Författare Ämne: Samisk kultur och germansk kultur  (läst 123856 gånger)

Utloggad Spaceromancer

  • Medlem
  • Antal inlägg: 64
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #220 skrivet: maj 08, 2008, 20:16 »
"Jag föreslår att Du läser vad jag har skrivit tidigare
och lägger ihop det. Så länge. "

Du har inte lyckats övertyga mig om att pälshandel och skatteindrivning skulle ha varit den ekonomiska grunden för mellan-norrlands småkungadömen. Jag är inte heller övertygad om att det skulle ha bedrivits skatteindrivning bland de mellan-norrländska samerna.  Och det förvånar mig att du tycks tilldela järnframställningen en så underordnad roll.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #221 skrivet: maj 14, 2008, 11:41 »
Bures Liothida !
Citera
En faktor som jag vill peka på är kungasagornas exempel på äktenskap mellan de skando-germanska kungarna och döttrar till inflytelserika samer. I Ynglingatal är det flera av de äldsta "Uppsalakungarna" som gifter sig med döttrar till "finnkungar" - det gäller Vanlande, Visbur och Agne. Det verkar alltså vara lika betydelsefullt att gifta in sig i dessa finnkungarnas släkter som att gifta in sig i andra germanska furstehus. Den norske "riksbildaren" Harald Hårfager gifter sig också med en dotter till en "finnkung" (så sent som på 800-talet), enligt flera källor. Så förhåller sig inte furstar till ett förslavat folk, så förhåller de sig till en jämnbördig part som de vill föräkra sig om fortsatt goda relationer till.

Detta är en ytterst egen framställning, som har mycket lite att göra med källmaterialet.

Vanlande heitte son hans Svegde, som tok rike etter han og raadde for Uppsala-rikdomen. Han var ein stor hermann og fór vidt umkring i landi. Han gav seg til um vetteren i Finnland hjaa Snjaa den gamle og fekk der dotter hans, Driva. Um vaaren fór han burt, men Driva var etter, og han lova aa koma att fyrr tri vetrar var gjengne; men han kom ikkje paa ti vetrar...

Visbur tok arv etter Vanlande, far sin; han gifte seg med dotter hans Aude den rike og gav henne i bruregaave tri store gardar og eit halsband av gull. Dei hadde tvo sønir, Gisl og Ondur. Visbur reiste fraa ho og fekk ei onnor kone, men ho fór til far sin med sønine sine...

Agne heitte son hans Dag, som var konge etter honom, ein megtug og framifraa mann, ein stor hermann og ein hæv kar i alle maatar. De var ein sumar, at kong Agne fór med heren sin til Finnland og gjekk upp der og herja. Finnane samla mykje folk og fór til aa slaast med han. Froste heitte hovdingen deira. Der vart de eit stort slag, og kong Agne vann; der fall Froste og mykje folk med honom. Kong Agne fór med herskjold umkring i Finnland og lagde de under seg, og fekk ovmykje herfang. Han tok og hadde med seg Skjalv, dotter hans Froste, og Loge, bror hennar...

Läs gärna hela avsnitten...

Vanlande och Visbur blir dräpt genom "trolldom" och Agne blir hängd i guldhalsbandet av Skjalv. Alltså bara frid och fröjd ?   ???
Lägg märke till namnen:
Snjaa = snö, Driva = snödriva, Gisl = skidstav, Ondur (flt. andrar)  = skida (en lång skida och en kort skida, kädd under mitten med renskinn, alltså sådana skidor som samer brukte), Froste =  frost, Skjalv = troligen "Skavl" = snödriva,  Loge = Låga (en eldjätte i norrön mytologi).
Ingenstans i originaltexten står det något om "finnekonger". Bara Froste är nämnd som "hövding". 
Märk att i originaltexterna talar man om Finn-mark och Finn-land och att "finn" här betyder
samer. Snorre talar bl.a. om Herdalir i Finnland, alltså icke synonymt med dagens Finland.
Hallå, Foteviken: Ni borde skriva Finnland med två -n:er !
Harald Hårfagre och Snøfrid får jag återkomma till ...

