Författare Ämne: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan  (läst 8254 gånger)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« skrivet: november 12, 2008, 10:25 »
Jag har fått tag i "Agrip af Noregskonungasogum - A twelfth-Century Synoptic history of the kings of Norway,"
översatt av M J Driscoll, London 1995
Den skrevs på 1100-talet.
Någon som känner till mera om denna källa?
"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #1 skrivet: november 13, 2008, 23:41 »
Den anses ursprungligen vara skriven i Norge, någon gång i slutet av 1100-talet, men finns bara bevarad i en avskrift från Island. Den korrekta formen på namnet är:

Ágrip af Nóregs Konunga sögum "Utdrag ur Norges konungasagor"

Den omfattar tiden från Halfdan Svarte till Sigurd Jorsalafar. Den är av intresse eftersom det är en av tidigaste bevarade källorna till Norges historia.  I vilken mån den representerar en tradition skild från den isländska är dock osäkert, eftersom den bevisligen var känd på Island.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #2 skrivet: november 14, 2008, 09:39 »
Den stora poängen med Ågrip är formen mer än innehållet. Skriven under, eller just efter, kung Sverre (1184-1202) är det vår allra äldsta prosa skriven på gammal-norska.

Den ända kopian som överlevt är från Island, skriven på 1200-talets första hälft. Ihop med den mer centrala "Farskinna" och den något senare "Kungsspegeln" hör Ågrip alltså till pioner-verken inom den nordiska litteraturen - i en tid då latinet var det ända tillåtna skriftsspråk i såväl Norden som det övriga Europa.

Ingen kopia av Ågrip (häller) överlevde tyvärr kristnandet av fastlandet, men igen blev man räddad av kusinerna på saga-öarna långt där ute i havet. Alltså har Ågrip haft ett stort värde som standardverk inom den forn-nordiska skriftskulturen. Innehållet har dock störst intresse som referenskälla till dom mer centrala värken...

http://nn.wikipedia.org/wiki/%C3%85grip

 
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #3 skrivet: november 14, 2008, 11:44 »
Norge hade ju faktiskt kristnats 200 år tidigare. Och latin var förvisso inte det enda "tillåtna" skriftspråket. Däremot var det fram till ca 1200 det enda språk som skrevs med latinska bokstäver (i motsats till runor) i Norden (utom Island).

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #4 skrivet: november 15, 2008, 11:48 »
1. Menar du att alla Norrmän blev kristna sommaren 995?!
2. Vilka böcker finns kvar från Norden, skrivna på ett nordisk språk, före 1200?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #5 skrivet: november 15, 2008, 16:11 »
1. Nej men väl före 1200.

2. Det finns ett antal tusen runinskrifter. Runor är också ett skriftspråk. Från Island (om du räknar det till norden) finns det åtminstone en bok bevarad som är skriven betydligt tidigare nämligen Islendingabók (skriven ca 1130) och vi vet att det fanns andra som inte bevarats. Den äldsta redaktionen av de isländska lagarna, den s k Bergtorslagen, skrevs t ex 1118.
Även de norska lagarna skrevs troligen ned väl före 1200, även om ingen bevarad handskrift är så gammal.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #6 skrivet: november 16, 2008, 11:14 »
1. Inkluderar du också "Birkbeinerna" i denna kristna skara?

2. Runor ristades på tiotusentals ytor till medelålderns slut. Vad vi här refererar till är givetvis böcker, skrivit i hemspråk i ett fonetisk alfabet, som överlevt...

Ett av dom äldsta exempel från Norge är ju Magnus Håkonsson Lagabøters landslag från 1270-talet. Och visst bygger den - väl som Ågrip och alla Snorres verk - på mycket äldre böcker. Gulatingslagen fanns troligt innan Harald Haarfagre och Frostatingslagen hade - enligt vår framste expert på området, den nu avlidne professor Jørn Sandnes - rötter till 300-talet. Om dom då bevarades i bokform eller enbart "lagsigesmännens" minnen - som en oral kunskapstradition - vet vi dock inte.

