Författare Ämne: Förmedeltida vägar!  (läst 392370 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Förmedeltida vägar!
« skrivet: november 28, 2008, 16:16 »
Hur tog man sig fram i landet innan medeltiden? Fanns det vägnät värd namnet, eller bara korta vägstumpar och därutöver glesa stigar?  Som smålänning tycker jag mig se att de små länderna i hög grad verkar breda ut sig från vattenvägar, gränserna dem emellan går oftast inte mitt i en å eller sjö utan mitt i landet däremellan. Vissa småländer tycks dessutom ha en tyngdpunkt där olika vattenvägar möts. Är vattenlederna den tidens motorvägar och de "landsvägar" som finns oftast bara "på" och "avfarter"? Kom vägnätet först med centralmakten och rytteriet?  Finns det några spår av längre vägar i skrift eller lämningar?


/ Yngwe
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #1 skrivet: november 28, 2008, 16:35 »
Det ganska flitiga omnämnandet av brobyggen (väl oftast = vägbankar) på runstenar tyder  på att någon form av vägsystem fanns på 1000-talet och att förbättra det sågs som något förtjänstfullt.
Det finns förvisso en hel del hålvägar och en och annan bevarad vägbank och kavelbro som är förmedeltida, men i vilken mån dessa ingick i ett större vägnät är svårt att säga.

I England har man belägg för att flera av de gamla lederna som t ex the Fosse way, the Icnield way och Watling street som följer topografiskt gynnsamma terrängavsnitt går tillbaka till förhistorisk tid och förmodligen gäller detta även en del gamla svenska vägar som t ex Nissastigen och lederna längs de mellansvenska rullstensåsarna.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #2 skrivet: november 28, 2008, 17:00 »
Jo under 1000-talet, strax innan medeltiden är det viktigt att skriva om brobyggen, kanske för att det är i brytpunkten till medeltiden, i vägnätets gryning?  Kan man koppla ihop broarna med nån känd vägsträckning?

Och när det gäller t.ex. Nissastigen är en tanke att man helt enkelt klivit upp på land men fortsätter att följa samma spår!  För att frakta varor måste det ha varit betydligt enklare att ta sig fram på vattnet. Har mycket erfarenhet av paddling och törs utmana vilken häst som helst i först till kvarn med 100 kg mjöl. Är det rytteriet som kräver att man lämnar vattnet?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #3 skrivet: november 28, 2008, 17:09 »
I England har man belägg för att flera av de gamla lederna som t ex the Fosse way, the Icnield way och Watling street...

Tror att Fosse Way och Watling Street anses som romerska konstruktioner och delar i det omfattande romerska vägnätet som ju intar en speciell plats i väghistorien. De kan i och för sig ha en förromersk historia ändå. Äldst i England anses dock Ridgeway i Berkshire vara, med rötter i neolitikum. Den fortsätter på andra sidan Thames i den nämnda Icknield way (som anses något yngre). Har själv gått Ridgeway - Icknield Way en gång, lagom för en vecka. Kan rekommenderas, finns både trevliga pubar, fornborgar och megalitgravar (t.ex. Wayland's Smithy) efter vägen.

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Ridgeway
http://en.wikipedia.org/wiki/Wayland's_Smithy

/Mats

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #4 skrivet: november 28, 2008, 17:15 »
Stora delar av det medeltida vägnätet går säkert tillbaka på yngre vikingatida vägar och stigar. Liksom 1600-talets och 1700-talets vägbyggen går tillbaka på de medeltida. Testa t.ex. att i Fornsök söka fram milstenar så ser du också hur dessa (oftast från 1600-1800-talen) följer vägar som används än idag. Vägnätet har alltså ett stort historiskt tidsdjup.

Vattenvägar dominerade dock all varutransport fram till järnvägens intåg. Vägtransport var mycket dyrt. Ett exempel: I romarriket, med dess välutvecklade vägar, kostade transporten av en skeppslast spannmål från Neapelbukten till Rom via landvägen lika mycket eller mera som sjötransporten från Alexandria.

