Intelligent Homo erectus?

[Boreas]

Dr. Scott W. Simpson och ett team från Case Western Reserve University i Clevland har under ett antal år jobbat med primater i Afar-distriktet i Etiopia. Deras senaste rapport behandlar storleken på det kvinnliga bäcken hos fyra Homo erectus från Gona, daterad till 4,3-4,5mill. år.

Deras konklusioner beskriver en anatomi överaskande lik homo sapiens - i såväl storlek som form. Detta innebär att erectus-kvinnorna kunde föda barn med samma skallmått som dagens kvinnor - vilket indikerar en drygt 30% större hjärnvolym än antaget för homo erectus.

Extrakt från rapporten;

"A mean estimate of inlet circumference of the modern female bony pelvis is 385 (±21, n=160) mm (S51). Mean modern human neonatal head circumference is approximately 340-350 mm (S52). A large sample (n=62,747; gestational age: 39.0 weeks) of healthy urban live births records a mean cranial circumference at birth of 347 (±16) mm (5th-95th percentiles = 320-370 mm). Another way of describing cranipelvic disparity is to compare modern human female pelvic inlet circumference (385 mm) with fetal cranial circumference (~347 mm) - a relative difference of 90%.

In BSN49/P27, the bony inlet perimeter is 353 mm. Ninety percent of the bony circumference in BSN49/P27 predicts a fetal head circumference of 318 mm, which is consistent with a modern human fetal age of 35-36 weeks (S46, S54). Using the smaller cranial dimensions (either 110 mm x 90 mm or 114 mm x 88 mm) results in similar circumferences (315 mm, 318 mm), which are values consistent with a modern human fetal age of 35-36 weeks.

Thus, using the following estimates of neonatal vault size (fronto-occipital: 114 mm; biparietal: 90 mm; ‘height’ 58.5 mm) would result in a calculated volume of 315 cm3. When the human proportioned model of neonatal cranial shape is used (fronto-occipital: 110 mm; biparietal: 90 mm; ‘height’: 58.5 mm), this results in an estimated brain volume of 303 cm3. A brain volume calculated from the 88 mm x 114 mm dimensions results in an estimated volume of 300 cm3.

Therefore, using the same criteria to compare neonatal cranial dimensions at birth with obstetric pelvis dimensions in modern humans, our calculations indicate that the birth of a H. erectus fetus with a cranial capacity of up to 300-315 cm3 was possible in the BSN49/P27 pelvis."

Scott W. Simpson, et.al konkluderar att behovet för att kunna föda barn med store hjärnor hade varit styrande for utvecklingen av bäckenet hos Homo erectus. Vilket står i en viss motsats till en förmodad anpassning till ett växlande tropisk klimat och behovet for löpa fort eller långt.

http://www.sciencemag.org/cgi/data/322/5904/1089/DC1/1

[Eva]

De kanske födde barn som var mer fullgångna? Vi föds ju så hjälplösa eftersom huvudomfånget ökar så snabbt, och ökar mycket tiden efter födseln. Andra primater föder betydligt mer fullgångna barn.

(tja, "fullgången" kanske är fel ordval)

[Mats Hansson]

Intressant!
Men jag får inte ihop det tidsmässigt med Homo Erectus. Enligt vad jag har för mig uppstår den arten kring 1.6 miljoner år sedan.
4 miljoner år sedan - det var väl Australopithecus Afarensis tidevarv? Annars får jag titta i böckerna ett varv till, tror jag.

/Mats

[Måns Sjöberg]

De kanske födde barn som var mer fullgångna?

Det låter bra mycket rimligare. Sedan undrar jag om hjärnstorlek och intelligens har ett så direkt samband. Naturligtvis måste en svindyr kroppsdel som hjärnan ha ett visst innehåll för att göra skäl för volymen men det utesluter ju inte att effektiviteten kan ha ökat på andra sätt från erectus till sapiens, inte minst just därför att det är så farligt att föda storhuvade barn att vi egentligen föds som hjälplösa foster, vilket får betraktas som ett högt pris. Jag vet inget om hjärnor men de kan väl vara mer eller mindre skrynklade.

[Sindre]

Ja, det ær ju spekulationen, det snackas mycket om att det ær ytan som spelar roll och inte volymen, alltså ær en skrynklig hjærna mer anvænbar.

Å andra sidan læste jag en artikel før några år sen om att det var ganska stor skillnad mellan mæn och kvinnor (skall se om jag finner en lænk) på det området, och att kvinnor anvænde volymen i større utstræckning, och mæn anvænde ytan i mer utstræckning.

