Utgrävning i Uppåkra?

[Gaut]

Hej! Jag var i helgen och såg lite av utgrävningarna kring Uppåkra som tydligen ska vara mer omfattande än Birka. Tyvärr hade jag inte möjlighet att se så mycket pga diverse orsaker och därför tänkte jag att några kunniga här kan svara på en del frågor från mig som novis. Man visade lite från vad jag förstår ett långhus eller annat precis bredvid bondgårdens gödselstad. Undrar om någon här vet om det var kulthuset eller något slags kungahus? Jag fick det intrycket av det lilla jag hörde. Jag kunde bara se utgrävning vid just det huset vilket gjorde mig lite förvånad eftersom jag trodde hela området var mycket större. Är det så att man gräver igen tidigare undersökta områden efterhand? Använder man flygfotografier eller något för att se ytterligare? Framför allt så är jag nyfiken på om det var "kulthuset" som visades? Tror de hade någon modell av det inne i museum-huset bredvid. Kunde tyvärr inte gå ner i museumets källare eftersom biljetterna var slut (?) vilket jag också tyckte var lite konstigt eftersom jag hade kunnat betala ändå.

[Sven-Åke]

Har själv varit på visning i Uppåkra.  Det bästa sättet, än så länge, är att kolla på deras hemsida. Även om den är rätt mager så får man trots allt en bättre överblick och svar på en del av frågorna.  Kolla   sedan länkar och litteraturhänvisningar, där finns det en del ytterligare fakta att hämta.  Betänk att Birka varit känt i ett par hundra år, och har fått kraftig hjälp av reklam från  "Stockholm/Uppsala"   medan Uppåkras utgrävning har finansierats av privata personer, och dessa utgrävningar har skett under kanske 10 år.  Kommunen kommer att bidra till att bygga någon form av "upplevelsepark"   men min gissning blir att den blir relativt mager.  Betänk skillnaden mellan Staffanstorps kommun  kontra Storstockholm.    Mitt tips blir alltså  -  kolla på nätet och läs populärvetenskapliga artiklar,  fortsätt sedan att läsa vetenskapliga avhandlingar.  Åk därefter till Uppåkra utan alltför stora förhoppningar än på några år. Det kan bli en trevlig utflykt.   

[Leif]

Betänk att Birka varit känt i ett par hundra år, och har fått kraftig hjälp av reklam från  "Stockholm/Uppsala"   medan Uppåkras utgrävning har finansierats av privata personer, och dessa utgrävningar har skett under kanske 10 år.  

Jag tror inte att detta stämmer.

Du antyder i jämförelsen med Birka att Uppåkra inte varit känt mycket längre än 10 år, platsen har väl vairt känd betydligt längre än så men dess höga vetenskapliga potential kanske inte lyftes fram förrän rätt sent.

Sedan har väl riksbankens jubileumsfond skjutit till väldigt mycket pengar (typ 2 siffrigt miljonbelopp) till forskning om, grävningar i och publicering av Uppåkra om jag inte missminner mig.

[CeBe]

Den första undersökning som visade på Uppåkras stora potential företogs av B.M. Vifot på 1930-talet. Därefter var platsen välkänd bland Skånes arkeologer, men också på sitt vis avskräckande. Alla insåg dess omfattning och komplexitet, men hur skulle ett lämpligt forskningsprojekt kunna utformas och - framför allt - finansieras? Något uttalat hot som skulle motivera en exploateringsundersökning ansågs inte heller föreligga, eftersom hela området utnyttjades som åkermark. Problemet var bara att brukning med moderna jordbruksredskap medförde en accelererad nedslitning av de tjocka kulturlager som bildats från romersk järnålder fram till vikingatid...

Grunden till det senaste decenniets utgrävningar lades genom en donation 1999 på drygt 9 millioner kr från Tetra Pak och Gad Rausing. Rausing, som i tillägg till att vara en av svenskt näringslivs giganter också var disputerad arkeolog, hade länge haft Uppåkra som en av sina hjärtefrågor. Platsen ligger egentligen bara ett stenkast från Tetra Paks fabriksområde. De första storskaliga insatserna gjordes som metalldetektering över boplatsen. Resultaten var häpnadsväckande och ledde till ett stort medialt intresse. De årligen återkommande detekteringsdagarna då forskargruppen från Arkeologiska Institutionen vid Lunds Universitet fick hjälp av vana detektörer från Bornholm blev lite av ett återkommande folknöje de första åren. Sen följde den stora undersökningen av platsen med kulthuset och årliga seminariegrävningar med studenter från Institutionen. Och där står vi nu.

