Gropkeramiker och trattbägare

[Spaceromancer]

Om det skulle bli allvar av det hela, så kan jag bjuda på redigeringen. Jag skulle kunna sköta filmandet också, men då måste vi dela på hyrkostnaderna för utrustningen. Men arbetet kan jag bjuda på.

[Gyrk]

har själv också blivit utsatt för både lokal Tv och TV 4... I TV 4 :s program vägrade jag att medverka och skällde ut journalisten efter noter, men det hjälper inte han gick bara nån annanstans...om man nu skulle göra egna dogmafilmer, vad skulle man då vilja visa?Dels kunde man ju visa upp det som redan har visats och på vilket sätt det är felaktigt och dels skulle man ju vilja visa hur det borde göras..kanske dags för en ny tråd? "ArkeologiTV- av arkeologer"

[Gorm]

Kanske en svensk arkeologikanal á la The Archaeology channel?

[Måns Sjöberg]

En annan märklig sak med programmet var de aborigin-inspirerade statisterna med minimal kostymering och till synes utan annan verksamhet än rent dräll. Lite väl onödigt då programmet gjordes i en tid då det verkligen finns realistiskt gjorda rekonstruktioner. Säljakt från stockbåt hade varit nåt.

Ännu en sak är det märkliga sättet att klippa in en tidslinje med tekniska revolutioner lite här och där. Om det är relevant kunde det få ett par sammanhängande minuter i början. Götherströms rön är säkert tillräckligt intressanta i sig själva och behöver knappast kryddas med en plottrig och skrikig berättarteknik.

Ja, här finns det luckor att fylla...

[Måns Sjöberg]

F'låt. Jag menar inte att aboriginer dräller. Jag syftade på klädseln.

[Mats Hansson]

Dock finns det flera andra studier som visat att den gropkeramiska kulturen och den mellanneolitiska trattbägarkulturen levt sida vid sida med varandra på öland (bland annat Elin Fornanders isotopstudier av skelletmaterial från öland) men inte blandat sig med varandra. I östra Mellansverige finns ingen mellanneolitisk trattbägarkultur, här ersätter i stället den gropkeramiska kulturen den tidigneolitiska trattbägarkulturen helt och hållet. Detta antyder att det finns någon signifikant skillnad mellan östra Mellansverige och t.ex. Öland.

Innebär detta att det inte finns några spår av stridsyxekulturens boplatser/gravar på Öland under mellanneolitikum? Eller finner man alla de tre grupperna representerade där, samtidigt?

/Mats

[Måns Sjöberg]

I östra Mellansverige finns ingen mellanneolitisk trattbägarkultur, här ersätter i stället den gropkeramiska kulturen den tidigneolitiska trattbägarkulturen helt och hållet.

Innebär det att stridsyxekulturen tar sig till östra Mellansverige med resenärer från Finland (eller annorstädes) eller tas den upp av befintliga gropkeramiker?

[Peppe]

Innebär detta att det inte finns några spår av stridsyxekulturens boplatser/gravar på Öland under mellanneolitikum? Eller finner man alla de tre grupperna representerade där, samtidigt?

/Mats

Stridsyxekulturen finns representerad på Öland. T ex finns smärre inslag av stridsyxekeramik i de gropkeramiska materialen från Ottenby och Köpingsvik. Rimligen borde det finnas någon lokal där stridsyxekulturen dominerar på ön? Om någon sådan plats är känd vet jag inte, kanske någon annan kan svara på det?

Huruvida förhållandena på Öland och fastlandssidan är likartade eller inte vet jag ej. Längs kusten mitt emot Öland finns i alla fall t ex i Möre lokaler från stridsyxekulturen, Igelösa är en. På en boplats vid Kalmar fanns på en gropkeramisk lokal inslag av både trattbägarkeramik ock stridsyxekeramik, representerandes olika tidsskikt antar jag(??).

[Piankhy]

Man kan säga att det stora problemet med hela dna-hypotesen om att gropkeramikerna är ett eget "folk" är att det är tydligt att gropkeramiken är ett östsvenskt (ink. Åland) fenomen. Gropkeramiken uppkommer här. Om den gropkeramiska kulturen som sådan invandrat hit, skulle den finnas någon annanstans först, nu finns den bara här.

Gropkeramiska boplatser finns ju i västsverige också, t ex Olas i Värö sn i Halland där materialet daterats till ca 3600 - 3000 f Kr. Man kan undra hur de västsvenska gropkeramiska boplatserna passar in i mönstret?