Nu ser man på verken från en rad historiker, från 1200-talets Snorre Sturlasson, 1500-talets Arild Huitfeldt och 1600-talets Thormod Torfeus, att dom alla haft en rad källskrifter till hands som numer är förlorad.

När källskrifterna från upplysningstiden gått förlorat kan vi anta att detta skyllas olyckor och slitage. När det gäller inhemska böcker från hednatiden får vi också räkna in kristningens stränga censur med i sammanhanget. Efter 1202 blev ju hedniska böcker "am strengsten verboten" i Europa. Vi vet ju att bokbålen också nådde Norden - med tiden. Under sista hälft av 1300-talet hade man en rad sådana "olycksbränder" i Norge. Därefter förordnade kyrkan - vars mandat det var att kontrollera den offentliga information och förvalta det skrivna ord - att alla väsentliga verk skulle samlas i ett säkert riksarkiv i Bergen domkyrka. Derfter, i 1272, brann tyvärr också den...

 ::)

Därför är det ju svårt att bedöma hur stor den antika litteraturen en gång vore här nord. Men det är också svårt att förklara hur kungasäten i Östersjöländerna skulle haft en lägre kulturnivå än Irlands jarlar och Isländs biskopar, genom hela jernåldern. Både Irland och Island hör(de)  ju den nord-atlantiska kulturen - vars huvudsäte befann sej på det norska fastlandet, sen länge före vikingtiden.

Vidare får man ju beakta att Sturlungarnas traditioner som kunskapsbärare går i en rak linje tillbaks till deras ursprung i mellan-Norge. Ladejarlen Håkon sägs alltså ha haft ett drygt 30-tals skaldar och lagmän med sig vid hovet i Trondheim. 

Även om vi i idag inte har någon nordisk litteratur kvar från tiden före 1150, kan vi definitvt ha haft en skriftlig kulturtradition i Norden, lika gammal och komplex som de övriga länder i Europa.



 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #7 skrivet: november 16, 2008, 17:25 »
Hej Boreas,
Två saker:
Hur kunde din professor härleda Frostatingslagen ner till 300-talet? Det finns väl inget inhemskt skriftligt material förrän långt senare? Allt annat måste väl bara vara vilda spekulationer?

Din fråga om birkebeinerna förstår jag inte. Partiet uppstod ca 1170 så det torde väl inte vara tvekan om att det är en kristen situation vi talar om.

Tacksam om du kunde utveckla det lite så jag hänger med.

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #8 skrivet: november 17, 2008, 09:43 »
Det är en intressant fråga vad de tidigmedeltida biblioteken i Norden innehöll. Jag har tidigare nämnt kung David av Danmarks arkiv som skänktes till Värnhems kloster
på 1200-talet.
Vad kunde dessa således innehålla?
Langebek hittade referens till Anskars nordiska dagbok men inga nordiska böcker före kristnandet.
Som tidigare nämnt nämnde en tysk präst hedniska, religiösa skrifter på 800-talet.
Som kuriosa kan jag ju åter en gång återge vad Platon (400 f Kr)skriver om skriftspråket till "Folket bortom nordanvinden" Skulle detta till äventyrs stämma fanns det ett nordeuropeisk skriftspråk redan 1200 f Kr.

[:SOCRATES: Vill du höra ett föredrag till? Detta har jag fått och detta har jag hört från Gobryes, en magiker.
Han berättade för mig om tiden omkring Xerxes  epok. Hans farfar som likaledes bar samma namn som honom  hade kommit till ön Delos för att försvara de två gudarnas  födelseö.
Här hade han fått reda på följande, från de bronstavlor som Opis och Hekaerge från folket bortom nordanvinden skickat hit.