Staffanstorps kommun har efterhand fått upp ögonen för den PR Uppåkra kan ge. Men den verkligt sevärda utställningen - Barbaricum - finns på Historiska Museet inne i Lund. Det är den som en besökare på Uppåkra inte får missa!  Se på  www.luhm.lu.se Det finns också en lång rad vetenskapliga publikationer från projektet. Tyvärr är det lite sämre på den ppopulärvetenskapliga sidan, men LUHM's utställningskatalog är en bra introduktion.

Efter besöket på Barbaricum kan man lämpligen gå över gatan, in på Kulturen och se deras fina medeltidsutställning om den stad som den danska kungamakten lät bygga som Uppåkras ersättare - Lund!   

[Leif]

På ark inst LU´s hemsida står det följande om uppåkraprojektets finansiering:

The project is supported by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation and the Tetra Pak Company and recently by a private donor.

[CeBe]

Utgrävningar i stor skala är dyrt. Konservering av oräkneliga (metall-)fynd likaså. Och Rausings nio mille räckte ju inte i evighet. Så jubileumsfonden räddade situationen i första skedet. Och den "hemliga" sponsorn möjliggjorde bl.a. en fortsättning av den nu aktuella utgrävningen av hallområdet. Men det lär behövas många fler välvilliga bidragsgivare för Uppåkras del framöver. Någon som har ett antal millioner till övers?   

[Leif]

Visst är det så. Jag tycker att det är kul och inte minst viktigt att det fortfarande går att driva storskaliga (eller för den delen riktade) forskningsgrävningar emellanåt, även om det ibland är lite si och så med avrapporteringen (ingen nämnd ingen glömd, men forskningsgrävningar verkar ha andra formella krav på sig än exploateringsarkeologin)

[Sven-Åke]

Nja  - jag vet ju att svartjorden och dess meterdjupa lager varit kända sedan 20- 30-talet för arkeologer, och jag tror att man gjorde en liten grävning nån gång på 30-talet. Sedan var det mycket lugnt ända till man bjöd in Bornholms Amatörarkeologiska förening som gick över markerna med sina metalldetektorer (finns det någon svensk förening som får använda sådana?)  varvid man fann massor av fynd direkt på markytan eller på ett mycket ringa djup. Att riksbanken bidrar är bra, jag räknar dom till privata finansiärer, men det kanske är fel. Har dessutom för mej att det finns fler personer som gjort betydande donationer. Dock skulle det vara intressant att se en jämförelse, sida vid sida, vilka som bekostat Birkas kontra Uppåkras aktiviteter. Som sagt jag är amatör, bor INTE i Lund eller Staffanstorp.  Har jag fel i mina förmodanden så beror det på att jag vet för lite helt enkelt. Jag önskar mera fakta.    

[Leif]

Forskningsgrävningars lokalisering och finansiering rä et kapitel för sig. Och jag håller med dig Sven-Åke om att det vore intressant med en sådan sammanställning. Men jag skulle inte vilja begränsa mig till Birka och Uppåkra utan hellre se en uppställning med låt säga de 10 dyraste forskningsgrävningarnas läge och finansiering. Vem/vilka har lyckats få pengar till vad och varför? Samt givetvis varifrån.

[CeBe]

Dock skulle det vara intressant att se en jämförelse, sida vid sida, vilka som bekostat Birkas kontra Uppåkras aktiviteter.

Tetra Pak har genom omfattande donationer på initiativ av Gad Rausing möjliggjort BÅDE Birkaprojektet 1990-95 och den inledande, storskaliga fasen av Uppåkragrävningarna (donation 1999). Efter Rausings död har Tetra Laval fortsatt sin arkeologiska mecenat-roll genom att 2006 skänka 4,7 millioner kronor till den nya Uppåkrautställningen Barbaricum på Historiska Museet i Lund (se f.ö, vad jag skrev i mitt första inlägg i frågan).   

Så Tetra Pak torde i nuläget få räknas som en av svensk arkeologis tyngst vägande välgörare. Tänk på det nästa gång du köper mjölk, fil eller juice i pappkartong!   

