Sjö

[Yngwe]

Har någon koll på hur länge ordet sjö använts i namn?  Många sjöar har ju egna namn som Vättern och Sommen medan andra har tillägget sjö eller sjön.    Och finns/fanns det några alternativa betydelser än just sjö? Jag tänker på om det också använts för kärr eller träsk eller liknande.

[tty]

Ordet i sig är samgermanskt (gotiska saiws, eng. sea, ty see) men saknar uppenbar indoeuropeisk etymologi och är ev ett s k substratord i germanskan. Sjönamn på -sjö(n) i svenskan går definitivt tillbaka till medeltiden, men hur mycket längre är svårt att säga. Enligt en hypotes döljer sig dock ett -sjön även i en del sjönamn på -en. Det har t ex föreslagits att Roxen skulle komma av Råk-sjön (jfr Rocksjön vid Jönköping).
I svenskan har ordet veterligen aldrig betytt annat än sjö, men i västgremanska kan det även betyda hav (i engelskan enbart hav) och i gotiskan skall saiws betyda både sjö och träsk.

[Nils Ristare]

Varianten sä kan vi hitta i ett otal Säby och som del av personnamn på runstenar.

Hur är det med uttryck som sjöman, gå/vara på sjön och gå till sjöss? De syftar ju snarare på hav än på insjöar, men de kanske är förhållandevis sena inlån från tyskan eller holländskan (liksom många andra maritima termer)?

Kan Östersjön och Nordsjön vara direktöversättningar från något av nyss nämnda språk?

[dersa]

tty, i Bohuslän har man ofta pratat om sjön när man avser havet. Om jag minns rätt så "började" havet någonstans väster om den Danska och Norska (väst-)kusten..

[Yngwe]

man kan alltså inte säga att sjöarna med namn som sluttar på -en skulle ha en äldre namnform än de som slutar på -sjön?




Som kuriosa tty har jag bott alldeles vid Rocksjön i många år och tycker tolkningen råk-sjön är lite rolig...det är den issäkraste sjön i stan och det enda stället med risk för råk är vid det konstgjorda inloppet.... :-)

[tty]

I allmänhet är nog namnen på -en äldre. Dock skall man ha klart för sig att namnen i just denna form är sena. Ännu på senmedeltid så stod sådana sjönamn i "obestämd form".

[Yngwe]

Tack tty!

Anledningen till min undran är att det finns ett antal små platser med efterledet sjö där jag inte hittar någon sjö i närheten som jag kan koppla ihop det med. Omgivande sjöar har -en namn och jag misstänker att nu försvunna sjöar kan vara orsaken..

[Sven-Åke]

Ibland kan det vara tvärtom,  - Bjäresjö hette tidigare Bjerghusa, gården  låg på en sluttning nära en kyrka. Senare flyttade Bjerghusa gård några kilometer till en holme i en liten sjö,  och fick då namnet Bjerghusaholm.  Den lilla sjön är nu utdikad och det nutida slottet heter Bjärsjöholm.

[tty]

Bäst är att gå in i ortnamnsarkivet och titta vad den äldsta formen är. Många namn har "omtolkats" under tidernas lopp. Alla län utom Älvsborgs och Örebro är digitaliserade nu:

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm

Om du misstänker utdikade sjöar, så kolla på häradskartan, de flesta sjösänkningarna är gjorda efter den. Vill man vara riktigt noga får man kolla de gamla lantmäterikartorna:

http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html

[Yngwe]

Tack tty, visste inte att kartorna fanns tillgängliga!  Ovärderligt!!!!!!!!!!

[Lappoid]

Ordet i sig är samgermanskt (gotiska saiws, eng. sea, ty see) men saknar uppenbar indoeuropeisk etymologi och är ev ett s k substratord i germanskan. Sjönamn på -sjö(n) i svenskan går definitivt tillbaka till medeltiden, men hur mycket längre är svårt att säga. Enligt en hypotes döljer sig dock ett -sjön även i en del sjönamn på -en. Det har t ex föreslagits att Roxen skulle komma av Råk-sjön (jfr Rocksjön vid Jönköping).
I svenskan har ordet veterligen aldrig betytt annat än sjö, men i västgremanska kan det även betyda hav (i engelskan enbart hav) och i gotiskan skall saiws betyda både sjö och träsk.

Ut fra denne etymologiske ordboken kan opphavet være fra samisk eller finsk:

http://www.indo-european.nl/cgi-bin/response.cgi?root=leiden&morpho=0&basename=\data\ie\frisian&first=1271

samisk: saivvƒ (holy) lake idol eller finsk: saivo `transparant place in the sea'

[tty]

Ja, men eftersom en uralsk etymologi också saknas och roten bara finns i finskan och samiskan så kan lånet ha skett i endera riktningen, eller det kan vara ett substratord som lånats in i båda språkfamiljerna.

[Leif]

yngwe: jag tycker att du skall ta dig ett snack med jan agertz på jönköpings läns museum. olika bebyggelsenamn kan även kollas i museets namndatabas: http://www.jkpglm.se/kulturmiljo/f-topo/ftopo.asp

[Yngwe]

Tack tack, tusen tack Leif!

