Författare Ämne: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade  (läst 24221 gånger)

Eva

  • Gäst
gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« skrivet: november 17, 2008, 09:34 »
Ett gravkapell tillhörande ett säteri i Sörmland har hittats uppbrutet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3786489.ab
Jag har följt det här några dagar på Flashback: https://www.flashback.info/showthread.php?t=785784
och trodde faktiskt inte på det, men det verkar ju stämma.

Tycker bara det känns konstigt, det verkar vara ett vanligt hus (kapell). Alltså, inget stenmausoleum eller krypta, eller underjordiskt.
Är det normalt att gravsätta så här? (de äldsta kistorna är från 1700-talet)

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #1 skrivet: november 17, 2008, 10:14 »
Ett gravkapell tillhörande ett säteri i Sörmland har hittats uppbrutet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3786489.ab
Jag har följt det här några dagar på Flashback: https://www.flashback.info/showthread.php?t=785784
och trodde faktiskt inte på det, men det verkar ju stämma.

Tycker bara det känns konstigt, det verkar vara ett vanligt hus (kapell). Alltså, inget stenmausoleum eller krypta, eller underjordiskt.
Är det normalt att gravsätta så här? (de äldsta kistorna är från 1700-talet)

Utanför Vänersborg ligger Onsjö säteri. Där finns det ett gravkapell för säteriets tidigare ägare, familjen Haij. Idag ligger det mitt i en golfbana men jag kommer ihåg när jag var liten på 70-talet så brukade jag och mina kompisar cykla till detta ensliga och "gotiska" kapell och kika in i en springa i dörren. Mången spökhistoria kunde berättas om denna plats bland traktens ungar. Scary helt enkelt.

Efter att "raggare" (bad guys på 70-talet) enligt lokalpressen hade brutit sig in där och tagit skallar som man dekorerade gjutjärnsstaketet med flyttade man samtliga gravsatta till Vassända-Naglums kyrkogård. När man sedan byggde en golfbana på platsen och det gamla säteriet brann ner försvann inte så lite av magin tyvärr. Kapellet var kraftigt förfallet men någon upptäckte att familjen Haij hade betalat en ansenlig summa pengar till Vassända-Naglums församling för att den i evinnerliga tider skulle underhålla kapellet. Så då fick församlingen hosta upp rätt mycket pengar för att renovera kapellet vill jag minnas. Det knorrades en hel del över det.

Vid ett annat säteri i trakten, Nygård i Västra Tunhem, vet jag att det finns en privat familjekyrkogård, dock alltså en "vanlig" kyrkogård inget kapell.

Så ja, granat-Eva, det var inte helt ovanligt på 1600-1800-talen att säterier hade egna begravningsplatser och kapell. Förresten är ni på Flashback helt bisarra detta är ju gravskändning så det står härliga till. Ska man behöva ringa polisen igen ;-)

C
« Senast ändrad: november 17, 2008, 10:44 av Claes Theliander »
http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!

Eva

  • Gäst
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #2 skrivet: november 17, 2008, 10:41 »
Jag skulle aldrig ta nåt med mig, på sin höjd skulle jag flytta runt skallarna så de kom på fel kroppar. Speciellt barn/vuxenskallar.  ::)

Man kanske kan utvidga frågeställning till vad som krävs för för en gravsättning, och om detta har ändrat sig sedan några århundraden tillbaka? Går det fortfarande att ha kropparna hela och ovan jord?
Kan man ha mormor i garderoben?.. osv, ja ni fattar.


Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #3 skrivet: november 17, 2008, 10:49 »
Jag skulle aldrig ta nåt med mig, på sin höjd skulle jag flytta runt skallarna så de kom på fel kroppar. Speciellt barn/vuxenskallar.  ::)


Detta är väl brott mot griftefriden ?...... eller försöker du driva med oss igen ?

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #4 skrivet: november 17, 2008, 11:17 »
I begravningslagen står det att en begravningsplats måste "behörigen anordnas" för att begravningar ska få ske där. Det är länsstyrelsen som fattar sådana beslut men jag vet inte exakt vad som krävs för att så ska kunna ske. Sedan kyrka och stat skildes åt tror jag inte att detta innefattar att kyrkogården måste invigas enligt kristen ritual men det finns säkert kriterier och anvisningar att gå efter ändå. Kan tänka mig att det är viktigt att stoftet (eller "skelettgraven", "brandgraven" på arkeologiska) inte kan komma att störas av annan verksamhet, att de finns en kontinuitet framåt på platsen så att den inte glöms bort.

