet men övergavs såvitt jag vet redan före 1750-talet. Jag har inte mätt den, men den är knappast några 10 alnar bred.
 

[CarlH]

Hej alla entusiaster av tidiga vägar för vagnar,
Nu har jag äntligen startat Kolmårdstråden.

Den heter:
"Vagnsväg genom Kolmården redan före medeltiden?"

Flera av er önskade en introduktion till Kolmården först och det finns med, men blev väl långt.
Hoppas ni kan stå ut med det.

Tackar för det intressanta tipset om Finspångsvägen, men tänker inte ta upp den handsken nu.
Låt oss följa Forumreglerna och enbart hålla oss till den aktuella frågeställningen, nämligen om det fanns en väg för dragna vagnar genom Kolmården redan före medeltiden och få svar på den frågan först.

Jag räknar ändå att flyktigt komma tillbaka till Finspångsvägen senare och är det tillräckligt intressant, så kan ju den i så fall få bli en egen tråd då.

[Sven lagman]

Jag har för länge sedan fått tag i en resehandbok från år 1709. Den är mycket detaljerad och beskriver exakt alla skjutshåll utmed de svenska landsvägarna och avståndet mellan dem med stor exakthet. Givetvis har dessa skjutshåll och dessa förbindelsevägar en lång historia bakåt. Rätt så kul när man är ute i Sverige och kör i dag att plötsligt se något gammalt skjutshåll omvandlat till en bensinstation med plastmackor - i värsta fall.
Jag har exerperat merparten av boken och lagt till min karta över vägarna i Mellansverige.
Dokumentet är ett vanligt worddokument:
http://www.fotevikensmuseum.se/bilder/Roads.doc

[CarlH]

Sven,
Helt underbart, även om den kanske inte är från före medeltiden, men den är tidig. Vem är författaren?

Vilken ambitionsnivå de tycks ha haft, att mäta avstånd mellan gästgivargårdar på alnen när i vissa fall.
Hjälper ju inte när man ändå inte kan summera rätt. Det är knepigt med att summera 1/8-delar och alnar.

Är själv lycklig ägare av Hagströms vägvisare från 1807, så den är ju nästan 100 år äldre. Den är på hela 498 sidor inklusive 42 sidors utdrag ur Gästgivareförordningen från 1734 (den första kom väl 1649) + 55 sidor ortsnamnregister.
Det måste ha varit ett helt livsverk! ändrades ett avstånd i början fick man ändra på alla tabeller som kom sedan och byggde på de första. Hagström beskriver inte bara avstånden utan vilka herrgårdar och slott man passerar på vägen och vilken sida av vägen de ligger på, så det kan vara ett gott komplement till kartor, eftersom de hade stor missvisning.

Bara på kul gjorde jag en jämförelse mellan avståndsuppgifterna i din vägvisare, Carl Linnés uppgifter från sin Öländska och Gotländska resa 1741 och Hagströms vägvisare för sträckan Stockholm-Linköping. Vet inte om det gav något annat än att se hur mycket stavningen ändrades och hur liten förändring det var bland gästgivargårdarna. Det är ju ändå nästan 100 år emellan. Försöker stoppa in den som bilaga.

Du gav mig också inspiration att köpa Buirmans Vägvisare från 1776 i faksimilupplaga, så att jag kan ha den i bilen med min Caltex bilkarta från 1956. Där hittade jag också en liten vägvisarguide. Försöker lägga in en länk här för den som vill läsa mer om vägvisare: http://www.christensensantikvariat.se/page_temp.php?sok=nej&articleID=bb1

Dessutom gav du mig inspiration att leta upp Jäders Gästgiveri (som väntat stängt sedan ca 100 år), Wreta Gästgiveri (som oväntat hade stängt för storstädning) och så hittade jag Kumla i Gistad (kollade inte öppettiderna).
Tack för inspirationen!

PS
Bilagan kom visst med två gånger. Lyckas inte få bort den.
DS

[Sven lagman]

Titeln är inte av den enkla sorten:

”Then Swänske ULYSSES Eller En nyttig RESE-Book
Innehållandes Christeliga och Andächtiga Böner för the Wäg och Siö-farande/med Doct. Avenarij Morgon- och Afton Signelser Som ock några gudeliga Psalmer.
Tillijka med en WÄG-WISARE öfwer Swerige och ther underliggiande Provincier.
Til theras Resas så begynnande i fortfrämjande/ som ock ändande inrättadt af Guds Ordz aldra ringaste Arbetare för hennes May:tz Rikz Enckie-Drottningens Lif Regemente til Häst PETER OL. WARNMARCK.
Cum Gratia & Privilegio S.R.M.
I GÖTHEBORG
Tryckt hos Zacharias Hagemann Åhr 1709.”
 