Edit: Fann lænken: http://www.today.uci.edu/news/release_detail.asp?key=1261

[Eva]

det var ganska stor skillnad mellan mæn och kvinnor (skall se om jag finner en lænk) på det området, och att kvinnor anvænde volymen i større utstræckning, och mæn anvænde ytan i mer utstræckning.

Det stämmer för mig i alla fall, jag föredrar att använda volymen när jag kan.

[Mats Hansson]

Intressant!
Men jag får inte ihop det tidsmässigt med Homo Erectus. Enligt vad jag har för mig uppstår den arten kring 1.6 miljoner år sedan.
4 miljoner år sedan - det var väl Australopithecus Afarensis tidevarv? Annars får jag titta i böckerna ett varv till, tror jag.

Vidhåller att det är något galet här, efter att ha konsulterat min favoritbok "De första stegen" av Bo Gräslund. Homo Erectus var ju en rätt utvecklad för-människa och tillhör tiden efter 1.6 miljoner år sedan. Handlar artikeln istället om Australopithecus? "Lucy" var ju en sådan, en A. afarensis, 3.2 miljoner år var hon. Och före 4 miljoner år sedan hette de (enl. Bo) sådant som Ardipithecus ramidus ramidus, Australopithecus anamensis och annat.

/Mats

[Boreas]

Vidhåller att det är något galet här, efter att ha konsulterat min favoritbok "De första stegen" av Bo Gräslund. Homo Erectus var ju en rätt utvecklad för-människa och tillhör tiden efter 1.6 miljoner år sedan. Handlar artikeln istället om Australopithecus? "Lucy" var ju en sådan, en A. afarensis, 3.2 miljoner år var hon. Och före 4 miljoner år sedan hette de (enl. Bo) sådant som Ardipithecus ramidus ramidus, Australopithecus anamensis och annat.

/Mats

När man är lite för trött gör man misstag - tack för korrektionen!

Den bäckenskål det syftas på är anfört i tabellerna (se länk) som "BSN49/P27".  Angiven ålder: "0.9-1.4 Ma".

[Mats Hansson]

Bra, då stämmer det. Var inte min mening att vara petig, men jag var bara orolig att jag missat någon stor omdatering eller omdöpning av de här sakerna. Ibland händer ju saker fort även inom arkeologin och antropologin.
Samtidigt hade det varit mer spännande med Australopithecus. Ska jag vara ärlig hade jag (redan innan dessa forskningsrön) haft föreställningen att Homo Erectus hjärna låg ganska nära Homo Sapiens i storlek - det var ju trots allt en redskapstillverkande förmänniska som spred sig över jorden och väl var föregångare närmast till Neandertal. Helt blåsta kan de ju ha varit. 

/Mats

[gangrade]

Ska jag vara ärlig hade jag (redan innan dessa forskningsrön) haft föreställningen att Homo Erectus hjärna låg ganska nära Homo Sapiens i storlek - det var ju trots allt en redskapstillverkande förmänniska som spred sig över jorden och väl var föregångare närmast till Neandertal. Helt blåsta kan de ju ha varit. 

Nog för att jag tror att Erectus hade en rejäl hjärna, men sist jag hörde något om det så klassades neanderthalaren som en liten avart av Sapiens och att den ibland kallades Homo sapiens neanderthalensis. Jag kan ha missat något nytt...

[tty]

Ja det har du. DNA-studier visar att Homo neanderthalensis är rejält olik H. sapiens och att de båda linjerna skildes åt för 0.5-0.8 miljoner år sedan.

Homo erectus (även de sena varianterna i Sydostasien) hade signifikant mindre hjärna än H. sapiens och H. neanderthalensis. Neandertalarna hade f ö genomsnittligt något större hjärna än H. sapiens, men den hade rätt markant annorlunda form och olika hjärncentra tycks ha sett rätt olika ut jämfört med sapiens.

[Boreas]

På den danska web-sidan "Videnskab"  anges erectus-kvinnan vara 1,3 mil. år gammal. Sen har dom några goda illustrationer;

http://videnskab.dk/content/dk/naturvidenskab/bakken_kaster_nyt_lys_over_menneskets_udvikling

[Arkesofen]

Vill lite senkommet påpeka att Homo erectus-barnen blev fullvuxna redan vid 12 års ålder. De måste växa fort. Men förmodligen behövde de inte lära sig lika mycket som den anatomiskt moderna människan under sin uppväxttid. Det är nämligen högst möjligt att språk, symboltänkande och förmågan till social organisation var i större omfattning än hos oss genetisk förankrad. Det gjorde att hos Homo erectus europeiska gren, heidelbergarna och neantertalarna huvudena blev allt större vid födseln (vilket ställde till allvarliga problem för neandertalkvinnorna). De etiopiska Homo erectus-kvinnorna kanske höll på att förbereda nästa steg i utvecklingen: ett vuxenvardande i 15-årsåldern.