Jag vet inte, men jag kan tänka mig att man är mycket restriktiva med privatkyrkogårdar nu för tiden. Man får strö aska till sjöss och i fjällen men i princip är det omöjligt att kistbegrava någon på annan plats än på officiella, "behörigen anordnade" begravningsplatser.

Jag tycker det är intressant att se hur långt sekulariseringen gått och hur alienerade vi blivit från döden i vårt moderna samhälle. På Flashback verkar inte folk ha koll på mycket vad gäller hur vi tagit hand om våra döda genom tiderna. Istället fantiserar och spekulerar man hej vilt: Gravkapellet är "helt sjukt", har det utförts några mystiska "ritualer" på platsen?, är det någon som samlat ihop kistorna? "Inte kan det vara kristna som blivit begravda där", "Ingen vet något" om denna plats osv osv. Fantasin känner tydligen inga gränser.

C
http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #5 skrivet: november 17, 2008, 11:56 »
Detta är väl brott mot griftefriden ?...... eller försöker du driva med oss igen ?

Ja, hon skämtar väl får man utgå från.

Men Eva (Med risk för att vi blir anklagade för humorbefriade tråkmånsar): Tänk på att humor och ironi i skrift ofta måste vara övertydlig för att inte missuppfattas eller väcka anstöt. Det man kan säga när lyssnaren har skämtarens ansikte framför sig, med minspel och allt, kan inte alltid bara skrivas rakt av. Smileys i alla ära, be careful!

/Mats

Eva

  • Gäst
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #6 skrivet: november 17, 2008, 12:35 »
I begravningslagen står det att en begravningsplats måste "behörigen anordnas" för att begravningar ska få ske där. Det är länsstyrelsen som fattar sådana beslut men jag vet inte exakt vad som krävs för att så ska kunna ske. Sedan kyrka och stat skildes åt tror jag inte att detta innefattar att kyrkogården måste invigas enligt kristen ritual men det finns säkert kriterier och anvisningar att gå efter ändå. Kan tänka mig att det är viktigt att stoftet (eller "skelettgraven", "brandgraven" på arkeologiska) inte kan komma att störas av annan verksamhet, att de finns en kontinuitet framåt på platsen så att den inte glöms bort.

Jag vet inte, men jag kan tänka mig att man är mycket restriktiva med privatkyrkogårdar nu för tiden. Man får strö aska till sjöss och i fjällen men i princip är det omöjligt att kistbegrava någon på annan plats än på officiella, "behörigen anordnade" begravningsplatser.

Jag tycker det är intressant att se hur långt sekulariseringen gått och hur alienerade vi blivit från döden i vårt moderna samhälle. På Flashback verkar inte folk ha koll på mycket vad gäller hur vi tagit hand om våra döda genom tiderna. Istället fantiserar och spekulerar man hej vilt: Gravkapellet är "helt sjukt", har det utförts några mystiska "ritualer" på platsen?, är det någon som samlat ihop kistorna? "Inte kan det vara kristna som blivit begravda där", "Ingen vet något" om denna plats osv osv. Fantasin känner tydligen inga gränser.

C
(tack för seriösa svar förresten..)
Religiösa samfund har sin egen etik, men samhällets lagstiftning står överst?
Det är säkert som du säger, samt hygien, och att samhället har koll på att platsen inte kan exploateras.

Jag tycker mig se en rejäl uppluckring i förhållandet till döden och kvarlevor. Kanske alla kriminal- och "forensics"-program hjälper till? Hur många kunde tänka sig frystorkning för några decennier sen? Nu är det hett ( :D) har jag hört.



Citera

Ja, hon skämtar väl får man utgå från.

Men Eva (Med risk för att vi blir anklagade för humorbefriade tråkmånsar): Tänk på att humor och ironi i skrift ofta måste vara övertydlig för att inte missuppfattas eller väcka anstöt. Det man kan säga när lyssnaren har skämtarens ansikte framför sig, med minspel och allt, kan inte alltid bara skrivas rakt av. Smileys i alla ära, be careful!

/Mats


Mats, arkeologer skändar kvarlevor dagligdags, eller hur? Jag får skriva vad jag skulle kunna göra, så länge jag avstår att skriva att jag gjort det. Inte det minsta brottsligt.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #7 skrivet: november 17, 2008, 12:38 »
Mats, arkeologer skändar kvarlevor dagligdags, eller hur? Jag får skriva vad jag skulle kunna göra, så länge jag avstår att skriva att jag gjort det. Inte det minsta brottsligt.

