Kultplatskontinuitet

[miklagard]

Denna tråd är avdelad från ämnet Träkyrka i Gamla Uppsala.
/Johan - Admin

Väldigt vanligt var att kyrkor byggdes på platser för den hedniska kultens utövande, sannolikt för att förhindra denna och på sikt utrota hedendomen. 

[Gorm]

Väldigt vanligt var att kyrkor byggdes på platser för den hedniska kultens utövande, sannolikt för att förhindra denna och på sikt utrota hedendomen. 

Väldigt vanligt skulle jag inte säga att det var. Känner kanske till en handfull fall, borde finnas fler med tanke på hur många kyrkor som rivits och undersökts genom åren. Däremot är det relativt vanligt med äldre träkyrkor på platsen för dagens kyrka. Har dock inte siffror i huvudet.

/Johan

[Claes]

Väldigt vanligt var att kyrkor byggdes på platser för den hedniska kultens utövande, sannolikt för att förhindra denna och på sikt utrota hedendomen. 

Detta är troligen en av de äldsta och mest svårutrotade myter vi har inom arkeologivärlden. Flera avhandlingar  – den första, Olaf Olsens kom redan 1966 – och flera stora forskningsprojekt – nu senast midgårdsprojektet – har gång på gång grundligt vederlagt detta påstående. Har kultplatskontiniutet förekommit har det varit enbart pga att den tidigare religionen utövades på gården, vilket även den tidiga kristendomen gjorde. Något undanträngande har det aldrig varit tal om. Inte heller ur begravningssynvinkel. Vid Västergötlands 500 kända kyrkplatser är kultplatskontinuitet i någon mening (gravar) kända från en enda plats – Gudhems kloster. Alltså i betydelsen ett kontinuerligt brukande.
C

[supergeten]

Något undanträngande har det aldrig varit tal om

...det var väl ändå ett ganska djärvt påstånde.

Beaktar men det våld som brukades mot hedningar så är det väl snudd på fånigt att inte utgå från att man "stal" deras platser.

Man stal ju i stort sett alla deras högtider...

[miklagard]

Hmmmm...............här slaktar vi verkligen heliga kor.  Att man byggde kyrkor på gamla kultplatser har jag läst så många gånger att jag tappat räkningen. Men om den allmäna uppfattningen har förändrats noterar jag detta.   

[tty]

I Borg utanför Norrköping har man ju anträffat en hednisk kultbyggnad i nära anslutning till, men inte på exakt samma plats som den tidigmedeltida kyrkan. Troligt är dock att båda låg där de låg p g a associationen med kungsgården Borg, snarare än beroende på direkt kontinuitet.

[Sven lagman]

Nja, här refereras till Midgårdsprojektet och då är det kanske Anders Andréns välskrivna artikel man har i åtanke. Men inte är han så tvärsäker i sakfrågan vilket jag förstår beror på en respekt för det bristande källmaterialet. Använde någon timme att återförfriska mig i hans artikel.

Han skriver bl.a. efter genomgången av publicerad litteratur: ”Som synes har debatten om kultplatskontinuitet varit levande i mer än 150 år, utan att den har nått en slutlig lösning.”

Ett annat citat kan vara på sin plats:
”Frågan är därför inte i första hand om kristna kyrkor byggdes på ”hedniska kultplatser” utan problemet är snarare till vilket eller vilka element i ett mångfasetterat hedniskt rituellt landskap som en kyrka eventuellt kan relateras.”

Den arkeologiska kunskapen har visat att en hel del av de tidigmedeltida byarna ofta går tillbaka till en nyetablering av byar under sen vikingatid. Detta omöjliggör nog i dessa fall en kontinuitet från hednisk kultplats till kyrkoplats. Men likväl kan det finnas, och har med stor sannolikhet funnits, medeltida centra som har en koppling från medeltid ner i järnålderns hedniska tid. Uppåkra tempel ligger endast hundra meter från den tidigmedeltida kyrkan. Vendels rika gravfält ligger strax utanför kyrkogården, Jellinge kyrka ligger mitt i Danmarks största höggravfält, på kyrkogården i Flista i Västergötland ligger en enorm gravhög direkt intill kyrkobyggnaden, likaså på Snårestads och Sörby kyrkogårdar i Skåne för att bara ta några av mängder med liknande exempel. Andrén anger själv att av en undersökning av 20 av Ölands kyrkor ligger femton i direkt närhet (mindre än 200 meter) till gravfält från järnåldern.

