Författare Ämne: Efter tusen år av tystnad  (läst 52657 gånger)

Utloggad Krax

  • Veteran
  • Antal inlägg: 533
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #20 skrivet: mars 03, 2008, 19:32 »
Oj, vad mycket upprörda känslor en utställning kan skapa  :o. Jag var mest intresserad av gudinnorna och den tro som ligger till grund för deras uppkomst, och de religioner som sedan fick dem att försvinna (nästan). Att dåtidens människa lade ner så mycket krut på att dela upp världen i kvinnor och män tror jag inte, det är nog mer en nutida företeelse som säger mer om vår tid och vår syn på varandra :-\
en som tror sig veta allt, vet ingenting

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #21 skrivet: mars 03, 2008, 20:50 »
Reformationen ledde i alla fall till att man slutade att dyrka madonnan.
Jungfru Marie himmelsfärd firar vi inte längre, synd.
500 års tystnad på den fronten.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #22 skrivet: mars 04, 2008, 16:02 »
Jag har aldrig (eller i alla fall mycket sällan) hört talas om "kvinnoarkeologi" och jag anser mig ändå hyffsat påläst inom ämnet (ordet ger f ö 5 träffar i Google varav ett är ett inlägg Herulen själv skrivit här på forumet, 2 träffar i Fornvännen samt 4 träffar i Vitalis). Måste vara ett ganska litet underämne. ;)

/Johan

Googla vi på women archaeologi får vi 3520 träffar och med Gender arkeologi får vi nästan 13 000 träffar. Gender archaeology finns också numer i wikipedia. Arkeologin har alltså en alldeles bestämd del som undersöker forntiden i ett könsperspektiv. Det där med kön eller gender gäller i huvudsak, eller snarare endast kvinnor. Någon arkeologisk studie som riktar sig enbart på män för att det ska vara just män har aldrig gjorts, och det får det heller inte. Visst, skrifter som behandlat t.ex. bärsärkar har gjorts, men syftet var då att studera en viss typ av krigare (eller snarare institution) och deras roll i samhälle och religion, inte för att de var män. Men studera kvinnor för att de är just kvinnor går tydligen finfint och är dessutom en lättare väg för att bli antagen som doktorand. Flera historiska och religionsvetenskapliga institutioner har också tagit steget fullt ut och sagt att den som inte studerar historien/religionen i ett köns eller genus (vilket går på ett ut) perspektiv blir inte antagen. Man säger stolt att man vill framhäva jämställdhetsforskning. Jomenvisst, tjena blixten.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #23 skrivet: mars 04, 2008, 16:11 »
Oj, vad mycket upprörda känslor en utställning kan skapa  :o. Jag var mest intresserad av gudinnorna och den tro som ligger till grund för deras uppkomst, och de religioner som sedan fick dem att försvinna (nästan). Att dåtidens människa lade ner så mycket krut på att dela upp världen i kvinnor och män tror jag inte, det är nog mer en nutida företeelse som säger mer om vår tid och vår syn på varandra :-\

För mig väcker det inga särskilda känslor. Det är bara ett konstaterande jag gör. Det som förbluffar mig är att så många experter och forskare nickar och ler åt sådana här utställningar där man uppenbart sysslar med medveten historieförfalskning. Däremot kan jag hålla med dig att gudinnor är synnerligen intressant och fenomenet har varit eftersatt inom forskningen. Religionshistoriken, Britt Marie Näsström, har skrivit en jättebra bok om Freja, om du inte har läst den så rekomenderar jag att du gör det.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #24 skrivet: mars 04, 2008, 16:37 »
Men nog är det så när man tittar på egendomar att det är männen som äger marken, som har kontroll över egendom. Kvinnor har sällan fått något arv. Det har förekommit javisst, men mer som undantag än regel. Nog kan invända att kvinnor fått hemgift, ja det kan de ha fått men marken/egendomen har stannat i bröders händer.
Däri ligger också grunden till snedheten i frågan om mäns och kvinnors lika rättigheter. För något patriarkat i dess rätta mening har knappast behövts innan man har ÄGT det som gett rikedomar och makt.

Man kan vara indignerad över att kvinnor bereds utrymme på ställen där männen under mycket lång tid dominerat utan att blanda in matematik. Om man ser bara på matematik så finns det ett mycket känt exempel på hur en manlig professsor rent av stulit en kvinnlig matematikers resultat och gett ut dem som sina. (Fast matematik här var bara ett retoriskt grepp, eller hur?)