Fråga dig själv istället om det tillför diskussionen något. Jag ser början till en både intressant och bra diskussion som du själv initierade. Förstör inte det med lustigheter som inte tillför något och som lätt missförstås.

/Johan - Admin
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Eva

  • Gäst
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #8 skrivet: november 17, 2008, 12:46 »
Mats, arkeologer skändar kvarlevor dagligdags, eller hur? Jag får skriva vad jag skulle kunna göra, så länge jag avstår att skriva att jag gjort det. Inte det minsta brottsligt.

Fråga dig själv istället om det tillför diskussionen något.

Ja, min egen inställning till kvarlevor. Högst relevant.

Kan vi återgå till topic nu?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #9 skrivet: november 17, 2008, 12:58 »
Med tanke på hur du uttryckt dig tidigare så är det svårt att veta om du skämtar eller är serriös men då är jag med på noterna. Som sagt, tillbaks till ämnet nu! :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #10 skrivet: november 17, 2008, 13:13 »
Jag tycker Eva postat tillräckligt många vettiga kommentarer för att vi generellt kan betrakta henne som seriös (att hon sedan tycks ha kompisar med en eller ett par skruvar lösa är en annan sak).

Denna fascination inför döda människor är intressant. De flesta av oss kommer att dö på sjukhus i hög ålder. Döden har förvisats från vår vardag och de flesta , upplever jag, har en ganska neurotisk inställning till döden och det faktum att vi alla faktiskt ska dö. Om fler förlikade sig med detta tror jag att livet skulle bli betydligt enklare att leva. Vi skulle också slippa massa snorungar från Flashback med kameror så fort låset rostar sönder på något gravkapell.

Jag har skrivit en lic om detta, om vårt förhållande till döden och vårt universella behov av  gravritual (2000). Min lic har i övrig en hel del att önska (snälla läs den inte) men jag jobbar just nu på en populär bok om döden i livet ur en arkeologisk synvinkel. Kan kanske bli något vad det lider...

C
http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #11 skrivet: november 17, 2008, 13:40 »
Ja, min egen inställning till kvarlevor. Högst relevant.
Jaha, det var inget skämt i alla fall.  :o  Får jag be dig att nästa gång, när/om du verkligen skämtar, skriva ut texten "(Skämt)" efteråt, bara så vi vet.

Betr. förhållningssättet till döden - tyckte det var lite intressant på nyheterna om den gamle mannen som ville att urnan med hans döda frus kvarlevor skulle "stå på hyllan" några år, fram tills han själv dog, så att de kunde begravas samtidigt. Men denna önskan förvägrades honom tydligen. Här hade vi en man som förlikats med döden och hade en ganska enkel önskan om hanteringen av sina och fruns kvarlevor som inte ens vårt sekulariserade samhälle riktigt klarade av att hantera. Lite skralt kan man tycka.

/Mats


Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #12 skrivet: november 17, 2008, 13:43 »
Denna fascination inför döda människor är intressant. De flesta av oss kommer att dö på sjukhus i hög ålder. Döden har förvisats från vår vardag och de flesta , upplever jag, har en ganska neurotisk inställning till döden och det faktum att vi alla faktiskt ska dö. Om fler förlikade sig med detta tror jag att livet skulle bli betydligt enklare att leva. Vi skulle också slippa massa snorungar från Flashback med kameror så fort låset rostar sönder på något gravkapell.

Ligger mycket i detta, men jag tror att man kan vidga det hela ytterligare.

Vårt moderna samhälle är helt sanslöst distansierat från allt "naturligt" (vad det nu är). Denna distansiering är en av förutsättningarna att genomföra extrema handlingar (lär t.ex Zygmunt Bauman Auschwitz och det moderna samhället). Nu kanske någon invänder att extrema handlingar alltid genomförts, men skillnaden ligger i skalan.