[Návdi]

Bures Lappoid och tty !

På nordsamiska förekommer formerna sáivu, sáiva, sávja . På lulesamiska heter det sávja, sájv(v)a, på sydsamiska saajve och på östsamiska savj, sajv, sōvj.  Finskans saivo är ett lån från samiska. (Álgu - tietokanta och SKES).

Om det inte finns varken uralsk eller indoeuropeisk etymologi för ordet och det är ett lånord från samiskan i finskan, så måste det väl vara ett paleo-europeiskt substrat i samiskt språk.
Ett mycket betydelsefullt sådant också ....

MVH
Návdi

[tty]

Mycket rimligt. Påfallande många av de misstänkta substratorden i germanskan har samband med båtar och hav, som t ex båt, hav, sjö, åra, segel, strand

[Jotuni]

Bures Lappoid och tty !

På nordsamiska förekommer formerna sáivu, sáiva, sávja . På lulesamiska heter det sávja, sájv(v)a, på sydsamiska saajve och på östsamiska savj, sajv, sōvj.  Finskans saivo är ett lån från samiska. (Álgu - tietokanta och SKES).

Om det inte finns varken uralsk eller indoeuropeisk etymologi för ordet och det är ett lånord från samiskan i finskan, så måste det väl vara ett paleo-europeiskt substrat i samiskt språk.
Ett mycket betydelsefullt sådant också ....

MVH
Návdi

Bures Lappoid och tty !

På nordsamiska förekommer formerna sáivu, sáiva, sávja . På lulesamiska heter det sávja, sájv(v)a, på sydsamiska saajve och på östsamiska savj, sajv, sōvj.  Finskans saivo är ett lån från samiska. (Álgu - tietokanta och SKES).

Om det inte finns varken uralsk eller indoeuropeisk etymologi för ordet och det är ett lånord från samiskan i finskan, så måste det väl vara ett paleo-europeiskt substrat i samiskt språk.
Ett mycket betydelsefullt sådant också ....

MVH
Návdi

Det finns liknande finsk - samisk ordgrupp:

Finnish: syvä 'tief' ( *süvä-ne > Saam. N sâvo -vvun- 'smoothly flowing stretch of water in a big river', L savō(i), savōn, savvun 'Strecke ruhigen Wassers', Ko. P sāva 'Stillwasser zwischen zwei Stromschnellen'), syvyys 'Tiefe, Schlund', syvänne 'Vertiefung, Einsenkung', suvanto (dial. syväntö, syventö) 'ruhig fließendes Wasser'; tyven (gen. tyvenen) 'ruhig, still; stilles Wetter, stille Luft', tyyni (gen. tyynen) 'ruhig; Windstille'

Saivo är en dialekt ord och saivo ortnamn ligger bara västrä Finska Lapland och Östra Svenska Lapland.

Saivo/savon/etc och svenska säv

Enligt SEO sävlig, i ä. nsv. även: lugn, stilla och säv, Scirpus, i dial. även säva, siva
(i vissa skån. dial. plur. säver, även om
kaveldun, Typha), fsv. sæf n. = isl. sef,
ä. da. sev, da. sif; eng. dial. seave från
nord.; ett speciellt nord. ord;

Finsk sav(v)o kunde bli norse sev(o) och säv när ProtoNorse utveckalade till Gammal Norse och hade umlaut a -> e som hände mellan 500 - 800 eKr

Till gammal norse har man æ från 'ai'. From finska saiv(o) blev altså sæv och sæf.

Sävlig betyder lung, stilla och detta är det samma betydelsen som har för suvanto/syvänne/tyven/sâvo etc.

I svenskan finns flera ortnamn med säv i fördelen. Till exempel Sävesjön i Vetlanda och flera andra.

Jag tror att finsk&samisk savvo/savo/etc är lånat till nordiska språket som säv.

-

[Návdi]

Bures Jotuni !

Föreslår att Du går in på Álgu - diehtovuođđu (Alku - tieotkanta) och oritenterar Dej lite.

http://kaino.kotus.fi/algu/index.php?t=sanue&lekseemi_id=7314&hakusana=savu&sanue_id=2896

Du skriver :
"Saivo är en dialekt ord och saivo ortnamn ligger bara västrä Finska Lapland och Östra Svenska Lapland."

Det stämmer icke.

