Är det någon mer än Karlfredrik som läst boken? Men du verkar inte ens ha läst det citat han inledde med, för där nämns inte vikingar. Ordet dyker upp först i Karlfredriks sammanfattning. Exakt vad som sägs i boken vet jag alltså inte, det behövs knappast för att inse att det inte kan handla om vikingar och vikingaflottor.
Det arabiska begreppet för 'nordbor' var definierat av dom grannar araberna hade norr om Kaukasus och Svarta havet, kallad 'Rhos'. KF har tidigare i tråden preciserat just den översättning som den franska översättaren här använt - till 'nordbor'.
"Viking" är alltså en ytterligare översättning, eller rättare sagt
tolkning...
'Nordbor' kan alltså syfta på ryss eller andra nordbon som anlänt Svarta havet norrifrån. När Ibn Falladn i et annat verk beskriver krigare som 'rhos' så liknar det han skildrar onekligen på skandinaviska soldater - varför dom i senaste sekels forskning ansetts vara 'väringar' - alltså soldater från Norden - i tjänst för ryska eller grekiska regenter. Nu kan man givetvis fuska lite och översätta 'väring' med 'viking' - så snart man kan
säkerställa att det är skandianviska tjänstemän det är talan om.
Men i det här fallet är det inte klart. Alltså får ursprungsordet 'rhos' hållas öppet vad gäller nationalitet - eftersom araberna inte skilde mellan ryss och skandinav. Under tiden i fråga var dom dessutom allierade - mot dom aggresioner och erövringar som på denna tid pressade på båda - söderifrån.
Beteckningen "ruser" är dock definitivt inte judar, det framgår ju av ett tidigare stycket att det var "hedningar" och fick ljuga och säga de var kristna för att slippa extra tullavgift.
De franska översättarna är säkra på att det är skandinaver som menas, jag kan inte gå in på detaljer.
Tyvärr kan jag själv inte arabiska, jag återgav ju texten med en reservation. Dock tycks mig nordbor vara mera sannorlika än slaviska ryssar.
Sen kan det ju vara finsk-talande ryss - eftersom dom det dåtida Ryssland, norr om bulgarernas Ukraina, lär ha talat finsk-ugriska.