Författare Ämne: osteologi - ripor och ripjakt  (läst 10961 gånger)

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
osteologi - ripor och ripjakt
« skrivet: juni 13, 2008, 09:05 »
Några frågor om ripor och ripjakt i arkeologin men främst osteologin:

Kan man skilja på dal- och fjällripa osteologiskt? Jag föreställer mig att det är omöjligt, men man vet ju aldrig...

Finns det några publicerade material med gott om analyserade rip-ben?

Känner någon till om det i arkeologisk litteratur skrivits om ripjakt?
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #1 skrivet: juni 13, 2008, 09:40 »
Generellt går det ganska bra att skilja olika fåglar osteologiskt, även inom familjer. Nu är dessa ripor dock realtivt jämnstora vilket kan försvåra processen såvida ingen av dem har något utmärkande osteologiskt särdrag. Skall dock skicka frågan vidare till Osteolgiska föreningen och se om jag får något napp där. Annars rekomenderar jag dig att kontakta Leif Jonsson i GTBG han brukar ha en ruggig koll på dylika spörsmål.

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #2 skrivet: juni 13, 2008, 09:53 »
Jo jag tänkte på Leif J. Kanske dags att åka in till naturhistoriska i Göteborg och ta ett snack om honom, om inte annat så har lilltejen tjatat i över ett halvår om att hon vill åka in till museet med de uppstoppade djuren.... Duger det inte med alla levande djur, uppstoppade fåglar, skelett och slaktkroppar vi har hemma?

Härom året när vi skulle käka lunch gallskrek hon.. NEEEJ! Jag vill inte äta, jag vill titta på döda kaniner. Ja vi höll slaktkaniner på den tiden, och något dussin hängde just då till sig i slaktboden. Vad månde det bli av den ungen?
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #3 skrivet: juni 13, 2008, 10:38 »
Citera
Leif
Vad månde det bli av den ungen?

Follow the dead rabbit! - Det är en fråga man kan ställa sig; slaktare, konservator eller...  >:D

Vid ett besök på naturhistoriska i GTBG får man inte glömma att titta på den "uppstoppade" (ihåliga) valen som en gång i tiden fungerade som café (fråga Leif varför man inte får gå in i den längre), den enda rekonstruktionen av den utdöda Stellerska sjökon och kuriosakabinettet och för all del hälsa Leif så gott.

Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #4 skrivet: juni 13, 2008, 10:47 »
Vid ett besök på naturhistoriska i GTBG får man inte glömma att titta på den "uppstoppade" (ihåliga) valen som en gång i tiden fungerade som café (fråga Leif varför man inte får gå in i den längre)

Om jag inte missminner mig så är den öppen på Jonas namnsdag samt valdagen var 4:e år....
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #5 skrivet: juni 13, 2008, 11:17 »
Jag vet att valdagen stämmer huruvida det också gäller Jonas namnsdag vet jag inte men det låter ju inte osannolikt med tanke på GTBGarnas förkärlek till ordvitsar ;D.

Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #6 skrivet: juni 13, 2008, 12:18 »
Jag vet att valdagen stämmer huruvida det också gäller Jonas namnsdag vet jag inte men det låter ju inte osannolikt med tanke på GTBGarnas förkärlek till ordvitsar ;D.

Jonas-dagen hade kanske passat bättre i Jönköping. De sätter lite större tilltro till böckernas bok än vad göteborgarna gör...  ::)
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #7 skrivet: juni 13, 2008, 12:30 »
Lite roligt det där med caféet i Malmska valen. Många Göteborgare tycker sig komma ihåg att de druckit kaffe där men tydligen skall cafét i valen bara funnits ett kort tag på 1800-talet:

http://www.gnm.se/gnm/malmval.asp?res=1024

Ju äldre desto bättre.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #8 skrivet: juni 13, 2008, 12:35 »
Ja, det går att skilja på fjäll- och dalripa, men bara på vissa av skelettelementen, t ex tarsometatarsus. Det finns en omfattande utländsk litteratur om bestämning av ripor och ripjakt. Den som har sysslat mest med ämnet på senare år är nog Veronique Laroulandie i Bordeaux, men i princip varenda osteolog som har sysslat med paleolitiskt material i Europa är väl bekant med ripor och ripben, det är den i särklass vanligaste fågeln i pleistocena faunor.

Nedan ett urval av främst nyare, litteratur i ämnet:

Baales, M. 1992. Accumulations of bones of Lagopus in late Pleistocene Sediments. Are  they caused by man or animals? Cranium 9(1):17-22.

Bochenski, Z. 1985. Osteological differentiation in willow grouse. In: Functional morphology, ed. H. R. Duncker and G. Fleischer, Fortschritte der Zoologie 30:69-72. Stuttgart: Gustav Fischer Verlag.

Bochenski, Z. 1991. Pliocene grouse of the genus Lagopus from Poland. Acta Zoologica Cracoviensia 34:563-577.

Koby, F.-E. 1957. Les Lagopèdes de la station magdalénienne de La Vache dans les Pyrénées. Eclogae Geologicae Helvetiae 50(:2):564-568.