[Boreas]

Tanken om en regional tillkomst av dom olika folkslag är en gammal tanke. Något hundraår sen var det ansågs diversifieringen av mänskan som et resultat av permanenta grupper/samhällen som i sin stedbundenhet utsatts för olika, regionala natur- och klimat-förhållande. På så sätt kunde man bygga på ett evolutionärt perspektiv när orsaken till olika "folk och stammar" skulle förklaras. När vetenskapen definerade dessa folkgrupper blev ordet "ras" gjort till en term.

Under 50- och 60-talet lämnades forskandet på raser och rasernas ursprung - och fokus sattes på mäniskan som art, och på denna artens ursprung och evolution. Efter ett antal fynd av förhistoriska mäniskor blev evolotionsteorin model för en ny indeling, där man definerade fynd från Cro-Magnon, Neanderthal, Peking och Java som andra "arter", häller än som olika "raser". I tråd med denna tanke har man så framsatt den teori att den ena formen utväcklats från den annan - som mutationer.

Efter fynden av primater i Rift Valley har man sen kunnat setta upp en model där apan utväcklats från en enkel till en högre form, varefter "mäniskoapan" get upphov till dom första ("primitiva") mäniskor. Definerad av dom äldsta fynd av en lite mystisk mellanform - kallad "mäniskoapor" - har man sen hittat kjekben och annat som fått tjäna som utgångspunkt för dylika modelleringar av denna "mellanform".

Med tiden har vi alltså fått en teori om mänskans evolution som knappt diskuteras, eftersom den bygger på (och därmed försvarar) Darwins principer gentemot blind tro och kreationism.
I kampens heta tyckar man emedlertid att ha glömt att evolutionsteorin påstår något som hälst om mäniskans ålder, qua specie. Darwin och Wallace försökte blott att förklara hur plantorna, djuren och vi kom till, som specifierar definitvt inte när eller var.

När amerikanska biologer sen hittade ett fattande revben i Rift Valley, blev denna apornas Eva snart omdöpt till "Lucy" och förklarat som ett exempel på "mäniskans föregängare". När man sen systematisert dom paleologiska fynd från forntidens apor och mänskor fick man slutligen ihop den teori vi ser i dagens läs-salar, där evolutionen beskrivs i små och passande, men oförklarade) steg - från chimpans till mäniska genom mellanformer som "australopictensis" "habilis", "ergaster", ", "erectus", "ergaster", "antecessor", "heidelbergensis", "neanderthalsis" och "sapiens" ("cro-magnon").

För att matematiken skal gå upp får "sapiens" nu äran för att ha börjat den "moderna mänskans historia". Därmed utväcklades Darwins teser och förklaringen på "våran art" kunne "fastställas" i tid och definerats i rum - till Afrika och "ca. 40.000 år" sen. Sen har man dragit tidsaxeln bakåt i tid. Nyligen blev BBC och National Geographic sams om att utvandringen torde ha skett för "ca. 70.000 år" sen. Tyvärr har man fortfarande ingen empiri för teorin, eftersom dom äldsta ben och kranier från Europa (35.000 år) inte visar några linjer tilbaka till Afrika.

Undertiden har en rad forskare från olika länder hävdt att denna teori är för enkel, och att den inte stämmer med dom mångfaldiga fynd man hittat från tiden före 100.000 års skiftet. Derför har man etablerad den s.k. "regional ursprungsteorin", där t. ex. java- och peking-mänskorna behandlas som ursprunget till dom asiatiska folk och Neanderthal/Cro-Magnon anses ha vore föranledningen till dom europeiska folkslag.

http://en.wikipedia.org/wiki/Multiregional_origin_of_modern_humans

[Boreas]

När man jämnför kranier av Neanderthaler med dagens mäniskor så förklaras gärna deras kraftiga ögonbågar som ett "robust förstadie" till dagens "moderna mänskor". Termen "modern" syftar naturligtvis på dagens europida mänskor - och alla kan ju se skillnaden dom i mellan. Om man jämför neander-kranier med dagens aborginer derimot, så blir saken strax problematisk. Jämnfört med dagens kineser eller europider blir skillnaden mellan neanderfolket och aborginerna mycket små. Hur skal man så förklara det - om inte vägen går tilbaks via till erectus-mäniskan?!