[Åsa M L]

Gropkeramiska boplatser finns ju i västsverige också, t ex Olas i Värö sn i Halland där materialet daterats till ca 3600 - 3000 f Kr. Man kan undra hur de västsvenska gropkeramiska boplatserna passar in i mönstret?

Västkustens säljägarstationer med högvis med tångepilar av flinta, men sparsamt med keramik, är hårt omdebatterade. Det var först iochmed Becker på 50-talet som det kom att definieras som GRK och i dagnes läge är allt fler arkeologer inne på att underkänna den tolkningen. Den är nästan uteslutande baserad på ekonomi (marina jägare), inte på materiell kultur som har tydliga skillnader. Tångepilarna förekommer även i Skåne på några GRK-lokaler, främst i Västra Skåne och med brant fallande antal i Öst och ju längre norrut man kommer längs Östkusten. När norska arkeologer började undersöka sina neolitiska lokaler mer intensivt och datera dom, blev det tydligt att detta hantverk har gamla rötter i Sydnorge och att Västkusten snarast ska ses som en del av den regionen. Kontakt fanns säkerligen, handel och utbyte också, en hel del samvaro - men både teknologiskt, materiellt och kontextuellt skiljer sig Västkusten alltför mycket från östkusten. Det är inte GRK, bara för att det finns sälben och enstaka gropintryck på ett par skärvor.

[Måns Sjöberg]

Har denna kultur något namn?

[Åsa M L]

Nej - hitt på nå't
;-)

[Måns Sjöberg]

Nej - hitt på nå't

Neolitisk tångekultur

[Åsa M L]

Bra namn. Eller kanske Neolitisk tångepilskultur. Eller Kattegattskulturen. 

Jättesnygga illustrationer förresten, önskar jag hade mer pengar till mitt avhandlingstryck, för då skulle jag beställa ett par bums. Jaja, det finns alltid en morgondag.

[Micke]

Västkustens säljägarstationer med högvis med tångepilar av flinta, men sparsamt med keramik, är hårt omdebatterade. Det var först iochmed Becker på 50-talet som det kom att definieras som GRK och i dagnes läge är allt fler arkeologer inne på att underkänna den tolkningen. Den är nästan uteslutande baserad på ekonomi (marina jägare), inte på materiell kultur som har tydliga skillnader. Tångepilarna förekommer även i Skåne på några GRK-lokaler, främst i Västra Skåne och med brant fallande antal i Öst och ju längre norrut man kommer längs Östkusten.

Något som ofta glöms bort är ju också att det inte alltid är så stora skillnader mellan trattbägarboplatser och gropkeramiska boplatser. Längs den östsvenska kusten finns de ofta i samma lägen och det finns gott om sälben på bägge typerna av lokaler. Det är mest keramiken som är annorlunda på dessa lokaler (och att flintan har slipyta på trattbägarlokalerna, men ofta inte på de gropkeramiska) och det faktum att det inte finns några gropkeramiska boplatser med spår av jordbruk i inlandet. Däremot finns det gropkeramiska boplatser i inlandet med spår av jakt på älg och bäver.

/Micke

[Piankhy]

men både teknologiskt, materiellt och kontextuellt skiljer sig Västkusten alltför mycket från östkusten. Det är inte GRK, bara för att det finns sälben och enstaka gropintryck på ett par skärvor.

Finns det någon bra litteratur där förhållandet mellan västkustens gropkeramiska kultur (eller kattegatt/tångepilskultur) och östkustens dito utreds lite närmare?

I avhandlingar och rapporter från t ex Per Persson kallas kulturen på väskusten gropkeramisk. Ta t ex rapporten om Olas:

http://hum.gu.se/institutioner/arkeologi/publikationer/gotarcseried/Persson2000_Rapport_Olas.pdf

[Åsa M L]

Per Persson kallar det västsvenska för GRK utifrån Beckers tes att tångepilar och cylindriska spånkärnor är ledartefakter för GRK. Kopplingen finns egentligen bara på Jonstorp i NV Skåne, och ett par lokaler på danska öarna, där båda typerna av fynd förekommer. I östra Skåne finns en del spånpilar, men desto färre spånkärnor med keramiken, norr om Siretorp i Blekinge är det extremt ovanligt med tångepilar och cylindriska spånkärnor i flinta.

En som problematiserat begreppsanvändningen i Västsverige är Anders Strinnholm i sin avhandling "Bland säljägare och fårfarmare" från 2001. Keramiken som visas i hans publikation är endast ytligt lik den gropkeramiska (mest utifrån delade drag med tidigare TRB-keramik) i min mening. Framförallt är keramiken extremt sparsamt förekommande, och mindre ornerad än Östsvensk gropkeramik - som utmärker sig genom sina stora mängder på lokalerna. Lerfiguriner och minikärl är också extremt ovanliga på Västkusten, men allmänt förekommande på Östkusten.