][/PLATON:AXIOCHOS]
Ovannämnda flickor var två av de jungfrur som enligt Herodotos med flera skickats av "folket bortom nordanvinden" till den grekiska ön Delos, där de ligger begravda. Gravarna har av dagens experter daterats till 1200-1500 f Kr.

]

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #9 skrivet: november 18, 2008, 01:03 »
Hei igen!

Trevligt att du tar intresse av Jørn Sandnes hjärtsak - dom gamla nordiska lagarna. I min ungdom var professorn i Trondheim i ferd med att bli Norges kanske främste kännare på fältet - och vi lärde känna honom som en mycket noggrann och försiktig general, som var allt annat än spekulativ. Men, som jag tror du också känner till, när man forskar sej fram till nya fakta så får man vara trogen mot forskningens resultat, speciellt när man gång-om-annan lyckas gräva fram något som kan förkasta eller berika en rådande uppfattning...

Kombinerat med frågan om "hur gammal skriftskultur" ligger ju frågan om åldern på dom fornnordiska lagdömen och samhälls-strukturer. Den existerande saga-litteraturen (främst från 1200- och 1300-talet) beskriver ju ett utväcklat "kystaristokrati" ikring Nord-Atlantern, som redan på 800-talet hade väl utvecklade landskap, lagdömen och lagstadgade traditioner. I poetiska Eddan, som i Frostatingslagen, hittar man referenser till 900-talet der det heter att "Land skal med lag byggas och inte med olag förödas".

Citatet innebär ju i sej att man har känt en tid av goda lagar och samvetsfulla (les: laglydiga) medborgare - som lyckats bygga ett fungerande samhälle - innan detta avlösts av en ny regim som "med olag" som haft något att föröda. Ordtaket får alltså mening först efter att båda dessa processer har hänt, observerats och analyserats - som politiska realiteter. När reflektionen ordrett används i Frostatingslagens konstitutionella del bestyrker ju detta att man har gått igenom dessa processer i större skala och dragit högst allvarliga konsekvenser därav. I encycklopedin anses Frostatingslagen som känt "stamma från 900-talet".

Den upplyste forskare vet ju att denna ålder, i likhet med det mesta inom komparativ datering - rör sej om minimi-ålder. I frågan om Norden lagdelta samhällen, med "kung, jarlar, karlar och trälar" uppträder redan i Rigstulas ursprungsmyter. I kungalängderna - som skrevs just innan 1000-talet - beskrivs 24 generationer med kungar och länsherrar (hersar), där också jarlar anses "adliga" ock karar/bönder beskrivs som "odliga". I sagan om Harald Hårfagre får vi veta att dom regionala länsherrar motsätter sej Ledungslagen och den nya ledungskungen eftersom han "ville ändra länsherre-systemen" och "ta odeln från böderna". När sonen, Håkon den Gode, övertog lovade han att ge jarlar och karar deras gamla odel tillbaka, mot att dom "införde kristen lag".

På 900-talets början var stora delar av England redan införlivat med den franco-romanska kyrkan och Håkons uppväxt hos Adalstan hade övertygat honom om nödvändigheten av att införa "den nya tid" och "den högstas lag" i sitt kommande kungadöme. Ändringen medförde dock att kung och folk avskrev sej sitt historiska arv och lade sej under nya, okända lagar, utländska överherrar. Ändringen krävde att dom slutade fira sina traditionella skick och kulturella riter vart dom markerade sitt historiska ursprung, sin identitet och sina gamla, lagformande riter och traditioner.
 
Utan militär makt och andra effektiva sanktioner kunde dock Håkon och hans engelska präster inte tvinga norrmännen lämna sin kulturella identitet. I stället fick han själv gå med i de gamla ritualen - där han uppträder som hovgode - innan han kunde krönas till konung; enligt lag och stadga... 