Arbetslöshet är också en dold  historia, det finns ett stort mörkertal på kvinnlig arbetslöshet. Det finns kvinnor som lever på sin mäns inkomster, mer än män som lever på sina hustrurs inkomst.

Sedan sakfrågan, kvinnliga gudar, har det funnits? Ja, det har det tillochmed här i Skandinavien.
Skade eller Skädja är en gammal gudom, likaså Njärd eller Härn/Järn som hon också kallas. Frigga kan ha varit en självständig gudinna.
Jag tror inte på att det funnits något matriarkat, men matrilinjaritet och matrilokalitet (arv och bosättning) det kan man se att det förekommit. Det lär ha tex varit så att döma av skelettens dna i Kivikgraven? Kvinnor som varit bosatta och män som kommit utifrån.

Jag har skrivit här på en annan tråd om att man kan gå långt tillbaka ända till jägarstenåldern för att förstå hur rollen och kontrollen över födandet är ( vilket är den företeelse som männen vill kontrollera) dvs djurens födande och människornas.

Ásvas, du har rätt i att kvinnor haft det rejält mindre förspänt än männen under historien. Den som förnekar det ljuger. Det jag reagerar på är att man skapar teorier som är uppenbart felaktiga och att man dessutom försöker påtvinga dem. Könsmaktordning och patriarkat är inte felaktiga i sig, men man kan inte säga att dessa fenomen alltid har gällt i alla sammanhang. Sedan håller jag med dig att gudinnor är intressanta. Kanske mer intressant än gudar, som det har tjatats lite väl mycket om. Ett annat ämne som borde få mer plats är samiska religion, något som jag av och till återkommer till med glädje. Läser jag en bok om samiska gudar och gudinnor där platser nämns som grips jag av en förfärlig hemlängtan.

Utloggad Krax

  • Veteran
  • Antal inlägg: 533
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #25 skrivet: mars 04, 2008, 16:46 »
Religionshistoriken, Britt Marie Näsström, har skrivit en jättebra bok om Freja, om du inte har läst den så rekomenderar jag att du gör det.

Tack för tipset! Fick för övrigt 40.700 träffar när jag googlade på men archaeologi och 635.000 träffar när jag googlade på men archaeology (560.000 för women archaeology).
en som tror sig veta allt, vet ingenting

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #26 skrivet: mars 04, 2008, 17:22 »
Fick för övrigt 40.700 träffar när jag googlade på men archaeologi och 635.000 träffar när jag googlade på men archaeology (560.000 för women archaeology).

Jag kan inte låta bli att agera besserwisser här. Googlar man på men archaeology med situationstecken "  " så blir det 128 träffar. Skriver man orden men och archaeology utan cituationstecken så kan dessa ord hamna långt ifrån varandra i en text och på så sätt sakna samband. 

Utloggad Krax

  • Veteran
  • Antal inlägg: 533
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #27 skrivet: mars 04, 2008, 17:32 »
Ja, livet är hårt. Söker man bara på ordet "archaeology", så får man 17 200 000 träffar, så den delen som behandlar "men archaeology" och "woman archaeology" är visst försvinnande liten ändå.  8)
Man kan ju undra vad resten av träffarna behandlar inom ämnet :o
en som tror sig veta allt, vet ingenting

Utloggad Krax

  • Veteran
  • Antal inlägg: 533
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #28 skrivet: mars 04, 2008, 17:56 »
Man säger stolt att man vill framhäva jämställdhetsforskning. Jomenvisst, tjena blixten.

Men..låt oss se det så här. Kvinnan idag känner att hon på många sätt är jämställd mannen. Det gör ju naturligtvis att hon gör samma saker som mannen, studerar, forskar, arbetar o.s.v. Kvinnan har på några årtionden fått samma positioner där det endast var män förut (chefer, direktörer, rektorer, läkare, arkeologer m.m.). För sextio, sjuttio år sedan var det inte så vanligt att kvinnor hade sådana yrken. Och självklart vill kvinnor forska, skriva, läsa om andra kvinnor. Så det du ser idag är nog (enligt mina egna funderingar) en liten glädjeyra och nyfikenhet som bedrivs i olika sammanhang. Och där ingår utställningen "Tusen år av tystnad", olika genusforskningar inom olika vetenskaper däribland arkeologin. Kvinnan har ju aldrig tidigare blivit så belyst som idag, och det är väl inget fel. Men om det saknas forskning om män tex, den vikingatida singelmannnen, så ska det naturigtvis åtgärdats, den avhandlingen är jag väldigt nyfiken på. ;D
en som tror sig veta allt, vet ingenting

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #29 skrivet: mars 04, 2008, 20:31 »
Kvinnan har ju aldrig tidigare blivit så belyst som idag, och det är väl inget fel.