Hur stor andel av sveriges urbaniserade svenskar har odlat en morot eller om man går ett steg till, har styckat (eller ens sett) ett slaktat djur? Dessa handlingar, i likhet med kontakten med döda människor, hade i princip alla i sverige utfört så nyligen som för 50 år sedan. Nu köper man tvättade (raka) morötter i påse och (i bästa fall) köttstycken i plasttråg. Sin avlidna farmor ser man inte alls eftersom hon ligger i en stängd vitlackad träfiberkista. Snacka om ett samhälle som distansierat sig. Inte undra på att kidsen beter sig underligt när de ramlar på fullt naturliga fenomen. Som när en några unga städare tog nakenbilder av sig själva bland slaktkroppar på Dalsjöfors slakteri (kolla: http://bergen.bravehost.com/Presten.htm scrolla till mitten av sidan):

Citera
Bilderna som nu cirkulerar på internet visar hur ett antal personer poserar nakna och i olika samlagsställningar leker med de slaktade djurens könsorgan

Äh fy fan, nu låter man som en djävla gammal sur moralgubbe. Men det kanske gör mig till en presumtiv köpare av Claes kommande bok  ;)
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Eva

  • Gäst
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #13 skrivet: november 17, 2008, 14:24 »
När jag var liten, och skulle uttrycka min kärlek till min mamma, sa jag att "mamma, när du dör ska jag ha ditt huvud i byrålådan". Sen dess har väl både min alignment med samhällets etik, och min inställning till mamma, justerats...

Men ändå,

jag tror verkligen att det är en omsvängning på gång i samhället, vi börjar närma oss ett naturligare förhållningssätt till den fysiska kroppen. Nu talar jag inte om perversioner. Tror att de alltid har funnits, det har bara inte gått att sprida dokumentationen om det p s s som nu. Nej det är en avdramatisering av kroppen, både levande och död. Indikationer tycker jag är
  • "body modifications" är ett fullkomligt exploderande område. Tungor klyvs, horn inopereras, kroppar tatueras
  • skönhetsingrepp: extensions, silikonbröst, fettsugning osv
  • IVF vill jag nog ta upp på listan
  • inställningen till donationer och transplantationer har ändrats
  • alternativa, ekologiska sätt att ta hand om döda kroppar uppfinns
  • begravningsceremoni med öppen kista verkar ha blivit vanligare, och när mina barns farmor dött tog vi alla farväl av henne, barnen tog i hennes hand, sa hejdå

Den spärr vi (ni?) känner är helt socialt betingad. För de gravar ni gräver ut finns inte spärren, för er relation till kroppen är i en egen kontext, som ni själva uppfunnit och legitimerar. Och inte mår ni dåligt av det?

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #14 skrivet: november 17, 2008, 14:33 »
Den spärr vi (ni?) känner är helt socialt betingad. För de gravar ni gräver ut finns inte spärren, för er relation till kroppen är i en egen kontext, som ni själva uppfunnit och legitimerar. Och inte mår ni dåligt av det?

Jag mår förträffligt, trots att jag grävt otaliga gravar. Jag skulle vilja vända på det. Om inte jag som arkeolog hanterar benen, resterna av den avlidne, vetenskapligt (och förhoppningsvis etiskt) korrekt så skulle de utsättas för den totala skändning det innebär att schaktas bort utan någon hänsyn enkom för att bygga en väg / en industri / en bergtäkt / whatever på platsen. Exploatören känner sällan något ansvar eller någon respekt för graven, den är i de flest fall bara en sten- eller jordhög som skall väck för att ge plats åt någon ekonomisk nyttighet. Arkeologen är snarare räddaren i nöden om man så får säga. Det jag tycker är riktigt bizzarrt är ju att man inte får ha sin grav på den moderna kyrkogården i mer än 30 (?) år utan att förlänga sitt hyreskontakt. Där tycker jag att en samhällsspärr saknas.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Claes

  • Stammis
  • Antal inlägg: 243
  • Döda fiskar flyter medströms
    • http://www.theliander.se
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #15 skrivet: november 17, 2008, 15:27 »
Det jag tycker är riktigt bizzarrt är ju att man inte får ha sin grav på den moderna kyrkogården i mer än 30 (?) år utan att förlänga sitt hyreskontakt. Där tycker jag att en samhällsspärr saknas.

Den MINSTA tidsgränsen för en gravrätt är 25 år. Sedan spänner det upp till "evinnerliga tider" (tror jag, det var borttaget några år men har kommit tillbaka som en möjlighet igen)

Den spärr vi (ni?) känner är helt socialt betingad. För de gravar ni gräver ut finns inte spärren, för er relation till kroppen är i en egen kontext, som ni själva uppfunnit och legitimerar. Och inte mår ni dåligt av det?

Där tror jag du har fel. Denna spärr är inte en social konstruktion. Den är en del av det som konstituerar människan, nämligen ett existentiellt medvetande om att det en dag är slut, ett medvetande som inget annat djur har. Detta är inte minst den över tid och rum ständigt förekommande graven ett exempel på.