Boken är på över 300 sidor varav vägvisardelen är på 93 sidor. Formatet är märkligt för dåtiden – boken är 18 cm hög men bara 8 cm bred. Således ett alldeles utmärkt format för att ha med i en ficka på en resa. I inledningen framgår sedan att denne Petrus Warnmarck var regementspastor. Manuskriptet var dessutom godkänt för tryckning av Consistorio Gothoburgen samt därefter av det kungliga Cancellie Collegie där man fann boken ”wärdig at komma uti Dagzliuset”.

Det är märkligt att boken fick komma ut under en så krigisk och kritisk tid för Sverige. Danska hären skulle snart stå i Skåne och katastrofen i Poltava var i antågande. Just kunskapen om vägnätet och dess beskrivning var viktig för danskarna. Jag fick själv en gång via tips från en antikvariatägare i Danmark tag i en dittills okänd, 80-sidig tättskriven handskrift om vägen från Skåne genom Blekinge med handritade detaljkartor i original över alla passen utmed vägen. Den visade sig vara en upprättad spionhandling 1789 i förberedelse för ett dansk försök att återta Skåne så sent som detta året. Det kändes tillfredsställande att kunna överlämna denna unika handskrift till Malmö stadsarkivs säkra valv.

[Krax]

Jag har för länge sedan fått tag i en resehandbok från år 1709. Den är mycket detaljerad och beskriver exakt alla skjutshåll utmed de svenska landsvägarna och avståndet mellan dem med stor exakthet. Givetvis har dessa skjutshåll och dessa förbindelsevägar en lång historia bakåt. Rätt så kul när man är ute i Sverige och kör i dag att plötsligt se något gammalt skjutshåll omvandlat till en bensinstation med plastmackor - i värsta fall.
Jag har exerperat merparten av boken och lagt till min karta över vägarna i Mellansverige.
Dokumentet är ett vanligt worddokument:
http://www.fotevikensmuseum.se/bilder/Roads.doc

Jag blir salig! Vilken underbar resehandbok! Finns även färdvägar från Dalarna och norra Sverige med? Gör resehandboken skillnad på sommar- och vintervägar? Är det någon som gjort ett nytryck på denna raritet?

[Sven lagman]

Jag har nu kompletterat min exerpering av boken så att allt material som rör nuvarande Sverige är med. Bl.a. området norr om Mälaren och Norrland. (Jag gjorde det bara för att du skulle vara nöjd, Krax.  )
Man borde ta och göra en motsvarande karta som den jag gjort över Mellansverige där man har lagt in alla skjutsstationerna i hela landet. Den kunde vara kul att ha tillgänglig när man är ute och kör. Det hade också varit intressant att skapa en databas där man kan lägga in äldre beskrivningar över dessa skjutsplatser. De är ju verkligen en del av vårt urgamla svenska kulturarv.

Ni hittar min exerpering här.
http://www.foteviken.se/bilder/Roads.doc

[Boreas]

Några år sen läste jag om Hansa-förbundets början, då hela Östersjön blev 'förenat' i ett och samma handelsvälde. Det hela började under Birger jarls tid - efter att man fått Finland, Ingermanland och Baltikum på västlig (svensk/tysk) sida av gränsen mellan det grekiska ock katolska Europa.

Vid etableringen av Hansa-förbundet skulle man ha landförbindelser ikring hela handelsområdet. Detta medförde att man fick göra väg från Malmö till Stockholm, för sen att fortsätta till Torneå, Åbo, Viborg, Nyans, Reval och Riga. Här etablerades så logementen efter varje dagsresa och på kunglig order fick dom gamla rote-systemet sålunda bygga och bekosta offentliga gästgiverier, där (offentliga) resenärer skulle ha fri kost och logi.  

Reste man mot Stockholm åkte man efter 'Kungsvägen'. Vandrade man från staden efter samma led gick man däremot på 'Stora Landsvägen'.

Man får nästan påminna om det historiska dramat i "Anna Karenina" - och Gretha Gustavssons berömda framställning av en drottnings vintertida hästskutts från Stockholm till Petersburg - via Torneå...  

[Yngwe]

Några år sen läste jag om Hansa-förbundets början, då hela Östersjön blev 'förenat' i ett och samma handelsvälde. Det hela började under Birger jarls tid - efter att man fått Finland, Ingermanland och Baltikum på västlig (svensk/tysk) sida av gränsen mellan det grekiska ock katolska Europa.