Návdi

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #222 skrivet: november 27, 2014, 09:48 »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #224 skrivet: december 10, 2014, 11:40 »
Tipsar återigen om den förträffliga boken "Lapptrummor och runmagi" av Sigurd Agrell!
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #225 skrivet: december 14, 2014, 13:22 »
Mer om samiska trummor, symboler och mytologiska gestalter. Släktskapen till antikens, forn-finsk och forn-nordisk mytologi - och dito ursprungsmyter - är rätt tydliga:
http://www.thuleia.com/shamandrum.html
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #226 skrivet: december 15, 2014, 14:15 »
Citera
Du har inte lyckats övertyga mig om att pälshandel och skatteindrivning skulle ha varit den ekonomiska grunden för mellan-norrlands småkungadömen. Jag är inte heller övertygad om att det skulle ha bedrivits skatteindrivning bland de mellan-norrländska samerna.  Och det förvånar mig att du tycks tilldela järnframställningen en så underordnad roll.
Det måste i varje fall finnas någon resurs att driva in skatt från? Hermelin och gråverk är en sådan urgammal resurs och den existerar så länge uttaget inte hotar arternas fortbestånd. D v s jagades gråverk, så måste även mård jagas intensivt. Jagades hemelin, så måste även räv, varg, lo etc jagas. Samtidigt som avelsdjur lämnades i varje område. Allt detta förstod samerna, men från 1364 så tvingades de till överuttag, vilket på kort tid förrödde alla bestånd av de viktigaste pälsdjuren, varvid samerna så småningom drevs ut i skogarna för att leverera något som inte fanns. Det är nu samerna blir renskötare efter att fram till dess enbart jagat ren, ibland med lockren. Deras ägodelar/gårdar togs i beslag som ersättning för påstådda skatteskulder, då inte stipulerad skinnskatt (kunnat) levererats.

Var i Sverige och Norge kan vi hitta mest spår av järnframställning från tiden före 1100? Det är inte i Bergslagen, heller inte i (västra) Smålanden. Eller i trakterna runt Oslofjorden. Visst finns täta spår av framställningar av s k bondejärn, men sådant kunde vid den tiden framställas var som helst i Europa. Kvalitétsjärn är en annan sak. Kvalitétsjärn är en dyrbarhet och inget som rimligen lämnades lättvindigt. Ändå är det vanligast att hitta järndepåer inom Helsingländerna och Syd- resp Nordtröndelag (särskilt sista). Depåerna är nästan uteslutande av typ "spadjärn", vilket alltså är en kvalitétsmarkering för en produkt nära stål, vilken sedan kunde omvandlas med rimligt arbete till stål, eller användas i smide eller gjutning. Allt efter behov. Europa skrek efter kvalitétsjärn för att hålla sig rustade, vapentillverkning, borg-/slottsbyggande, byggande av alla kloster och katedraler, samt skeppsbyggen. Då dög inte bondejärnet.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #227 skrivet: december 15, 2014, 17:29 »
Att tala om gjutjärn i samband med norrländsk järnframställning innan 1100-tal är knappast någon kvalitetsstämpel.....


Hur styrker man förresten att spadjärn är en kvalitetsmarkering? Och hur påvisar du att detta järn är avgjort bättre än det som framställs vid de anläggningar som verkar ha industriell karaktär runt Jönköping och södra Västergötland.  Ser fram emot svar i en egen tråd för ämnet.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #228 skrivet: december 15, 2014, 21:38 »
Har vi något järn från rätt tid bevarat från Vgl etc för jämförelse?

Om kvalitétsmarkering, så är detta inte mitt påhitt, utan det är vad flera uppsatser jag läst kallat det. Dessutom är spadjärnet levererat i paket om 12, vilket är just den mängd, som behövs för att hamras ut till en s k Vestlandskittel. Det finns även andra produkter, som till sin normala vikt för ett spadjärn stämmer med vissa slutprodukter i järn, typ skyddsplåtar, svärd, knivar, spjutspetsar, yxhuvud etc. För vissa delar man ett järn och för andra hamrar man samman 2 eller flera. Så tala om industriell produktion av järn och industriell produktion av slutprodukter. Vad jag vet är det dock få slutprodukter i järn hittade inom Tröndelag/Helsingländerna. Har ett minne av att man hittade en depå med blandade spadjärn resp halvfärdiga yxhuvuden (nacken var vikt över, så att skaftfästet var anlagt). Där passar spadjärnet perfekt.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Samisk kultur och germansk kultur
« Svar #229 skrivet: december 15, 2014, 22:31 »
Du påstår ju, då antar jag att du har ett relevant referensmaterial....




Det spadjärnet alltså verkar vara är ett enhetligt format för järnet som vara. Att det skulle innebära en garanti för en viss kvalitet är bara spekulation.  Det hela säger alltså att det nog rör sig om industriell produktion, eller iallafall produktion reglerad av organiserad handel där järnet levereras i enhetsmått.  Det i sig säger inget om att järnet skulle vara bättre än annat. 


Undrar dessutom två saker...


Är alla vestlandskittlar lika stora?


Varför startar du inte en ny tråd då ämnet är OT? Efter så många inlägg är det väl dags att prova starta en ny tråd?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"