Nej, det är inget fel att kvinnors situation blir belysta. Sådant är bra. Vad jag kritiserar är när det begås felaktigheter.

Beakta detta. Det finns feminister som påstår att män inte ska få utgöra mer än högst 10 procent av befolkningen. Varje kvinna som har en sexuell relation med en man är könsförrädare. Det feministiska partiet fi har i sitt partiprogram skrivet att det endast får vara 25 procent män i ledningen. Det finns också krafter inom feminismen som njuter av att se när män dödas: helst så många som möjligt och på det mest brutala sättet. Sargade manskroppar är en fröjd att se på. Legitimeringen av detta skulle vara att män är så bedrägligt korkade. Den inom feminismen hyllade och geniförklarade boken S.C.U.M. (society for cutting up men) kan sägas vara ett manifest för dessa åsikter. Långt ifrån alla feminister håller nu med om detta, men de ser i alla fall inget särskilt större fel med de här åsikterna. Det kan ligga någonting i dem sägs det.

När det gäller våldtäkt så är den rådande, eller snarare den enda tillåtna förklaringen till detta fenomen att det handlar om mäns makt över kvinnan. Denna s.k. våldtäktsteori uppkom 1975 med Susan Brownmillers bok ”Against our will: Men, women, and rape”. Teorin går ut på att även den mest älskvärde fadern och sonen, i egenskap av att de är män, gynnas av att modern eller dottern våldtas, just för att de är kvinnor. Ju mer kvinnor våldtas, ju mer gynnas männen. Det handlar således inte om sex. Kemisk kastrering ger i och för sig en återfallsrisk på 3 procent. Men enligt våldtäktsteorin så skulle detta då vara helt irrelevant. Vid intervjuer av dem som begått våldtäkt så säger alla att de inte kunnat kontrollera sitt sexbegär, det var detta som var orsaken till deras handlande. De allra flesta våltäktsmän är har också någon psykisk sjukdom fastställd och oftast begicks våldtäkten då de drogat sig. Detta är nu fel, de här männen och diagnoserna måste ljuga om Brownmillers teori ska stämma. Våldet för att få sex är något som våra könsroller lär pojkar och män. Vänsterpartiet har det nedskrivit i sitt partiprogram: ”orsakerna till mäns våld mot kvinnor [såsom våldtäkt] finns inte i andra problem som alkoholmissbruk eller social utsatthet, och vi menar heller inte att våldet beror på psykisk sjukdom…”. Kvinnojouren i Göteborg med ett antal feministiska talesmän, såsom den förre jämställdhetsombudsmannen, Clas Borgström, menar att: ”Det är viktigt att inte individualisera problemet. Det är inte psykiskt sjuka, missbrukare som utsätter kvinnor för våld…det är vi, män i egenskap av just män, som grupp som utsätter våra kvinnliga medmänniskor för alla dessa övergrepp. I stort sett ingen modern forskning stödjer dock våldtäktsteorin eller dessa uttalanden. Men denna forskning beaktas inte, den stämmer inte med vad man bestämt att det ska vara. Inte heller ett enda media tar upp detta, eller som frilandsjournalisten, Anna Frisk, säger: ”våldtäktsteorin väcker ju heta känslor det gör inte forskningen”.  

Jag förfasar mig över sådant. Men under åren så har jag blivit indignerad. Den utställning som du startade tråden med känns så väl bekant. Det är inget fel på utställningen och att gudinner tas upp. Men man behöevr inte syssla med historieförfalskning. Detta kan väl ändå inte gynna kvinnors sak?  