För att finna en hednisk kultplats måste man definiera vad som arkeologiskt kännetecknar en sådan. Förtstörda spjut- och pilspetsar och guldgubbar verkar vara indikatorer. I Uppåkra finns alla sorterna. Men Uppåkra tempelområde ligger samtidigt femtio meter utanför kyrkogården. Hur många undersökningar i Sverige har skett utanför kyrkogårdarna och i deras direkta närhet? Hur många har de facto skett på själva kyrkogårdarna längre bort från själva kyrkobyggnaderna, vilka det ju är mest naturligt att fokuseras på i det antikvariska arbetet? De är nog tämligen få. Men på t.ex. Estuna kyrkogård i Uppland har påträffats ett stort antal offrade spjut- och pilspetsar från yngre järnåldern. Detta är kanske inte ett enstaka fall. Beror det hela på var arkeologerna har möjlighet att leta – eller var man inte letar?

[tty]

Och i västgötalagens lagmanslängd påstås det att klockstapeln i Mellby står på lagmannen Björn Kälkes gravhög, vilket åtminstone tyder på att man på 1200-talet inte såg något anstötligt i en sådan platskontinuitet.

[Gorm]

Man bör nog skilja på platskontinuitet och kultplatskontinutet. Byggde man kyrkan på eller i närheten av en kultplats (vad nu det är) för att "ta över" denna eller var anledningen att platsen i sig var viktig som samlingsplats eller större gård (kan ju även vara både och )? Vidare bör man inte fasta i fällan att tro att det fanns en (1) kultplats med samma funktion som dagens kyrkor.

Våld mellan hedningar och kristna, vad finns det för arkeologiska belägg för detta?

/Johan

[Claes]

Våld mellan hedningar och kristna, vad finns det för arkeologiska belägg för detta?

/Johan

Mycket viktig och relevant fråga! Jag menar tvärt om att religionsskiftet tvärt om föregicks av sekulariserade strukturer. Det är nämligen mycket ovanligt att en aktivt praktiserad religiös struktur i ett slag ersätts av en annan. Religionsskiften, menar den religionssociologiska forskningen, föregås nästan alltid av en allmän strukturell sekularisering.

[supergeten]

Våld mellan hedningar och kristna, vad finns det för arkeologiska belägg för detta?

/Johan

Mycket viktig och relevant fråga! Jag menar tvärt om att religionsskiftet tvärt om föregicks av sekulariserade strukturer. Det är nämligen mycket ovanligt att en aktivt praktiserad religiös struktur i ett slag ersätts av en annan. Religionsskiften, menar den religionssociologiska forskningen, föregås nästan alltid av en allmän strukturell sekularisering.

Så är väl den gängse teorin, men är den egentligen trovärdig? Med tanke på hur länge spår av hedendom levde kvar - trots dödstraff för dito under 1600-talet så är jag tveksam. Sekulariseringen är i så fall något som tillhörde de härskande - gemene man hade i stort sett kvar mycket av det hedniska så länge man levde av jordens äring. Freja blev till slut  jungfru Maria osv.. Egentligen behöver kanske begreppet "kristnande" specificeras.

Vi har väl dock nåt exempel på våld: den där snubben i gottröra(?) som vägrade acceptera tanken på jesu lekamen och sålunda fick ett dödsstraff.

...men inte minst kristnandet av Norge påvisar, i alla fall textmässigt, en väldigt blodig process. Sejdmännen på klippskäret är väl den bild som mest påvisar hur otroligt grymt våld man använde sig av.


Våld har alltid gått hand i hand med den styrande makten hos människan - så har det alltid varit, även om man gör sitt bästa för att skriva sin egen historia...

[largo]

Jag tror att det i de flesta fall är helt omöjligt att avgöra om en kyrka byggts på en kultplats, eller helt enkelt på en stormansgård.
Gårdskyrkor borde vara en statussymbol, liksom en hedninsk kultplats på gården var det under tiden före kristnandet.
Förhållandevis många kyrkor, framförallt de äldsta, tycks ju ha koppling till stormannasläkt och stormannagård, snarare än kultplatser.
Våldet vid kristnandet tror jag är en myt. Det våld som utövades, handlade mera om nya politiska och administrativa idéer, som sakta sipprade in hos stormansklassen och bland mäktiga bönder. Jarlabanke och hans släkt kunde lika gärna ha trott på "Robert Lind i Kramfors", som på Kristus och hans moder, men representerade i övrigt något nytt både politiskt och administrativt, och detta skapar motsättningar som lätt går över i våld.
Norges våldsamma historia handlar inte så mycket om kristet eller hedninskt, som om motsättningen mellan centralmakt-lokalmakt.
I källorna fokuseras på kristningaverket, men då och då skiner det igenom, att det inte är huvudmotsättningen när bönderna sätter yxan i skallen på gangsterkungen "Olav den helige".