Det viktiga här är inte typologi, utan vad detta säger om praktik, både vardaglig och ceremoniell, som i förlängningen skapar social identitet. Det är olika praktik och beteende och materiella handlingar i Väst resp Öst. Dessutom har norska studier nu visat att spåntekniken och tångepilarna finns i Sydnorge redan i tidigneolitikum, utan någon som helst koppling till vad som kan kallas gropkeramik. Idén att tångepilarna är en ledartefakt är i min mening (och andras) fel - det är ett praktiskt teknologiskt hantverk som lever kvar längs Västkusten ned till Skåne under mellanneolitikum.

Ludvig Papmehl-Dufay är av samma inställning som jag i sin avhandling "Shaping an Identity" om öländsk GRK, som kom 2006.

Kalle Thorsberg gjorde en jättebra studie över skillnaden i flintahantverkets teknologi mellan Gotlands GRK och Västkusten i en artikel:
Thorsberg, K. 1997. Den gropkeramiska kulturens o-väsen. In:  A. Åkerlund, S. Bergh, J. Nordbladh & J. Taffinder (eds.) Till Gunborg. Arkeologiska samtal. SAR, Nr 33: 49-57. Stockholm University: Department of Archaeology.

I övrigt så har tolkningen av de västliga säljägarna som GRK varit kontorversiell och debatterad sedan starten - och debatten lär nog fortsätta.

[Anders Strinnholm]

Jag håller med om att det är relativt olika företeelser på öst- respektive västkusten. Det finns även tämligen stora skillnader mellan olika typer av lokaler på västkusten, vissa som liknar Jonstorp och Siretorp och andra som är ganska konstiga med udda typer av keramik och förekomster av skifferspetsar m.m. Alla dessa lokaler som inte kan kallas TRB brukar slarvigt klumpasihop under namnet gropkeramiska vilket kanske mer försvårar än underlättar förståelsen av dem.
Vad det gäller den tidiga dateringen av Olas så rekommenderar jag att man läser Per Perssons artikel i Insitu 2004-2005 där han argumenterar mot den höga åldern. I samma numer finns även en artikel av Einar Østmo som kan vara till gagn.

[Herulen]

Det är inte GRK, bara för att det finns sälben och enstaka gropintryck på ett par skärvor.

Jag har svårt att släppa det där. När vi under 90-talet grävde i Karlefors, Lagan i Halland så hittade vi massvis med gropkeramik, men ingen annan typ. Karlefors är en fångstplats som använts under lång tid. Det känns långsökt som att befolkningen där skulle hitta på egna krukor som påminner så mycket om de gropkeramiska.

[Åsa M L]

Menar du Karsefors?
Det ligger isåfall i södra Halland, nära Jonstorp-lokalerna som jag nämnde tidigare. Det finns bosättningar i detta område (NV Skåne-S Halland) som starkt liknar GRK på Östkusten, med stora mängder keramik som har tydliga skuldror, minikärl och annat smått o gott. Vi talar inte om en skarp gräns här mellan Öst och Väst. Enstaka säsongsboplatser finns även på nordkusten av danska öarna.

Problemet rör området N Halland+Bohuslän+SV Norge - hur kustbosättningarna här ska uppfattas i relation till det övriga. I detta område spelar keramiken en mycket begränsad roll, har mest en sorts kvardröjande mellanneolitisk TRB-ornering med mejselintryck och gropintryck är inte så vanliga. Flintahantverket är mycket viktigt och har påtagligt gamla rötter bak i tidigneolitikum (iallafall i Norge). Att kontakter och samverkan finns råder ingen tvekan om, frågan gäller istället om de som var bosatta här ansg sig själva tillhöra samma kulturella och sociala gemenskap som de som bodde längs kusterna i nutidens Skåne.

Vi har en tendens att påföra dagens politiska och kulturella karta på förhistorien utan att först utreda om den är relevant. Stenålderns människor hade inget begrepp om våra nationsgränser, än mindre våra landskapsgränser. Inte heller drog man upp kartor som avgjorde vilket "folk" som fick finnas på vilken plats. Kontakt, giftemål, handel, konflikter, utbyte, samverkan etc påverkar de materiella mönster vi ser idag. Jag är extremt tveksam till att kalla det som finns under MN B i Bohuslän och Sydnorge för samma sorts kultur som förekom vid samma tidpunkt i Mellansverige, på Gotland och i Småland t ex.