Dösvägen i Håslöv, Skåne

[Sven lagman]

Nu har man gjort fler fynd på "Döserygg", en höjdsträckning vid Håslöv mellan Malmö och Trelleborg. Förra året påträffades en processionsväg från stenåldern samt bortodlade stendösar. Nu har man hittills funnit åtta nya dösar och en palisad som helt inhägnat vägen som gått genom området. Jag tycker det är vansinnigt spännande med företeelsen träpalisader som tydligen ofta uppträder i kombination med massiva stengravar, oavsett om dessa är från sten- eller järnåldern. Se mer här: http://sydsvenskan.se/skane/vellinge/article374521.ece

[Boreas]

Mycket spännande utväckling 

Dom första monumentala strukturer vid Stonehenge var byggt i trä. Enligt wiki anges åldern på dessa till 8.000 år. Dom daterade stolphålen tycks berätta att större strukturer, timmerkonst och trähantverk har utvecklats av dom samma populationer som utvecklade megalit-kulturen från enorma megaliter och stora rösen till snör-rätta murar och stiliserade torg.

I södra Europa använder man också sten till bostadshus, vilket man fortfarande kan se traditionella byggnader på Balkan och ikring Medelhavet. I norr gjorde man dessa strukturer främst i trä.

I denna trädkultur byggs efterhand hus och hallar, hov och tempel, torg och broar alt i timmer. Teoretisk sett borde det finnas snickare som gjorde sniderier och möbler, redskap och värktyg - på ungefär samma tid som koppar och krukor med snor- och bandkeramik sprider sej i Eurasiens norra hushållningar - eller hur...?

Utvecklingen av båtbygge-konsten hör i.o.f.s. till samma period ock kulturella progresion - där man går från 10.000 talets ut-huggna stockbåtar till dom till-huggna skepp som redan 8000 före nutid var stora och sjöduktiga nog till att befolka Färöarna och resa med flint över Skagerak.

Sen stenålders tid har Öresund och Skåne nog haft en mycket god tillgång på resurser, kompetens och kulturimpulser. När man nu hittat ett större antal monumentala strukturer från stenåldern betyder väl det att vi får acceptera möjligheten för att man i Nord-Europa också utvecklat en antik kultur, på höjd med antikens Medelhav - ända fram till bronsålderns slut.
 
http://en.wikipedia.org/wiki/Stonehenge#Before_the_monument_.288000_BC_forward.29
http://en.wikipedia.org/wiki/Megalith

[Piankhy]

En film om Döserygg:

http://www.youtube.com/user/arkeologiuv#p/u/2/_OtcPZpu8g4

Fynden vid Döserygg nära Södra Håslöv är ovanliga. Förutom ett 20-tal dösar har arkeologerna funnit spår av en gammal väg som har gått intill den nuvarande E6:an. Något liknande har aldrig tidigare påträffats i Skandinavien. Jämförbara paralleller finns närmast på platser som Stonehenge i Storbritannien och Carnac i Frankrike.

[Piankhy]

En rekonstruktionsbild:

http://www.oldarkeologiuv.se/projekt/syd/2008/2008_e6_su_doserygg/bilder/2008_e6_doserygg_06_800px.jpg

[Sindre]

Hur har man kommit fram till att palissaden varit manshög? Jag antar att det enbart är från djupet på stolphålen.

Är det inte mer rimligt att stolphålen varit från en låg "pallissad" (10-20cm) som haft som syfte att hålla på plats liggande brädor som fungerat som väg? Anledningen att de är på sådant djup skulle i så fall vara för att det blir starka vibrationer från folk och vagnar..

[Sven lagman]

Din fråga om storleken är berättigad. Vi tar för givet att i stolphål måste det ha stått höga stolpar. Men varför det? Då döljer man ju de magnifika gravarna. Om anledningen varit att avskärma dessa skulle man dels inte lägga en väg genom gravfältet, dels istället inhägnat respektive grav. Kanske pallisaden endast varit en cermoniell markering där stolparna stuckit upp bara några decimeter?

En annan, som jag tycker intressant fråga, är viket tidsperspektiv vi talar om när det gäller jordgrävda stolpar. På Foteviken har vi byggt ett antal hus där vi kolat de kraftiga ekstolparna innan vi satt ner dem i hålen. Dessa, vilka bildat ytterväggar, verkar efter femton år vara relativt välbevarade. I år föll däremot en av våra fristående, skulpterade ekstolpar. Denna, en kraftig stolpe på 30-40 cm i diameter, var också femton år gammal men inte kolad. Den visade sig vara fullständigt upprutten nerifrån marken och uppåt.

Om stolparna i stenålderspalisaderna varit kolade borde det finnas kolfragment i stolphålsfyllningarna. Om inte inställer sig osökt en fråga - varför föra upp sådana monumentala träanläggningar för endast en så otroligt kort tid? Och - vilket också är intressant - svarar denna korta tid till en lika kort tid för uppförande av alla stengravarna? Man vill kanske gärna se dessa som ett bygdegravfält under något eller några hundra år. Men kanske är det så att vi står inför en enormt stor byggnadsaktivitet under en väldig kort tid. Det skulle i så fall svara till samma situation som verkar ha varit fallet vid uppförandet av bronsåldershögarna, vilka utifrån gjorde dendroprover verkar vara byggda inom en period av max två generationer (jag har uppgifter från 11 högar i Danmark vilka ligger mellan ca 1330 f.Kr - ca 1396 f.Kr. - det finns säker fler dateringar av andra högar).