Utloggad Nils Ristare

  • Stammis
  • Antal inlägg: 319
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #5 skrivet: november 28, 2008, 17:28 »
Jag börjar med avstickaren: min (högst amatörmässiga) uppfattning är att en bro kunde se ut lite hur som helst, det kunde vara en vägbank över en sankmark lika gärna som en "riktig" bro eller en smal spång över ett vattendrag. I sin enklaste form kunde den säkert vara ett par stora stenar nedvälta i en å på ett ställe där man tidigare behövt vada. Dessutom har jag snappat upp någonstans att svensktalande i Estland ända in på 1900-talet använt uttrycket "broa om" när det handlat om att åtgärda en väg med t.ex. tjälskador.

Vad gäller vägnätet så beror det lite på vad vi menar med väg. Jag tror att det under vikingatiden fanns väl utnyttjade och upptrampade vandringsleder som man följde, och utanför tätorterna är det nog i många fall samma vägar som vi använder idag. Det kan man ibland se på de runristningar som fortfarande finns kvar, särskilt de som är huggna i stenblock som garanterat inte har kunnat flyttas.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #6 skrivet: november 28, 2008, 17:41 »
Mina erfarenheter av stigar + lite funderingar.
Där folk rör sig hyggligt regelbundet bildas stigar. Folk (+ vilt och fä) följer stigar - om dom finns = stigarna blir mer framträdande. Stigar längs längre sträckor har en benägenhet att, där det så går, att hålla samma höjd. Man undvek alltså backar både uppåt och nedåt, man tog hellre en liten omväg istället för höjdskillnad. Stigar strålar samman vid vadställen – och skiljer sig ofta åt på andra sidan. Vadställen var ofta också rastplatser.
Vadställen är grunda platser där det kan vara svårt at passera med båtar = vadställen kan även vara omlastningsplatser från båt till annan typ av transport.

I och med att stigar oftast försöker att hålla samma höjd kan tänkas att stigar efter vadställen användes till bärande. Med tunga bördor vill man inte höja, eller sänka, sig i onödan, att hålla samma höjd är kraftbesparande, både för människor och t.ex klövjehästar. Branta nedförsbackar undveks beroende på knä-problem som då ofta uppstår (varmgång), speciellt när man bär tung packning. Att gå nedför är tyngre för leder och senor än att gå uppför. Av denna anledning är det i te sällsynt att en stigning (omvänt nedförsbacke) har två olika stigar, en för uppåtgående, en längre, lite slingrande, för nedåtgående. Den längre, ”nedåtgående” användes för uppåtgående för hästtransporterade varor.

Myrar och blötmarker utmärks med stående käppar, kavelbroar byggs där marken är speciellt mjuk, (eller stockar att gå på lades på myren). Broar byggs över djupa smala raviner så att man slipper höjdskillnaderna, broar byggs också där så behövs när det saknas vadställen, osv.

Människor har i alla tider rört sig över stora områden = det finns stigar från alla gårdar till granngårdarna, till marknadsplatserna, till tingsplatserna, till kyrkan, blot- och offerplatserna, till åkrar och ängar, till där man hämtar vatten samt ut till jaktplatserna, bärskogen, lövhämtning, mm.

Man bör alltså ha knutit ihop gårdens stigar med granngårdarnas stigar. På samma sätt bör områdets stigar ha varit länkade till nästa områdes stigar. Detta beroende på att alla behövde ta sig till och från marknadsplatserna. Genom detta fanns alltså troligen även förbindelser direkt mellan marknadsplatserna.

När man skulle flytta stora mängder varor, och klövjehästar alltså inte räckte till, användes vagnar. Dessa kräver bredare stigar, alltså utvidgade man vissa stigar så att vagnar kunde ta sig fram på dem = våra första vägar. Troligtvis ledde dessa vägar fram till marknadsplatserna – alltså i princip borde man kunna ta sig med vagn mellan marknadsplatserna i första skedet?

Vattenvägarna var de dominerande transportvägarna under mycket lång tid, men vatten finns inte överallt – och där vatten inte fanns uppstod alltså stigar som senare blev vägar.

För mig verkar detta logiskt.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #7 skrivet: november 28, 2008, 17:51 »
Nu minns jag inte exakt men jag ger mig fanken på att jag sett kul material från skåne (VKB? Öresundsförbindelsen? Citytuneln? E4?) där man grävt kring ett vad och fått fram delar av en vägsträckning, delvis stenlagd. Romersk järnålder om jag inte minns fel. Återkommer om jag hittar en bra referens. Annars får gärna någon som var med eller vet mer fylla på  ;)
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #8 skrivet: november 28, 2008, 18:00 »
BINGO!

