Efter att ha semestrat i området mellan Tröndelag och Ångermanland blev jag nyfiken på området och framförallt ortsnamnen. Det är slående att i Ångermanälven och i Ströms Vattudal är "ede"-namnen mycket vanliga från kusten och ända in på norska sidan. Även en hel del "drag"-namn finns.
Utanede,Edsele, Ede, Dragan, Bågede, Gäddede , Kveeidet, Eidemon och Eide beskriver vägen från Ångermanälven vidare på Faxeäalven till Strömstvattudal och över till de norska sjöarna Sandsjön och Laksesjön i Nord-Tröndelag, stigningen är måttlig, förviso ligger sjönivån vid högsta punkt på ca 350-400 m men det innebär trots allt en stigning om max 1/1000 vilket är ganska blygsamt.
Edsnamnen är ju inte direkt enkla att tidsbestämma men Edsele är belagt åtminstone så tidigt som 1500-talet, medan vissa av ortsnamnen, bl.a. Gäddede påstås av vissa ha samiskt ursprung. Med tanke på att Ede-orternas placering vid forsar kan det inte råda några tvivel att det är platser där man edat, det har ju dessutom förekommit in i modern tid även om den termen inte använts då. Tidiga turister bytte båt bl.a. vid Bågede. På norska sidan finns dessutom motsvarande Eid helt logiskt placerade,så att det skulle vara en försvenskad form av samiska är därmed än mindre troligt. På lokal dialekt kallas folket vid Gäddede för Edesare vilket är en antydan om verksamheten. Om inte trafiken varit väl etablerad och edandet vanligt förekommande tycker jag det varit rimligare om platsen fått ett naturnamn, t.ex. Gäddforsen, istället för ett namn som beskriver verksamheten.
Som stöd för din teori om kontakter finns alltså en etablerad kommunikationsled, din lilla skrift är säkert färdig sen länge, men kanske ska du skriva en andra upplaga och då kan det vara intressant.