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #10 skrivet: november 18, 2008, 01:04 »
Med tiden fick vi en arkeologisk mängd av fynd att pussla med - som efterhand visade att dessa väl organiserade samhällen fanns på en rad av dom platser som sagorna beskriver - efter hela kusten av Norge, från Lindesnes till Lofoten. Flera av dom var "uppegående" redan på Augustus tid - och efter att Hein Bjerk, Birgitta Berglund, Inger Storli och andra fått bearbetat material-mängden kom det klart fram att den beskrivna samfund på 800-talet har stöd i det arkeologiska materialet. Dessutom vitnar långhus, ringtun, båtar, gravar, brakteater och långväga handelsförbindelser om en klar, arkeologisk kontinuitet från 800-talet bakåt till 200-talet. Minst.

Nu visar ju fynd från Romertidens England att kammar och annat handverk - av norsk älg och val - anlänt Londinum redan på Trajans tid. (När kammarnas hittades i Illerup-fynden fick det Jørgen Illkjær att anta att rövar-banden vore tidliga norska "vikingar" - med romerska rustningar - häller än romerska rövare med norska kammar...?!)

Men - professorn nämnde att han arbetade med flera källor i den här frågan - och drygt fem år sen ansåg han att Frostatingslagen "hade rötter tillbaka till 300-talet". Tyvärr hann jag inte gå i djupet av den här frågan den gången. I fjol vår dog hedersmannen och historikern, tyvärr, ganska oväntat.

http://www.lokalhistoriewiki.no/index.php/J%C3%B8rn_Sandnes
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #11 skrivet: november 18, 2008, 08:42 »
Tack Boreas för det utförliga svaret. Jag har själv sedan länge varit av uppfattningen att den enorma historiekritik som tidigare och även i nutid lagts på det äldsta bevarade skriftmaterialet inte känns helt rätt. Att bara avfärda skrivna källor från 1100-talet som beskriver tider bakåt som renodlade sagor är tveksamt eftersom vi inte har en susning om vad det stod i de på den tiden bevarade skrifter som numera gått förlorade och som vi i en del fall vet har existerat.

Vad gäller lagar måste ju, som du själv anger, dessa gå tillbaka till situationer längre bakåt – man har genom lagar velat stävja ett ofog eller klargöra en social situation. Trots min vilja att försöka se positivt på ett bevarat källmaterials vittnesbörd om ännu äldre tider är jag dock oerhört tveksam till att dra alltför långtgående slutsatser. Frostatingslagen menas helt klart ha funnits på 900-talet och då bör den eller dess andemening rimligtvis vara äldre. Det finns emellertid inget som säger i vilket sammanhang den tillkommit – när det varit av vikt för en större region i Norge att samlas under en lag. Detta kan faktiskt ha varit en så sen effekt att den uppkommit som en form av garantipakt mot Harald hårfagres kamp för att underlägga sig större delen av Norge i slutet av 800-talet. Själv vill jag dock gärna tro att behovet av en sådan lag ligger längre tillbaka men ser man det krasst blir det faktiskt bara ren spekulation.

Visst är det imponerade med uppräkningen av generationer av kungar och jarlar före 1000-talet. Om dessa nu verkligen skulle vara sanna (en del sagofigurer finns säkert) innebär 24 sådana generationer inte 24 mänskliga generationer på kanske 20-25 år. En härskares ”regenttid” inbillar jag mig var betydligt kortare på den tiden (så var t.ex. antalet norska regenter på 1000-talet 11 stycken, antalet danska under samma hundra år 10 stycken). Vi skulle då teoretiskt inte komma längre bakåt än 700-talet.   

Vad gäller att knyta arkeologiskt material till en skriftlig lagsituation delar jag inte din uppfattning. Sådana samhällen utmed Norges kuster som du beskriver kan avläsas ur arkeologiskt material runt omkring i Skandinavien men de säger inget om hur lagarna såg ut just då. Bara för att man har samma typ av byggnader, bruksföremål etc behöver man inte ha samma typ av lagstiftning.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #12 skrivet: april 05, 2010, 17:36 »
Äntligen klarade jag uppfatta vilka "fragment av lagtexter" som Jörn Sandnes ansåg "kunde vara från 300-talet". Numer anser man att runtexterna från Tune i Vestfold och Fonnes i Österdalen herstammar från 400-talet.