[Sven-Åke]

Jo jag har läst om RAusings donation och även TetraPac och jag tycker att det är mycket bra att han stödjer båda projekten (och mycket annat). Absolut ingen kritik.  Har även för mej att jag läst att fler personer i kretsen kring Rausing donerat stora belopp.  Heder!  Och jag dricker gärna mjölk.  Men jag undrar hur STATLIGA och andra OFFENTLIGA aktörer bidrar till dessa och andra projekt. Skulle som sagt vara intressant att se redovisning av fördelning.  Dessutom bidrog som sagt Bornholmarna med tid och kunskap med sina metall-detektorer. Heder även åt dom. 

[Leif]

Men jag undrar hur STATLIGA och andra OFFENTLIGA aktörer bidrar till dessa och andra projekt.

Det finns väl inte så mycket sådana medel att söka för arkelogin och andra humanistiska ämnen, om man inte räknar dit Riksbanken vill säga. Det är ett seriöst problem, att det är så svårt att finansiera forskning.

[Sven lagman]

Vifots utgrävning 1934 borde ha väckt intresse för vidare forskning och fältarbeten. Trots att arkeologiska institutionen i Lund endast låg några kilometer bort blev det verkligen inte så. Detta är mycket märkligt. Att det måste röra sig om en omfattande bebyggelse avslöjade redan Sockerbolagets publicering av sin totala fosfatkartering av Skåne på 1930-talet. Uppåkra utmärker sig här med skyhöga värden vilka med nuvarande facit i hand faktiskt visar på hela det forntida  bebyggelseområdet.

Från 1960-talet utgav ”Ale. Historisk tidskrift för Skåneland” fyra gånger om året sin publikation vilken alltid avslutades med ”Nytt om antikvariskt”. Förgäves får man här söka efter arkeologi i Uppåkra före 1996. Ett undantag dock: 1968 berättas kort om en arkeologisk undersökning inför det nya bårhuset. Att denna undersökning kom till stånd var dock en ren tillfällighet. Den lokale folkskolläraren upptäckte kulturlager vid schaktningen och slog larm!

Själv läste jag arkeologi i Lund på 70-talet och jag hörde aldrig talas om Uppåkra annat än i förbigående som att ”Vifots gjort en liten grävning på platsen”.

Margrete Watt fick ordentlig fart på arkeologin på Bornholm på 1980-talet. Hon använde sig av amatörarkeologer som fick använda metalldetektor i forskningens tjänst. Dessa blev otroligt kunniga i tekniken. Tack vare dessa kom fokus att kastas på, vågar jag bestämt påstå,  det då helt bortglömda Uppåkra. Det har framhållits att det var institutionen i Lund som kallade på dessa danskar men den version jag hörde på den tiden var att det var de själva som bett att få undersöka platsen. Pytt med vem som ska ha äran; utan dessa danskar hade Uppåkra inte varit det som det är i dag!

Det antyddes tidigare i forumet att Birka kanske skulle ha det mera förspänt när det gällde att få statliga bidrag pga sitt läge invid Stockholm. Det tror jag inte ett dyft på. Eftersom jag förra året haft tillfälle att grundligt sätta mig in i den nu gällande Birka/Hovgården-problematiken vad det gäller ekonomi och skötsel på platsen, kan jag bara konstatera att detta världsarv i grund har en miserabel ekonomi som verkligen inte tillåter några som helst forskningsinsatser/utgrävningar. Den tillåter inte ens en vettig skyltning  av Hovgården med sin stora vikingahall och ruinerna efter  Sveriges äldsta palatsbyggnad från 1200-talet, vilket i sig är en brakskandal. Situationerna i Birka och i Uppåkra är därför lika dåliga. Utan Gads enorma donationer hade vi varken haft de senaste Birkagrävningarna i Svarta jorden eller Uppåkragrävningarna.

Det som är det stora hotet i Uppåkra i förhållande till Birka är dock att merparten av Uppåkras enorma yta utgörs av ytterst tunna kulturlager vilka i dag fortfarande ligger under plog. Om man inte får fram medel att inköpa området kommer därför ovärderlig kunskap om större delen av boplatsens att gå förlorad i den närmsta framtiden. Detta borde ha en högre prioritet än t.o.m. utgrävningar på platsen. Skyddsområdet på Birka regleras i en diger papperslunta, i Uppåkra av hur djupt bonden själv tycker att han ska plöja! 