Leta fram boken Kommunikation i tid och rum, university of lund inst of archaeology report series no 82 så kan man läsa en massa spännande. Det jag for efter i föregående inlägg ligger vid Saxån i skåne och det är Magnus Arthursson som skriver om det.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652

Utloggad Anna-Carin

  • Medlem
  • Antal inlägg: 52
    • http://hem.bredband.net/annbet/
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #11 skrivet: november 28, 2008, 19:01 »
Vägverket har en oväntat ambitiös avdelning om väghistoria på sin hemsida, det är nog inte riktigt vad du söker men jag vill ändå tipsa om den.

Där finns en PDF-skrift Vägen i kulturlandskapet, och korta fakta om bl.a tidig väghistoria.

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #12 skrivet: november 28, 2008, 19:40 »
Visserligen inte medeltida skandinaviska vägar och stigar men boken Ancient Road Networks and Settlement Hierarchies in the New World, C.D. Trombold (red). Cambridge: Cambridge University Press (1991), kan vara av intresse för en del aspekter av hur vägar och stigar skapas.

Min avhandling (Normark 2006) och en del artiklar diskuterar en specifik kategori av vägbankar i mayaområdet. Avhandlingen innehåller även del diskussion kring vägars roll i kosmologi och språk. Ytterligare en artikel om vägbankarna är på gång i Journal of Archaeological Method and Theory. Avhandlingen och artikeln från 2004 finns på min hemsida. En varning dock, mina artiklar fokuserar mer på ”materiell kultur” än kommunikation:

Normark, J. (2004). Sakbihs and polyagency: the architectural causes of human behaviour in the Cochuah region, Quintana Roo, Mexico. 12: 141-168.

Normark, J. (2006). The Roads In-Between: Causeways and Polyagentive Networks at Ichmul and Yo'okop, Cochuah Region, Mexico. Göteborgs universititet, Göteborg.

Normark, J. (2008). The triadic causeways of Ichmul: virtual highways becoming actual roads. Cambridge Archaeological Journal 18(2): 215-237.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #13 skrivet: november 28, 2008, 22:28 »
Här ett vackert exempel på kontinuitet i vägsträckning/broläge från vikingatid till nutid (i min hemtrakt dessutom):

http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/kullerstads_bro_runstenar_i_sverige.html

Eva

  • Gäst
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #14 skrivet: november 29, 2008, 22:50 »
En hålväg i Timmele:

Enda vadstället på en viss sträckning av Ätran låg visst där.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #15 skrivet: december 01, 2008, 09:12 »
Fantastiskt vad många inlägg, synpunkter och tips under helgen! Själv var jag ute och spanade lite i norra Värend och Njudung.

Sammanfattat kan vi alltså konstatera att förmedeltida vägar fanns det gott om. Det visste vi ju redan, stigar och vägar har nog funnits så länge vi haft fötter. Men fortfarande verkar det oklart om längre vägsträckningar, iallafall om vi håller oss till Sverige.  Eftersom vägar värda namnet och användbara för längre transporter bör ha varit rätt kostsamma historier, vem investerade i dom? Och varför? Om dom nu fanns...?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #16 skrivet: december 01, 2008, 09:47 »
Peter Sawyer tar upp det danska vägnetet i under vikingatiden i Gyldendal-Politikkens Danmarkshistorie del 3.
Han talar om härvägar, det vill säga breda inte stenlagda vägar från söder till norr för att få fram soldater, tydligen röjda när Danmark fick ett försvarsförbund. Ett betydande antal broar från 800-900-talet nämns också.
Adam av Bremen anger restiden till lands mellan ett par danska städer.
Förmodligen fanns liknande härvägar i Skåne.

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #17 skrivet: december 01, 2008, 16:54 »
Vore kul att få något/några exempel från Njudung.  För mej förefaller Hjälmseryd ha varit ett viktigt vägkors,  -  men kan någon väg beläggas vara äldre än  vikingatid?    Ang Danmark vill jag återigen hänvisa till den utmärkta tidskriften SKALK  som har haft ett antal reportage  från Jylland om vägar från tidig järnålder och äldre,  alltså före Härvejen/Oxvejen  som gick från Viborg ner till Altona  enl  traditionen.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #18 skrivet: december 01, 2008, 20:37 »
... Eftersom vägar värda namnet och användbara för längre transporter bör ha varit rätt kostsamma historier, ...