Numer kan vi skymta både 4-5 millijoner år tillbaks i mänskans evolutionära historia, då homo australopitensis stod arnfäder åt homo habilis. Den fysiologiska likheten mellan Homo habilis och oss är så nära att man har diskuterats om habilisarna hade språk och använde verktyg. Med den perspektiven har amerikanska etnologer kommit fram till att vårt ursprung som art började redan med Homo Habilis - som spridit sej över kontinenten redan FÖRE den blivit till olika former av "homo erectus" - i dom olika regioner - redan för 2,5 milijoner år sen. Fynd av 1,5 miljoner gamla kranier, skelett och stenyxor verifierar ju att vi redan då bodde intelligenta, upprästa och kultiverande mäniskor på flera kontinent.


Den största fördelen med denna tidsperpektiv som utgångspunkt för etnologin är den omedelbara förenkligen som sker när man söker förklara dagens diversitet som en produkt av den selektion och evolutionära anpassning. Med Ut-av-Afrika-teorin är det t.d. myckt svårt att förstå hur vår oerhört komplicerade biologi har utvecklats till ett 10-tall högst olika raser på mindre än 1000  generationer. Dagens realitet visar ju hur t ex. Amazon-indianerna är typologiskt olika andra, högt specialicerade och specifikt anpassade primater av samma slag - typ Polyneser, Kineser, Afrikaner och Europeer...
   
När den omedelara likhet mellan erectus-mänskan och dagens mänskor nu har blivit öppenbar - se ovan - är det på tid att behandla OoA-tesen med nya ögon och undersöka om inte "Mäniskans otroliga resa" faktisk kan vara avsevärdt mycket äldre än vad pojkarna på National Georaphic tycker. Frågan är alltså hur vi definerar mäniskans olika steg i evolutionen som olika "arter" eller som "slag"/raser".

http://www.newscientist.com/article/mg13718564.400-on-the-origin-of-races.html?full=true

[tty]

Det rör sig i och för sig om 3-4000 generationer. Jag håller med om att de somatiska skillnaderna mellan olika raser är förvånansvärt stora med tanke på hur ung Homo sapiens är som art. Man får förmoda att sexualselektion spelat in här.
Den "multiregionala" teorin får nog betraktas som överspelad. Hade det gällt någon annan art än just vår egen hade nog ingen tagit de på allvar, eftersom den helt strider mot hur arter uppstår i andra sammanhang.

[sockerfri]

När man väl ser in i de genetiska skillnaderna så blir de stora avstånden inte direkt något förvånande, och långt ifrån osannolika en OoA hypotes. Ta t.ex. finnarna som är riktiga ufon gentemot deras geografiska grannar, trots faktumet att landet befolkats från dessa områden.

Eller varför inte Island, som vi vet när människor kom till ön och varifrån:
http://www.plosgenetics.org/article/info:doi/10.1371/journal.pgen.1000505

Genetisk drift i dess äkta natur helt enkelt.

[Boreas]

När man väl ser in i de genetiska skillnaderna så blir de stora avstånden inte direkt något förvånande, och långt ifrån osannolika en OoA hypotes. Ta t.ex. finnarna som är riktiga ufon gentemot deras geografiska grannar, trots faktumet att landet befolkats från dessa områden.

Eller varför inte Island, som vi vet när människor kom till ön och varifrån:
http://www.plosgenetics.org/article/info:doi/10.1371/journal.pgen.1000505

Genetisk drift i dess äkta natur helt enkelt.

1) Finnarnas egendomlighet, och deras entydigt regionala diversifiering - visar ju att frågan inte är alldeles enkel. Oförsiktigt använt - utan specifik en kontext - kan termen "genetisk drift" fort bli en aldrig så liten "slamkrypare".

2) Visar inte just dom paleolitiska fynd i Finland, Hvita havet och Karahavet - också - att OoA faktisk är problematisk...? 
 
3) Vad vi "vet" om Islands allra första invånare baserar seg enbart på Landnåmsbok och senare saga-litteratur. I andra sammanhang är man mycket försiktig med att lita på dessa källor, med mindre man hittar entydiga referenser. Har vi det i det här sammanhanget?

4) Vad dagens genetiker påpekar är att Islands befolkning är en mix av norrmän och britter, med inslag av friser och andra. Från denna mix får vi dagens genetiska egenart, skilt från 1000-talets islänningar - vars gen-spegel fortfarande finns bland befolkningen på fastlandet...
 
