Bures !
Vuoi, vuoi vuoi !
Det var mycket att svara på...
Hinner förstås icke med allt, så var snäll och icke blanda in Djingis Kahn här
- jag har fullt sjå med Oden...
Oden är förstås en mytologisk figur, så han var ingen verklig shaman.
Djingis Kahn var hur verklig som helst, men av hans dåd att döma så var han
ingen shaman han heller.
Jag har aldrig påstått, Liothida, att den samiska kulturen har "patent" på shamanism.
Men nu är det faktiskt förhållandet mellan samisk kultur och germansk kultur som den här
tråden handlar om.
Det skulle vara lätt att bevisa - i en avhandling
- att samisk kultur och noaiddástallan är väsensskild från germansk kultur (bl.a. Oden-krigarkult och nordisk sejd).
En forskare på området som absolut (vid sidan av Manker, Vorren, Itkonen, Collinder m.fl.) bör läsas är Gutorm Gjessing (1906-79) norsk arkeolog och antropolog, professor i etnografi i Oslo. Hans vetenskapliga produktion är betydande.
Gjessing betonar att i samisk kultur finns ingen principiell skillnad mellan människorna och
naturmiljön. "Ikke for ingenting" säger Gjessing, "är E.J. Jessen (1767) rystet over att samene ikke finner at mennesket har sjel på annen måte enn dyrene har det."
Betoningen av människan som universums mittpunkt - och då helst en viss sorts människor
som söker makt över både andra människor och naturen i övrigt - uppstår i lagdelta samhällen (klass-samhällen). Det är den sociala strukturen i ett samhälle som bestämmer
överbyggnaden (mytologi, ideologi, tro, religion eller vad man nu vill kalla det). Det finns hur mycket bevis för det som helst, Herulen.
Hela naturen är i samisk kultur levande och kraftfylld (Beaivi = sol, Aske = måne, stjärnorna, Diermmes = Tordönet, Biegg-olmmái = vinden, regnbågen, fjäll, öar och vatten, planter och djur och mycket mera). Även om krafterna är personifierade, så har de aldrig varit "gudar och gudinnor" i stil med de germanska.
Den grundläggande skillnaden mellan germansk kultur och samisk kultur är
att den germanska vill behärska naturen, medan den samiska vill vara en del av den ...
Och så var det väl icke plats till mer den här gången ...