Sedan kan man vara professionell (exvis obducent eller arkeolog) och träna bort denna djupt rotade ovilja mot att befatta sig med den döda kroppen. Men det normala är att vi inte behandlar döda människokroppar som vilket avfall som helst.

http://kullenmannen.wordpress.com/

Döda fiskar flyter medströms!

Eva

  • Gäst
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #16 skrivet: november 17, 2008, 15:40 »
Menade inte som avfall. Mer som.. naturligt bara. Att ta på, och hantera.

På Madagaskar lär de plocka ut döingarna ur sina begravningskamrar en gång om året, och bära runt dem och partaja, så att de också skall få ha lite skojigt. Det är ju också en sorts omtanke och omvårdnad.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #17 skrivet: november 17, 2008, 16:17 »
En avdramatisering på gång, ja kanske. Samtidigt tycker jag nästan man märker en ökad betydelse av hur man hanterar de fysiska resterna efter människor. En ökad etisk/religiös  känslighet om man så vill. Illustreras t.ex. av det här med återbegravningar av benrester från museihyllorna. Eller alla upprörda diskussioner efter Estonia-katastrofen om hur man skulle göra med kvarlevorna av de som blev kvar därnere. Skulle sådana diskussioner uppkommit för säg 50 år sedan?
Eller det här med begravningsritualen, hur och var man ska strö askan osv. Verkar nästan ha blivit viktigare nu än för bara några årtionden sen. Men det kanske är just ett tecken på avdramatisering, man törs prata mer om det, och fundera kring nya lösningar som avviker från den gängse, av kyrkan normerade begravningstraditionen.

/Mats

Eva

  • Gäst
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #18 skrivet: november 17, 2008, 16:48 »
När en vän till mig begravde sin mamma valde hon och syskonen att ha öppen kista (i kyrkan, under akten). De äldre släktingarna var förfärade, en dam i 60-årsåldern var så äcklad att hon vägrade komma när hon fick höra det.

Men jag tror du har rätt. Många har nog kunnat gömma dödens realitet bakom kyrkans sätt att ta hand om allt. Och när vi icke-religiösa blir fler så får vi börja från scratch, s a s.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: gammalt kapell (mausoleum) uppbrutet, kistor öppnade
« Svar #19 skrivet: november 17, 2008, 20:58 »
Min mor var paniskt rädd för döden och hon hade aldrig sett en död människa fram till dess hon var ca 85 år. Jag tror att min mors generation bar på en skräck, eller i alla fall obehag, när det gällde döden. Generationen före hennes tror jag var lite annorlunda eftersom den generationen mera handfast såg de döda. Folk dog oftast hemma, liket förvarades i vedboden, kistan var öppen vid begravningen osv. Under min mors generation slog pendeln åt andra hållet, döden blev mystisk, kanske till och med ful. Man dog på sjukhus mer än i hemmet. Liken doldes, kistorna var stängda, begravningen högtidlig, tråkig och lång, kremering blev allt mera vanlig, döden doldes i samhället.

Min generation, född på 40-talet, ser nog mera vardagligt på döden. Vi ser våra döda föräldrar, vi var troligen med när de dog, vi tvättade och klädde dem, lade dem i kistan, osv. Jag upplever att det är vanligt idag.

Vi alla har rätt till en minnesplats om 2kvm. Problemet är att det behövs 8 miljoner gravar ungefär vart 75:e år. Det blir allt mer ont om plats…

När jag var barn räknade min far ut att alla jordens människor fick plats på Gotland och att de då skulle få plats med var sin säng på sina 2 kvm per person. Jag tror att det är ståplats som gäller nu på Gotland, ca: 5 personer per kvm, alltså samma mått som gäller för stående i en fullsatt buss. Om ytterligare några år ryms inte jordens befolkning på Gotland, vi måste ta Öland till hjälp.. Samma problemetik gäller naturligtvis gravar. Hur skall vi i framtiden få plats med gravar? = vad skall vi göra av våra döda?

Arkeologer gräver i gravar för att vi bättre skall förstå vår historia, det är ok. Resterna av de som grävs upp bör ned i jorden igen, inte hamna på museum. Det handlar för mig om både respekt för individen och tradition. Respekt för den människa som har levt och vars rester vi hittat, respekt för dem som begravde den döde enligt gällande tradition.

Själv hamnar jag så småningom i vår familjs genetiska kökkenmödding som lite aska och hoppas att få förbli där tills en ny istid förintar de sista fysiska resterna av vår kultur, sen kan våra efterkommande börja om på nytt när Sverige tinar fram igen…

Thomas
Historia är färskvara.