Laroulandie, V. 1998. Etudes archéozoologique et taphonomique des Lagopèdes des saules de la grotte magdalénienne des Eglises (Ariège). Anthropozoologica 28:45-54.

Laroulandie, V. 2000. Taphonomie et Archéozoologie des Oiseaux en Grotte: Applications aux sites Paléolithiques du Bois-Ragot (Vienne), de Combe Saunière (Dordogne) et de La Vache (Ariège). Thèse d'Université, Université de Bordeaux I; 396 pp.

Laroulandie, V. 2005. Bird exploitation pattern: the case of Ptarmigan Lagopus sp. in the Upper Magdalenian site La Vache (Ariège, France). In: Grupe, G. & Peters, J. (eds): Feathers grit and symbolism, Birds and humans in the ancient Old and New World. Proceedings of the 5th  meeting of the ICAZ Bird Working  Group. Documenta Archaeobiologiae  3, pp. 165-178.

Potapova, O. R. 1986. Belye kuropatki (rod Lagopus) v plejstocene Severnago Urala. [Grouse (genus Lagopus) in the Pleistocene of North Ural.) Trudy Zoologicheskogo Instituta, Akademiya Nauk SSSR 147:46-58.

Stewart, J. R. 1999. Intraspecific Variation in Modern and Quaternary European Lagopus. In: Olson, S. L. (ed.): Avian Paleontology at the Close of the 20th
Century. Proc. of the 4th International Meeting of the Society of Avian Paleontology and Evolution, Washington, D.C., 4-7 June 1996. Smithsonian Contributions to Paleobiology 89:159-168.

Flera av artiklarna finns tillgängliga på nätet. Kolla här:

http://www2.nrm.se/ve/birds/sape/litt001.html.en

Tommy Tyrberg

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #9 skrivet: juni 13, 2008, 12:36 »
Kan man skilja på dal- och fjällripa osteologiskt?

Fjällripan har spetsigare näbb och är mindre, så liten att arterna inte överlappar i storlek. Proportionellt har den dock något längre vingar än dalripan, så det borde i praktiken vara mycket svårt att skilja dem åt. Ändå uppträder de oftast artbestämda i litteraturen. Jag antar att osteologerna vet besked. Jag har bara erfarenhet av levande ex som hjälper en på traven med fjäderdräkt och läte.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #10 skrivet: juni 13, 2008, 12:53 »
Det är vanskligt att bedöma på "exteriören" hur pass lätt eller svårt det är att skilja fågelarter åt osteologiskt. Kråka och råka ser ju rejält olika ut, men är näst intill omöjliga att skilja osteologiskt medan däremot alpkråka och alpkaja som ser mycket lika ut "exteriört" går ganska lätt.
Just näbbar är ofta mycket diagnostiska, för små tättingar är det ofta nästan det enda diagnostiska elementet. Tyvärr hittas näbbar sällan.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #11 skrivet: juni 13, 2008, 13:02 »
tack för tipsen Tommy, nu får vi se om det dyker upp några som har med förhållandena i dagens sverige att göra också.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #12 skrivet: juni 13, 2008, 13:24 »
Om det är specifikt svenska arkeologiska fynd du är intresserad av, så finns de i:

Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. A review of the subfossil record and early written sources. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, Antikvariska serien 45.

Det är inte så många, tyvärr, och det har bara tillkommit ett par stycken sedan dess. Det grävs ju inte så mycket i ripornas förekomstområden i Sverige, och fågelben bevaras dessutom i allmänhet dåligt i Norrland.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #13 skrivet: juni 13, 2008, 17:56 »
Jag har en bok som heter "Fågelbröstben" som är utgiven av Fältbiologerna (ISBN 91-85094-08-0). Den har ett behändigt format men är mjuk så även om formatet är perfekt för utflykten är inte materialet lika bra. Den borde vara ganska billig, om den går att få tag i, den bygger på ett material från 1973, mitt exemplar är utgivet 1982.

Den innehåller bl a en guide där man snabbt kan lokalisera rätt fågelfamilj utifrån bröstbenet.

Nu vet jag inte hur vanligt det är med just bröstben som äldre fynd.

I fallet med riporna säger min "bibel" att man inte kan skilja arterna åt genom att bara se på bröstbenet, däremot har fjällripan, precis som Måns påpekar,  spetsigare näbb...

 ;)
Qui tacet, consentit

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: osteologi - ripor och ripjakt
« Svar #14 skrivet: juni 14, 2008, 11:51 »
Problemet med fågelben är att de med några undantag är porösa och luftfydda och därmed inte finns kvar eller är förhållandevis trasiga i den arkeologiska kontexten, detta gäller tex bröstbenen. Däremot kan man ofta hitta de långa rörbenen från de nedre extrimteterna och delar av vingupphägningen vilka ofta kan fungera för att närmare identifera olika fåglar. Som tty nämnde tidigare är det ovanligt att man hittar näbbar i arkeologisk kontext.

Magnus
Archaeology is taxes well spent!