[CeBe]

Det som är det stora hotet i Uppåkra i förhållande till Birka är dock att merparten av Uppåkras enorma yta utgörs av ytterst tunna kulturlager vilka i dag fortfarande ligger under plog. Om man inte får fram medel att inköpa området kommer därför ovärderlig kunskap om större delen av boplatsens att gå förlorad i den närmsta framtiden. Detta borde ha en högre prioritet än t.o.m. utgrävningar på platsen. Skyddsområdet på Birka regleras i en diger papperslunta, i Uppåkra av hur djupt bonden själv tycker att han ska plöja! 

Precis Sven - instämmer till 100%! Att jordbruket årligen tillåts fortsätta erodera ner kulturlagren på Uppåkra är en av de mest skandalösa företeelserna inom svensk arkeologi just nu. Att man utför lite årliga småundersökningar förändrar ingenting. Vi var nog rätt många som försökte torgföra idéen att fornlämningsområdet borde inköpas och vårdas - eller i alla fall arrenderas och läggas i permanent vall. Det gick inte hem. Själv möttes jag t.ex. av en oförstående projektdeltagare som sa "men då kommer vi ju inte att ha lika många fynd vid nästa års detektering". Jag hoppas det sades på skämt ...men det är jag tyvärr inte helt säker på. 

[Sven-Åke]

Sven verkar ha alla fakta klara, och detta stämmer till 98% med vad jag vet.  Hmmmm,  dom 2 procenten som jag funderar över är,  -  är inte palatset i Vadstena äldre??   Jag kan ha fel.

[Sven lagman]

Alsnöhus byggnadstid är tämligen säkert ingafflad mellan 1266-1279 genom myntfynd i grundmuren (1266-1275) samt det faktum att ett av det medeltida Sveriges viktigare möten hölls här 1279. Vadstenas tegelbyggnad, som senare skänktes till Birgitta, vet man väl inte exakta åldern på? Orten Vadstena omtalas första gången 1268 och gården omtalas 1275 som bebodd. Arkeologiska utgrävningar har dock visat att det före tegelhuset funnits en bebyggelse av trä. Det kan i så fall vara denna som omtalas 1268-1275. Tegeldetaljer i det bevarade huset visar dock på att det bör ligga i slutet av 1200-talet, inte senare.

[Kungsune]

Det är väl rätt många historiskt intressanta, palatsliknande byggnader som härrör från den perioden runt om i Sverige?
Det man kan säga om särbehandling beträffande privat/företagsfinansierade utgrävningsbistånd är väl att de projekt som har potential att vara regionsutvecklande, varumärkesstärkande har en klar fördel. Forskningsvärdet kommer inte i första rummet. Inte ger man 10 miljoner till ett projekt som inte kommer att synas i media. Det är tur att arkeologer runt om i världen blir allt mer kunniga i att initiera överregionala samarbetsprojekt som kan finansieras av politiska finansieringsinstrument. Dilemmat är ju iofs att vi ska komma överens om vad vi är intresserade av att undersöka och ju fler kockar .
Bemanningsunderlaget (läs kompetens) för att driva stora arkeologiska projekt i Sverige har väl aldrig varit bättre? Tänk om vi kunde slösa pengar vad skulle vara mest aktuellt att lägga insatserna på? Jag undrar om inte det bästa vore att lägga pengarna på medieproduktion och forskning på samlingarna. Vi har ju inte hunnit med att analysera och föra ut det vi redan grävt upp.

[Maleficum]

Angående vad för hus då såg så antar jag att det var bland annat brandhuset och långhuset från 400-tal som du fick se. "kulthuset" har redan blivit utgrävt och det grävdes enbart väster om det i år (jag var där och grävde där för någon vecka sedan).
Området är stort! Men det är lite svårt att ta in med tanke på att i princip allt är åker idag. Området grävs bitvis från år till år och blir såklart igen grävt efteråt eftersom det som sagt är åker.

En av de intressanta sakerna med Uppåkra är att det är stora koncentrationer av ben just runt kulthuset, framför allt söder om de.

http://picasaweb.google.se/johanna.jardfelt/UppKra# <--- några bilder som jag och en i min grupp tagit under grävningen om någon är intresserad.

Som osteolog är det rätt skoj att gräva i Uppåkra med tanke på de välbevarade benen. Det, enligt mig, bästa fyndet under vår grävning var inte guldbraktiaten utan ett ben från hare (hare har aldrig tidigare hittats på platsen),