Vid etableringen av Hansa-förbundet skulle man ha landförbindelser ikring hela handelsområdet. Detta medförde att man fick göra väg från Malmö till Stockholm, för sen att fortsätta till Torneå, Åbo, Viborg, Nyans, Reval och Riga. Här etablerades så logementen efter varje dagsresa och på kunglig order fick dom gamla rote-systemet sålunda bygga och bekosta offentliga gästgiverier, där (offentliga) resenärer skulle ha fri kost och logi.  

Reste man mot Stockholm åkte man efter 'Kungsvägen'. Vandrade man från staden efter samma led gick man däremot på 'Stora Landsvägen'.

Man får nästan påminna om det historiska dramat i "Anna Karenina" - och Gretha Gustavssons berömda framställning av en drottnings vintertida hästskutts från Stockholm till Petersburg - via Torneå...  

Finns det en källa till detta påstående och möjligen ett motiv till denna landsväg?

[Boreas]

Finns det en källa till detta påstående och möjligen ett motiv till denna landsväg?

Källor finns givetvis. Här är tre av dom:
http://www.orestads-marknadsinstitut.se/stknut.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Knutsgillen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hansan
http://www.adelsvapen.com/medeltidsvapen/Folkungar/p0be99edd5.html

Motiv för att bygga vägar?!
Kulturpolitisk förening, ekonomisk utveckling och militär kontroll, måhända...?
http://sv.wikipedia.org/wiki/De_svenska_korst%C3%A5gen
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sw_BalticProv_sv.png?uselang=sv

[Sven lagman]

Uppgiften om etablering av vägar genom Sverige och runt Bottenviken som ett led i Hansans verksamheter kan inte vara rätt. Åtminstone har jag aldrig hört talas om detta och det trotsar allt det som jag känner till om Hansan. Dessutom kan jag konstatera att det inte finns någon medeltida källa som omtalar en sådan etablerad väg från Malmö norrut. Hansaförbundet bestod visserligen av en mängd inlandsstäder i Tyskland och Polen men med handeln med Norden var det sjöstäderna som var helt dominerande. Vad man speciellt reglerade som landsvägsförbindelse var den s.k. Saltvägen från Luneburg till Lybeck eftersom stora kvantiteter med salt fordrades för fiskhandeln.

Vägen från Stockholm runt Bottenviken fanns emellertid, utan hansans inflytande, som en viktig kommunikationsled under vintertid när isen låg men inte bar hela vägen över till Åbo. Karl IX färdades t.ex. med familj denna väg för att komma till Åbo någon gång runt 1600 (minns inte exakt årtal och hittar inte i hast boken där det stod i). I vägvisaren från 1709 finns hela vägen beskriven med alla skjutsstationer. Den finns som sista vägsträcka i min exerpering av boken. Sträckan fortsätter med skjutsstationerna utmed hela Finlands kust men dessa har jag inte tagit med. Detta är den s.k. Kungsvägen - landsvägen som förband Finland med Sverige. 

[Boreas]

Uppgiften om etablering av vägar genom Sverige och runt Bottenviken som ett led i Hansans verksamheter kan inte vara rätt. Åtminstone har jag aldrig hört talas om detta och det trotsar allt det som jag känner till om Hansan.

"Trotsar" var nu en märklig applikation. Hur kan önskan om en vägförbindelse - för att styrka sambanden mellan landsändarna - stå i motsättning till den gamla vattenvägen?

Dessutom kan jag konstatera att det inte finns någon medeltida källa som omtalar en sådan etablerad väg från Malmö norrut.

Finns det nån källa som påstår att där inte fanns nån väg till och från Malmö? Vad med dom vagn-vägar man hittade - arkeologiskt - från bronsåldern...? I vilka källor beskrivs dom?

Vägen från Stockholm runt Bottenviken fanns emellertid, utan hansans inflytande, som en viktig kommunikationsled under vintertid när isen låg men inte bar hela vägen över till Åbo. Karl IX färdades t.ex. med familj denna väg för att komma till Åbo någon gång runt 1600 (minns inte exakt årtal och hittar inte i hast boken där det stod i). I vägvisaren från 1709 finns hela vägen beskriven med alla skjutsstationer. Den finns som sista vägsträcka i min exerpering av boken. Sträckan fortsätter med skjutsstationerna utmed hela Finlands kust men dessa har jag inte tagit med. Detta är den s.k. Kungsvägen - landsvägen som förband Finland med Sverige. 

Just det. Kungsvägen TILL Stockholm, Stora Landsvägen därifrån.