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #30 skrivet: mars 09, 2008, 10:55 »
Det finns en skillnad mellan "feminism" och forskning om kvinnor.
Jag studerade själv kvinnahistoria på 1980-talets början. Det fuinns två skolor,de som trodde på en idyllisk och jämställd tid för kvinnan före kristendommen, i stora drag de som såg jägarstenålderns "klasslösa samhället" som ideal . Trevliga, könsjämlika samhällen på öar i stilla havet var populära hos dem ,"ädla vildar".
Och den andra sidan, som plockade fram en grottmålning som föreställer våldtäkt och mord på en kvinna, de plockade fram statestik på övergrepp och misshandel av kvinnor hos eskimoer, australier och andra "onda  vildar" Denna skola menade att ingenting förändrats.
När det gäller gudinnor fanns de tydligen i alla kända religioner som modersgudinnor och fruktbarhetsgudinnor. Rätt naturligt, kvinnor ger liv genom att föda barn. De tidiga samhällerna var tydligen matrilinjära, och vi har många exempel på prästinnor och trollkunniga kvinnor, men även onda häxor som kunde framkalla sjukdommor hos fiender och få män att gå under.
Efter hand gick samhällerna över till patrilinjära samhällen där barnens fadersarv var viktigast. I Grekland ser vi typexemplet på det minoiska Kreta på 2000-talet f Kr med många gudinnebilder.
När vi sedan kommer till den mykenska tiden på 1200-taler f Kr dominerar de manliga gudarna vid tiden för trojanska kriget, även om "den blåögda Pallas Athena" med flera gudinnor fortfarande har en roll att spela.
Liknande utveckling kan spåras i andra samhällen, i Norden ersattes delvis Freja av Frej. som av många forskare ursprungligen anses vara samma Gud.
På en cental punkt anses jag feministerna har fel om historien, gudinnor betyder inte nödvändigtvis ett könsjämlikt samhälle, 400-talet f Kr klassiska Athen hade många gudinnor och ingen jämstäldhet.
Att kvinnorna skulle ha så mycket bättre ställning på vikingatiden än på medeltiden ställer jag mig skeptisk till, av samtida vittnesbörd om kvinnor har vi där bara några drottningar och ett antal runtexter.Det mesta baseras på tolkningar av gravfynd och sagor från 1200-talet.
 På medeltiden hade vi mäktiga drottningar och abedissor, som Margareta I och den heliga Birgitta, och en mängd kvinliga helgon.

Utloggad Krax

  • Veteran
  • Antal inlägg: 533
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #31 skrivet: mars 09, 2008, 15:23 »
Att kvinnorna skulle ha så mycket bättre ställning på vikingatiden än på medeltiden ställer jag mig skeptisk till, av samtida vittnesbörd om kvinnor har vi där bara några drottningar och ett antal runtexter.

Hm, ställningen för kvinnan och mannen i samhället har nog över tid sannolikt varit beroende från vilken samhällsklass kvinnan/mannen kom från. Så har det nog varit i  alla tider mer eller mindre, vare sig det har varit matriarkat eller patriarkat. Och visst är det en skillnad på feminism och forskning om kvinnor. Här är man ju ute efter olika svar på en fråga skulle jag tro, beroende  på hur man ställer frågan och vilket svar man tycker sig finna. Men så är det ju med mycket, tycker man sig skönja spår av att kvinnan hade bättre ställning på vikingatiden utgår man måhända ifrån att alla kvinnor hade det. Men några få antaganden eller fynd kan inte ha alla svar, det är nog mer komplext än så, som idag ungefär... ;)
en som tror sig veta allt, vet ingenting

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #32 skrivet: mars 11, 2008, 12:02 »
Det som jag fascinerades av var bara det faktum att det har förekommit så många gudinnor, en modersreligion inte en fader på toppen så att säga.

Det är fascinerande, om det vore sant. Men allt vi vet om fornnordisk religion från skiftliga källor och från arkeologiska fynd visar ju just att det var en fader på toppen. Manliga gudar, ofta våldsamma sådana, dominerar i mytologin, ortnamnen och fornfynden. Inget tyder på att Freja, Njärd, Frigg, Skade och Siv hade en mer framträdande roll än vad Moder Maria, Elisabeth, S:t Helena och den heliga Birgitta fick. Den bittra sanningen är nog att gudinnornas roll i regligionen liksom kvinnornas roll i samhället var lika strukturellt underordnad i forntiden som i historisk tid.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #33 skrivet: mars 11, 2008, 12:45 »
Den bittra sanningen är nog att gudinnornas roll i regligionen liksom kvinnornas roll i samhället var lika strukturellt underordnad i forntiden som i historisk tid.

Det där med strukturellt underordnad har jag så extremt svårt för: ett ord som flaxar fritt omkring och vem som helst verkar använda det hur som helst.