Her finns dom som artikkel 1 och 4:

http://www.arild-hauge.com/innskrifter.htm
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #13 skrivet: februari 28, 2014, 23:49 »
Dagens norska grundlag firar 200 år - vilket lett till nya insatser inom forskningen ikring den historiska bakgrund och parlamentariska tradition man känner bland annat från den isländska lagboken Gràgås från 835 - och som ledde till den lagtext man stadgade år 1814:

Citera

Da Eidsvollsforsamlingen konstituerte seg i 1814, var det bare 16 år siden Alltinget på Island ble stengt av danskekongen. Så lenge hadde islendingene opprettholdt den gammelnorske møteskikken. Helt siden folkevandringstida styrte folk seg selv ved lover som ble bestemt på tingmøteplassene i Norge.


Nu hävdas det också att samma typ lagtradition spridit sej till alla andra öar i Norska havet, ända ner till Irland:

Citera

Allerede på 700-tallet hadde denne skikken spredt seg med «norske» utvandrere til Orknøyene, Hebridene og områder rundt Irskesjøen og fra 835 også Irland. På slutten av 800-tallet ble Island bosatt hovedsakelig fra Norge og man tok med seg ting-tradisjonene.


Dom parlamentariska traditionerna från Nordens yngre järnålder var tydligen väl kända för dom norska 'stormän' som 1814 samlades i centrum av det gamla Eidsiva lagdöme:

Citera

Det framheves ofte at Grunnloven var inspirert av den franske revolusjon og den amerikanske uavhengighetserklæringen, men vi mener at eidsvollsmennene også hadde med seg vår egen forhistorie, dels litterært, særlig i form av Snorres kongesagaer, men også gjennom lokalhistoriske tradisjoner.

En av de litterære kildene var islendingen Tormod Torfæus’ latinske Norgeshistorie. Eidsvollsmannen Christian Magnus Falsen hadde den klare oppfatning: «Vi see Nordens Sønner saa godtsom ene i Besiddelse af Menneskeret og borgerlig Frihed; og har sand og fornuftig Frihed havt varig Sæde nogensteds, saa var det i vort Nord.»


http://sagabok.no/no/nyheter/blogitem/69_marit_jerstad_og_knut_harris_grunnlovens_glemte_bakgrunn_arbeiderbladet.html
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Agrip af Noregskonungasogum och beskrivningen av vikingaflottan
« Svar #14 skrivet: mars 01, 2014, 00:41 »
Dagens wiiki om gamla, nordiska lagar.

Citera

Germansk rätt är en rättstradition som utvecklades hos de gamla germanska stammarna under antiken och medeltiden. Nordisk rätt är en gren av den germanska rätten, som bland annat uttryckt sig i de svenska landskapslagarna. Den germanska rätten var huvudsakligen en landsrätt, till skillnad från den romerska som var en stadsrätt utbildad kring stadsstater.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Germansk_r%C3%A4tt


I den tyska verionen omtalas deras grundlag som "stamsamhället" - i klassika källor kallad "ättesamhället".

Ursprunget till rättstänkadet lär mao. ha varit stor-familjen, med den äldsta del av familj-trädet (kärnan/stammen) utgjort ett naturligt mittpunkt i et system av ättegrenar i olika landksap (län) och distrikt (byggder/häraden) - ock som sådant fått den starkare auktoritet.

Dom mannliga aplogruppernas förgreningar - i regionala och lokala undergrupper - lär betyda att den manliga arvsföljden varit en fast hållpunkt i dom traditioner som format dom olika län, land och riken under förhistorisk tid.   

http://de.wikipedia.org/wiki/Germanische_Stammesrechte
http://en.wikipedia.org/wiki/Ancient_Germanic_law
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”