Sájva/Sáivu - begreppet kan i samisk mytologi betyda olika saker, men är knutet till de andra världarna och de väsen som håller till där. 
I sydsamiska områden finns saajve-vaerieh, heliga fjäll där saajve eller saajve-ålmaj (saajve-folk)  bor.  Det var från Saajve noaidien fick sina hjälpandar: Saajvesarva (rentjurens ande),  Saajveledtie (fågelns ande) och Saajveguelle (fiskens ande). 
Sájva/Sáivu är också heliga insjöar, som har dubbel botten. Nedanom den dubbla bottnen ligger sáivu-riket, där allt är större och bättre än i den här världen. Fisken i sáivu-sjöarna är ekstra fin och fet, men kan vara svår att fånga, då den ofta försvinner ner mellan bottnarna. Många sieiddit står vid sáivu-vatten. Sájva/Sáivu (och varianter) ingår i många ortnamn. Johan Turi kallar sådana sjöar för Sáiva-jávrrit. Citat från "Muitalus sámiid birra": "Dat sáiva lea veháš imaš jávri, dan ii leat ožžon riekta sealvi, mii dat lea jávrriid. Muhto dan dieđu leat ožžon belohahkii, ahte dat leat guokte jávrri badjálaga, ja beare ráiggit gaskkas dego reahpenráiggit. Ja guolit mannet daid ráiggiid vulos ja bajás." 
Översatt: "Sáiva är en lite förunderlig sjö, det har man inte fått riktigt klart, vad det är för sjöar. Men den kunskapen har man fått till dels, att det är två sjöar ovanpå varandra, och bara hål därimellan som rökhål i kåtan. Och fiskarna simmar upp och ner genom dessa hål."
I sáivu-vatten och saajve-vaerieh finns ingångar till de andra världarna. I norr kallas de heliga fjällen också för basse (passe) várit och de heliga sjöarna för basse  jávrrit. I norr finns också (förutom Bassejávri) ortnamn som  Bassevuovdi (Helligskogen), Basse-fielbmá (fielbmá = stillaflytande djupt ställe i en älv), Bassegorsa (Helig Djup Klyfta), Bassevárri (Heligt berg), Bassečearru  (Helig Tundra), Basseuksa (Heligdörren). Bassi och Sájva/Saivu är synonymer.

Sájva/Sáivu finns avbildat på många gamla samiska trummor.

MVH
Návdi

[Jotuni]

Bures Jotuni !

Föreslår att Du går in på Álgu - diehtovuođđu (Alku - tieotkanta) och oritenterar Dej lite.

http://kaino.kotus.fi/algu/index.php?t=sanue&lekseemi_id=7314&hakusana=savu&sanue_id=2896

Du skriver :
"Saivo är en dialekt ord och saivo ortnamn ligger bara västrä Finska Lapland och Östra Svenska Lapland."

Det stämmer icke.

Sájva/Sáivu - begreppet kan i samisk mytologi betyda olika saker, men är knutet till de andra världarna och de väsen som håller till där. 
I sydsamiska områden finns saajve-vaerieh, heliga fjäll där saajve eller saajve-ålmaj (saajve-folk)  bor.  Det var från Saajve noaidien fick sina hjälpandar: Saajvesarva (rentjurens ande),  Saajveledtie (fågelns ande) och Saajveguelle (fiskens ande). 
Sájva/Sáivu är också heliga insjöar, som har dubbel botten. Nedanom den dubbla bottnen ligger sáivu-riket, där allt är större och bättre än i den här världen. Fisken i sáivu-sjöarna är ekstra fin och fet, men kan vara svår att fånga, då den ofta försvinner ner mellan bottnarna. Många sieiddit står vid sáivu-vatten. Sájva/Sáivu (och varianter) ingår i många ortnamn. Johan Turi kallar sådana sjöar för Sáiva-jávrrit. Citat från "Muitalus sámiid birra": "Dat sáiva lea veháš imaš jávri, dan ii leat ožžon riekta sealvi, mii dat lea jávrriid. Muhto dan dieđu leat ožžon belohahkii, ahte dat leat guokte jávrri badjálaga, ja beare ráiggit gaskkas dego reahpenráiggit. Ja guolit mannet daid ráiggiid vulos ja bajás." 
Översatt: "Sáiva är en lite förunderlig sjö, det har man inte fått riktigt klart, vad det är för sjöar. Men den kunskapen har man fått till dels, att det är två sjöar ovanpå varandra, och bara hål därimellan som rökhål i kåtan. Och fiskarna simmar upp och ner genom dessa hål."
I sáivu-vatten och saajve-vaerieh finns ingångar till de andra världarna. I norr kallas de heliga fjällen också för basse (passe) várit och de heliga sjöarna för basse  jávrrit. I norr finns också (förutom Bassejávri) ortnamn som  Bassevuovdi (Helligskogen), Basse-fielbmá (fielbmá = stillaflytande djupt ställe i en älv), Bassegorsa (Helig Djup Klyfta), Bassevárri (Heligt berg), Bassečearru  (Helig Tundra), Basseuksa (Heligdörren). Bassi och Sájva/Saivu är synonymer.

Sájva/Sáivu finns avbildat på många gamla samiska trummor.

MVH
Návdi

Tack Návdi. Basse är ett ny ord för mig men visste om saivo's mytologisk betydelse.

Saivo som ortnam finns detta bara i en små område nära finska-svenska gränsen. Naturligtvist saivo's andra varianter kan möjligen finnas i andra områdena. Kan inte hitta dem i andra ställe på Kansalaisen karttapaikka http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html
och http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html

[Ragnfast]

Föreställningen om sjöar med dubbla bottnar återfinns även i det germanska språkområdet, t.ex. på Gotland, där sjöarna heter träsk.