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #34 skrivet: mars 11, 2008, 15:19 »
Herulen,
du verkar pigg på att fortsätta diskussionen. Jag har inget emot det heller, men det vore bra om du svarar på åtminstånde någon av de frågor jag ställde i inlägg 15. Jag upprepar dem här så slipper du bläddra.

- Kan du ge exempel på hur "genusteorin" tror sig kunna leda hur matematik byggs upp?
- Vad är det för lagförslag som du avsåg med att den förra regeringen vill lagstifta om att det råder en könsmaktsordning?
- Vad är det för teori "om nutida wiccarörelsers trosinriktningar" som präster måste anamma för att få bli präster? Vad har du för källor för detta påstående?


Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #35 skrivet: mars 11, 2008, 15:59 »
- Kan du ge exempel på hur "genusteorin" tror sig kunna leda hur matematik byggs upp?

Det finns gått om kurser för naturvetare där studenter och forskare förleds att tro på genusvetenskapens förkunnelser om att patriarkatet även har för avsikt att sprida manligt tänk i abstrakta matematiska formler. Lunds universitet har 20 poängskurser i genusteori och naturvetenskap. Likaså Uppsala universitet. Stockholms universitet tror jag också har det.  Vet att flera högskolor kör med samma politiska propaganda. Litteratur i ämnet finns det förstås rikligt med. Det saknas inga medel för att sno ihop grundlös fakta. Se här bara:

En skrift i ämnet är denna: Kön och Matematik.
http://www.maths.lth.se/GeMa/Gymnasierapport.pdf

Och lite mer litteratur.

Brandell, Gerd, Nyström, Peter & Staberg, Else-Marie. (2002). Matematik i grundskolan.
Könsneutralt ämne eller inte? Lund: Matematikcentrum, Lunds universitet.

Chapman, Anne. (2001). Maths talk is boys' talk: construcing masculinity in school
mathematics. I Martino, Wayne & Meyenn (Red.), What about boys? Issues of
masculinity in schools. Buckingham: Open University Press.

Londa Schiebinger, ”Physics and Math”, Has Feminism Changed Science? (1999).

Sandra Harding, ”Why ‘Physics’ is a Bad Model for Physics”, Whose Science? Whose knowledge? Thinking from Woman’s Lives (1991), s. 77–102.

Sylvia Benckert, ”Är fysiken könlös? Reflektioner kring ett universitetsämne”, Makt & kön, ed., Gudrun Nordborg (1997).

Bara några få axplock faktiskt. Orkar inte referera till fler. En fullständigt allt igenom ledsam historia.

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #36 skrivet: mars 11, 2008, 16:16 »
Den bittra sanningen är nog att gudinnornas roll i regligionen liksom kvinnornas roll i samhället var lika strukturellt underordnad i forntiden som i historisk tid.

Det där med strukturellt underordnad har jag så extremt svårt för: ett ord som flaxar fritt omkring och vem som helst verkar använda det hur som helst.

Ska här förstås som att kvinnor i allmänhet har politiskt och rättsligt svagare ställning än män i allmänhet. Min poäng är att, ifall vi accepterar att en sådan omjämlikhet råder/rådit i historisk tid så finns inget som tyder på att det var bättre under förkristen forntiden. De som vill se ett forntida lyckorike där människorna dyrkade goda fredliga gudinnor med den stora modern i toppen, gör sig illusioner. Jag är också oroad över att det (återigen) blivit accepterat att använda forntiden som något man projicerar sitt önsketänkande på. Seriösa historiker och arkeologer borde verkligen ta strid mot såndant oskick.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #37 skrivet: mars 11, 2008, 16:35 »
- Vad är det för lagförslag som du avsåg med att den förra regeringen vill lagstifta om att det råder en könsmaktsordning?

Det var förivrat av mig att säg att det ska komma ett lagförslag om att det råder könsmaktordning. Däremot utarbetade regeringen fram en jämställdhetsplan som skulle ligga som underlag för i stort sett varje regeringsarbete med utformande av lagar och så. I denna handlingsplans så utgick regeringen från att det råder könsmaktordning (dvs. mäns makt över kvinnor, aldrig tvärtom). Beakta detta:

”Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande av en könsmaktsordning. Arbetet måste fortsättningsvis ges en mer feministisk inriktning. Det innebär att vi måste vara medvetna om att det råder en könsmaktsordning, att kvinnor är underordnade och män är överordnade, och vilja förändra den. Det innebär också att regeringen betraktar manligt och kvinnligt som ”sociala konstruktioner”, dvs. könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi. Könsmönstren skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det samhälleliga planet. Denna struktur har inte förändrats, trots att kvinnors och mäns representation på vissa samhällsområden kvantitativt sett närmat sig varandra. Om vi inte bryter dagens könsmaktsordning kommer vi inte att uppnå ett jämställt samhälle.”