Sen har man Pytheas "Ultima Thule" som många tror syftar på just Island.
http://en.wikipedia.org/wiki/Thule
"Thule" törs referera till "män"/"folk" - och "Ultima Thule" skrivs som den befolkade (levliga) världens ytterkant". I så fall blir ju Islands populationshistoria något äldre...  

[sockerfri]

1) Finnarnas egendomlighet, och deras entydigt regionala diversifiering - visar ju att frågan inte är alldeles enkel. Oförsiktigt använt - utan specifik en kontext - kan termen "genetisk drift" fort bli en aldrig så liten "slamkrypare".

Jag ser inte direkt vad som är så egendomligt, det är inte bara i Finland som det uppvisar en regional skillnad. Även södra kontra norra Italien uppvisar en mindre "barriär", likaså Italien och det norr om Alperna (med Alperna som en klar barriär). I Italiens fall bör det faktiskt vara mer egendomligt eftersom Italien sedan länge (eller ja, istort sett alltid?) haft en större och tätare befolkningsdemografi än Finland, och genetisk drift är ju mer påtalig i små populationer (och inte i behov av isolation som det ofta felaktigt tillskrivs).

2) Visar inte just dom paleolitiska fynd i Finland, Hvita havet och Karahavet - också - att OoA faktisk är problematisk...? 

Jag vet inte direkt vad du talar om, fynd som tillskrivits neandertalare i Finland har jag läst om, men det berör ju inte OoA ett dugg.
 

3) Vad vi "vet" om Islands allra första invånare baserar seg enbart på Landnåmsbok och senare saga-litteratur. I andra sammanhang är man mycket försiktig med att lita på dessa källor, med mindre man hittar entydiga referenser. Har vi det i det här sammanhanget?

Vad jag menade var att vi vet att Island inte varit befolkat i särskilt många tusen år, och ta sedan och jämför med hur länge människan funnits i Europa.

Även om jag inte bryr mig särskilt mycket om diskussionen "OoA vs Multiteorin" så tycker jag att förespråkarna för multiregionala bör se igenom sina argument och försöka komma fram med något starkare. Argumentet om t.ex. Lapedoungen tycker jag vilar på allt för tvivelaktiga osteo-antropologiska studier, speciellt när det tydligen handlar om ett väldigt ungt barn.

Gällande möjliga genetiska arv t.ex. européer skulle ha från neandertalare har jag bara sett MCHP1 haplogrupp D föreslås. Att det skulle vara från neandertalare, eller från någon annan hominidae, har jag inte sett några bekräftelser, utan det är snarare ett antagande vilat på vad jag tycker är tvivelaktiga kalkyleringar. Likaså har jag sett att ljus pigmentering föreslagits komma från neandertalare, men även här verkar det sakna några direkta argument, även om neandertalarna nu tydligen ska ha haft rödhåriga individer så handlar det om en annan mutation än det vi människor springer runt med medan vi leker Conan och skriker "Crom!" samtidigt som vi attackerar glassbilen.

[Boreas]

Den "multiregionala" teorin får nog betraktas som överspelad. Hade det gällt någon annan art än just vår egen hade nog ingen tagit de på allvar, eftersom den helt strider mot hur arter uppstår i andra sammanhang.

Engång lärde vi att nya arter uppstår som ett resultat av en cross-over av kromosomer  under "en meiotisk translokation under den haploida prefasen av zygoten". Men det stämmer ju inte helt med principen i den evolutionära principen om selektion som ett resultat av miljön. Numer hör man att en mutationer uppstår i en organism - och därefter reflekteras i zygoten.

I raderna här ovan refererade jag till den australiska genetikern Michael L. Arnold, som har arbetat med denna problematik över några decennier. Hans bidrag till att förklara och utveckla evolutionsteorin infattar närstudier av allt från bananflugor till primater och mäniskor. Hans första stora publikation "Natural Hybridization and Evolution" kom 1997. Sen dess har han kommit med två större värk och endera rapporter. Han råder nu för ett team av medarbetare på genetiska fakulteten vid Universitetet i Georgia - och arbetet följer fortfarande dom linjer han drog fram redan 1991.

Hans huvudtes är alltså att evolutionär utveckling av nya arter bygger på korsning och hybridisering, häller än kromatiska anamolier och mutation. Detta synsätt är iofs. inte nytt, det restes redan av Rudbeck och publicerades av hans adept Linnè...

http://www.genetics.uga.edu/people_bio_arnold_m.html