[SAGA]

Jag tror att det i de flesta fall är helt omöjligt att avgöra om en kyrka byggts på en kultplats, eller helt enkelt på en stormansgård.
Gårdskyrkor borde vara en statussymbol, liksom en hedninsk kultplats på gården var det under tiden före kristnandet.

En liten fråga bara hur vanligt var det att en hednisk kultplats låg på en enskild gård oavsett om det var en stormanna gård eller inte.

SAGA

[largo]

I vissa isländska källor tycks det ha funnits kultplatser kopplade till gården, hur vanligt detta är i hela norden lär vi väl aldrig få reda på (frösgode-sagan mm).
Hemma hos "goden" skedde religionsutövning på plats.
I norska sagor tycks även viss kult ha varit knuten till gården (alvablot).
Sejd, och sejdekvinnor (grönländska källor) tycks ha utövat sin konst hos stormännen, direkt på stormansgården.
Om, och jag säger om, odenkult varit stormannareligionen, bör även denna ha varit kopplad till den aktuella stormannen och hans närområde.
I andra tidiga religioner har husaltare och "hemmakult" varit vanliga (och är det än i dag i vissa religioner). Varför skulle den kraftigt differentierade nordiska religionen varit annorlunda?
Med stor sannolikhet har "godevärdigheten" varit kopplad till lokal makt och maktutövning, från storman ända till kung, som hade att förrätta blotet i Uppsala vart sjunde år. Vad gjorde man de andra sex åren?

[gangrade]

OK, om vi bortser från eventuella "altare"... Enligt Asterix så hade druider heliga lundar, det finns platser som Bodensjön, diverse Harg, Frösslundamossen, Stonehenge och andra platser. Är dessa knutna till gårdar, eller är de "allmänna" kultplatser (Jag menar inte för allmänheten, ja, ni förstår...) som skulle kunnat ha härbärgerat en kyrkobyggnad?

[largo]

Självklart har det funnits centrala kultplatser, inget tu tal om detta.
Ortsnamn pekar ju på detta (-vi, -harg, -lund(a) och så vidare).
Men, har våra tidiga kyrkor byggts på dessa platser, eller var dessa kyrkobyggen gårdskyrkor, kopplade till stormän på platsen?
Var de tidiga kyrkorna ett sätt att markera makt och myndighet, och samhörighet med en mer central makt, helt enkelt en ideologi-markering?
Om så är fallet, bör ju dessa kyrkor byggts av samma stormannaklass, som tidigare utövat "godevärdigheten" och kanske också lagmannaskapet.
Jag tror, framförallt utifrån kyrkornas placering i landskapet, att det finns en tydlig koppling och kontinuitet till de stora hallarna och hallbyggnaderna.
Många av svealandskyrkorna ligger på höjder, överblickande det omgivande landskapet, på samma sätt som hallbyggarnas gårdar var placerade (The fool on the Hill  ).
Å andra sidan är detta inget att lösa genom diskussioner, utan bara genom påtande i jorden.
Tyvärr uppskattas väl inte ett alltför ivrigt grävande på kyrkogårdarna...

[Zoomzky]

Hej,

Vid utgrävningar på 80-talet av Frösö kyrka i Jämtland hittade man vad som har tolkats som rester av ett träd (offerlund) och ben från djuroffer under altaret i kyrkan. I området finns gott om ortsnamn som vittnar om hednisk verksamhet, Frösö, Hov, Odensala, Ullvi och Norderön. Det kan diskuteras om det är en offerlund men nog är det väl ett hyfsat tecken på kultplatskontinuitet?

Jag blir förvånad av att det tycks finnas så få platser med kultplatskontinuitet, i varje fall får jag det intrycket när jag läser inläggen i ämnet.

Finns mer info på följande länk:
http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar5.html

Mvh,
/Micke L