Detta finns att läsa i denna skrift: http://www.regeringen.se/content/1/c4/20/69/2c27bade.pdf

Numer är högerfeminismen inne. Den företräds av folkpartiets Birgitta Ohlsson. I en av hennes programförklaringar mot könsmaktorning kan vi läsa följande:

”Men fortfarande är det tabu för kvinnor att öppet säga ja till makt. Att sätta sig själv i centrum är bland det fulaste vi kan göra i samhället. I politiken, på arbetsmarknaden och i hemmet. Om vi är kvinnor vill säga. Å ena sidan matas vi med underbara försigkomna karriäristkvinnor á la Sex and the City i media, men när vi själva lever så i praktiken är det inte lika populärt. Att gå upp i sin karriär och välja ett liv i oberoende är fortfarande ett "kvinnligt" tabu.

Det sorgligaste som finns i dagens västerland är att se smarta och begåvade kvinnor förvandlas till menlösa våp som förpassat sig själva till punkt tio på prioriteringslistan. Mannens intresse och andras välbefinnande kommer först i rang. Men den som lever för andra kommer aldrig att uppskatta sig själv. Och tro mig nu kommer förändringarna. Männen som vägrar anpassa sig och vill leva kvar i det förgångna är snart passé.”

Å så slutklämmen: ”Kvinnorna ska vara framtidens vinnare”

Detta verkar inte ha väckt anstöt utan har fått passera utan vidare. Fullständigt ogrundat, men riktigt begåvat måste jag säga: konststycket att förvrida en påhittad offerroll som dags sanning. Läs och begrunda, säger jag. Det blir otäckare för varje ny läsning.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #38 skrivet: mars 11, 2008, 16:44 »
Ska här förstås som att kvinnor i allmänhet har politiskt och rättsligt svagare ställning än män i allmänhet. Min poäng är att, ifall vi accepterar att en sådan omjämlikhet råder/rådit i historisk tid så finns inget som tyder på att det var bättre under förkristen forntiden. De som vill se ett forntida lyckorike där människorna dyrkade goda fredliga gudinnor med den stora modern i toppen, gör sig illusioner. Jag är också oroad över att det (återigen) blivit accepterat att använda forntiden som något man projicerar sitt önsketänkande på. Seriösa historiker och arkeologer borde verkligen ta strid mot såndant oskick.

Jag håller med dig. Att kvinnor haft det mindre förspänt än män är på många sätt en riktig iaktagelse. Jag vill inte heller dissa genusvetenskap eller könsmaktteorier som ämne och företeelse. Det är de grova felaktigheterna jag inte längre kan med, men framför allt så häpnar jag över att de köps av forskare, och det aktade sådana. Helt otroligt.

Utloggad Krax

  • Veteran
  • Antal inlägg: 533
SV: Efter tusen år av tystnad
« Svar #39 skrivet: mars 11, 2008, 17:30 »
Det som jag fascinerades av var bara det faktum att det har förekommit så många gudinnor, en modersreligion inte en fader på toppen så att säga.

Det är fascinerande, om det vore sant. Men allt vi vet om fornnordisk religion från skiftliga källor och från arkeologiska fynd visar ju just att det var en fader på toppen. Manliga gudar, ofta våldsamma sådana, dominerar i mytologin, ortnamnen och fornfynden. Inget tyder på att Freja, Njärd, Frigg, Skade och Siv hade en mer framträdande roll än vad Moder Maria, Elisabeth, S:t Helena och den heliga Birgitta fick. Den bittra sanningen är nog att gudinnornas roll i regligionen liksom kvinnornas roll i samhället var lika strukturellt underordnad i forntiden som i historisk tid.


Jo, man är nog en liten romantiker.  ;D Den största matriakala kulturen idag är nog folkgruppen minangkabau på Sumatra, ungefär ca. fyra miljoner människor. Vet inte så mycket mer än att det är svårt att hitta något att läsa om dem. Kanske någon här vet mer om dem, om de har en modersreligion i botten, eller ingen alls.
en som tror sig veta allt, vet ingenting