Det är väl egentligen inte vägens längd som avgör investeringen i arbete. En gammal hålväg för vandring och för ryttare på häst (eller ledd häst med packning) bygger sig ju så att säga själv, även för längre sträckningar. Används den hyfsat ofta så hålls den ju öppen och blir lätt att hitta för vägfarande. En sådan "självgjord" hålväg illustreras på Evas bild ovan, kan ju faktiskt vara rätt smal för att fungera så länge man inte behöver dra vagnar på hjul. Men som sagt, den kan ju egentligen vara rätt lång om den svarar mot ett transportbehov mellan olika centra. För sådana här vägar är det egentligen bara broar/vadställen som kan kräva lite extra arbetsinsats.

Det som gör att en väg kräver en större samlad arbetsinsats är väl när den ska kunna användas för hästar med vagn. Man måste röja och kanske stenlägga/trälägga delar av vägen där det är vattensjukt och ostadigt. Och man måste kanske bygga en och annan ramp uppför en bergsbrant, som "Dalkarlsbacken" på Stäket-halvön (Upplands Bro). Jag har svårt att tänka mig, för Sveriges del, att några sådana längre, ordentligt byggda vägar gjordes före 1500-talet, men jag låter mig gärna överbevisas. Undantag kan förstås vara kring gruvplatser och hyttor och för transport ner till hamnplatser. Jag har läst någonstans (tror det var i "Svenska Jordbrukets historia") att man på 1700-talet allmänt klagade på det bedrövliga tillståndet som de svenska vägarna befann sig i, och att detta i viss mån avhjälptes under slutet av det seklet, en tid av  vägbyggande.

/Mats

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Förmedeltida vägar!
« Svar #19 skrivet: december 01, 2008, 22:09 »
Jag är inte säker på att man ska se alltför ”primitivt” på vägsystem under medeltid och ner i forntid. Per Edvin Sköld lanserade redan på 50-talet teorin om en landsväg utmed Öresund ner mot Trelleborg genom att landsvägssträckningen gick fram med bronsåldershögar i koncentration utmed sträckan som pärlor på ett halsband. Själv undersökte jag två gravfält i Malmöområdet utmed denna väg. Urnegravarna från yngre bronsålder gick fram till vägen men fanns inte på andra sidan. Under de senaste decennierna har ett flertal "stenskodda" vägar från forntiden påträffats i Malmöområdet. Åtminstone en sådan hade djupa hjulspår som visar att tungt lastade vagnar med samma hjulbredd använts.

Lantmäterikartorna från 1600-talet och framåt visar också ett väldigt låst åker- och tegsystem som måste gå långt bortom kartornas tid. Till varje åkerlapp hade en mängd gårdar sina smala parceller vilket omöjliggjort en förändring av strukturen. I sådana odlingssystem var alltså också vägarna mellan åkrarna låsta. I min undersökning av Hyllie by söder om Malmö kunde dessa strukturer föras ner bortom 1300-talet. Troligt är att många slättbyar i Skåne är tillkomna under sen vikingatid och med dessa reglerades också nog mycket av både åkrar, ängar och däremellan gående vägar. Sedan kan man givetvis alltid ställa frågan hur man definierar en väg.

Ett problem med vägar som jag tycker är mysko är de s.k. hålvägarna. De påstås ju alla vara uppkomna av att det varit sådan trafik att stora urgröpningar kunnat uppstå. Ibland går flera djupa raviner parallellt med varandra. Titta bara på bilden av en hålväg ovan. Hur mycket trafik måste det till för att skapa en sådan väldig urgröpning genom enbart nötning av markyta? För mig är det faktiskt obegripligt. Är detta verkligen resultat av nötning? Om inte måste det vara medvetet skapat av människohand – men då måste man samtidigt acceptera att äldre vägar inte var primitiva utan fordrat stora arbetsinsatser. Kanske är det så att hålvägarna istället uppkommit därför att man här tagit grusmaterial som använts till vägbeläggning etc längre bortåt vägen. För de påträffade forntidsvägarna i Malmöområdet har man bevisligen frakta och lagt ut tonvis med sådant bärlagermaterial.