Dela på ansvaret för fornlämningarna?

[Návdi]

Denna diskussion är avknoppad från ämnet stensättningar i norrbotton [sic!].
/Johan - Admin

Bures "Piankhy" !

Är sametinget en tillståndsmyndighet i antikvariska frågor?

Icke ännu på svensk sida om gränsen - men det kommer nog att bli det. 

På norsk sida av gränsen har Samisk kulturminnevern sin egen organisasjon – Samisk kulturminneråd – med samma uppgifter som kulturminneförvaltningen i fylkeskommunen. Huvudkontoret ligger i Varangerbotn, samman med avdelingskontoret for Finnmark. För samiska kulturminnen har Samisk kulturminneråd förvaltningsansvaret. Samisk kulturminneråd er en del av Sametinget.

Konventionen om biologisk mångfald undertecknades av Sverige 1993.
Akvé: Kon Guidelines är en del av denna.

[Piankhy]

Låter lurigt det där. Vem skall då bestämma över icke-samiska forn- och kulturlämningar? Och hur är det med äldre lämningar om vilka man inte riktigt vet vilken etnisk grupp som byggde dem? Och vilken bestämmanderätt över kulturlämningar skall andra grupper i regionen ha, t ex tornedalingar, svenskar, inflyttade finländare m fl?
Det verkar problematiskt att överlåta ansvaret för olika lämningar i en region till en viss etnisk minoritet.

[Àsvas]

...
Det verkar problematiskt att överlåta ansvaret för olika lämningar i en region till en viss etnisk minoritet.

Inte vilken etnidsk minoritet som helst, utan en ursprungsbefolkning. Det är så jag ser det men du kanske tycker att Svenskar som också är en etnisk fastän majoritet (åtminstone som nationalitet) ska bestämma? De har kanske bättre omdöme, är mer objektiva?

Vi vet ju vilka VÅRA heliga platser är, många av oss.

[David]

För övrigt så är definitionen av en lagskyddad fornlämning att den ska vara varaktigt övergiven. I de fall samer håller vissa platser/naturformationer eller konstruktioner för heliga så är de inte varaktigt övergivna och bör således inte heller registreras som fornlämning och då inte hanteras inom ramen för KML.

IMHO förstås.

[tty]

Jag förutser möjligheter till underbara stridigheter om "äganderätten" till de olika fornminnena i Norrland. Är t ex Hietaniemi "samiskt"? Eller Nämforsen? Hedningahällan? Krankmårtenhögen? Långön? Högom? Gene?

Det är nog lugnast att fortsätta att betrakta fornminnena som en riksangelägenhet.

[Àsvas]

Jag förutser möjligheter till underbara stridigheter om "äganderätten" till de olika fornminnena i Norrland. Är t ex Hietaniemi "samiskt"? Eller Nämforsen? Hedningahällan? Krankmårtenhögen? Långön? Högom? Gene?

Det är nog lugnast att fortsätta att betrakta fornminnena som en riksangelägenhet.

Ja, särskilt om man betänker att några av motdebattörerna här på detta forum skulle få bestämmanderätt på något sätt över fornlämningar i norr, så blir man verkligen rädd för hur samiska fornlämningar skulle bedömas. Förmodligen skulle det inte finnas några?

[Návdi]

Bures !
Tror inte att det blir några stora problem. Svenska myndigheter får väl lära av norska...

http://www.riksantikvaren.no/?module=Articles;action=ArticleFolder.publicOpenFolder;ID=1340

Delar av norsk territorium er også samisk land, Sápmi. Samisk busetnad i Noreg strekkjer seg frå Nordre Hedmark til Aust-Finnmark. Innanfor dette vidstrekte området vitnar dei samiske kulturminna om ei rik og variert førhistorie og historie, med vekt på fiske, jakt og fangst, og seinare også reindrift og husdyrhald.

Kulturminnevernet er organisert slik at Riksantikvaren har det overordna direktoratansvar. Forvaltinga av samiske kulturminne er lagt til Sametinget - avdeling for rettigheter, næring og miljø som har hovudadministrasjonen sin  i Varangerbotn i Finnmark og fire lokalkontor i respektive Varangerbotn, Tromsø, Drag og Snåsa.

På denna adressen kan man läsa mera om Samisk Kulturminneråd och Samisk Kulturminnevern under rubriken "Miljö, kultur och rättigheter" (Rapport 8, juni 1999):

http://www.sv.uio.no/mutr/publikasjoner/rapp1999/Rapport8.html#Milj%F8

Samisk kulturminneråd kan sies å ha et tosidig ansvar. Det skal ivareta lovbestemte oppgaver med Riksantikvaren som direktorat og faglig overordnet instans, i tråd med Miljøverndepartementets politikkutforming. Samtidig har rådet ansvar for å utøve myndigheten i tråd med Sametingets målsettinger for kulturvern, miljøvern, kulturell vitalisering og utvikling. Rådet skal altså på den ene side legge samepolitiske vurderinger i tråd med Sametingets beslutninger til grunn for sine vedtak. På den annen side skal rådet fatte vedtak utfra rollen som ivaretaker av et statlig kulturminneansvar. En balansering av disse ansvarsområdene har vist seg fullt mulig, og også gitt en positiv mulighet til å bidra med synspunkter som kan ha overføringsverdi for kulturminnevernet generelt.

På samme måte som det ikke er noe mål i seg selv å komme fram til en endelig utfyllende definisjon av hvilke kulturminnetyper som faller inn under begrepet samiske kulturminner, er det ikke noen målsetting å skulle etnisk identifisere alle kulturminner. En slik målsetting ville tvert imot være svært uheldig. Selv om de tidlige forhistoriske kulturspor i Sápmi ikke kan defineres som samiske i betydningen av at deres menneskelige opphav med sikkerhet kalte seg samer, kan de likevel være en del av den samiske forhistorien. De tilhører de røtter samekulturen vokste ut av, dens historiske forutsetninger, de kan inngå i samiske kulturlandskap, de kan være utgangspunkt for lokale samiske tradisjoner og de kan utgjøre reservoar for og inspirasjon til dagens samiske kulturutøvelse, slik f. eks. helleristninger og steinalderens beindekor er det for samisk kunst (dáidda) og håndverk (duodji).

[Håkan]

Ja, särskilt om man betänker att några av motdebattörerna här på detta forum skulle få bestämmanderätt på något sätt över fornlämningar i norr, så blir man verkligen rädd för hur samiska fornlämningar skulle bedömas. Förmodligen skulle det inte finnas några?

Bor inte de flesta samer rätt långt söderut (typ Stockholm) och ägnar sig åt annat än "traditionella" samiska syselsättningar? Vilka samer ska bedöma vad som är en samisk fornlämning?

[Gorm]

Frågan kring vem som har rätt till kulturarvet är intressant och aktuell. Därför hoppas jag att vi ska kunna diskutera detta på en saklig nivå utan svartvita vi-och-dom-argument.

Vad för problem kan t ex uppstå om man har olika myndigheter som har beslutanderätt över olika fornlämningar i samma område? Vem fattar besluten vilken fornlämning som ska förvaltas av vilken myndighet? Osv

Med en förhoppning om en konstruktiv och saklig diskussion.

[Medea]

Var det ingen härifrån som var med på RAÄ:s seminarium "Historiebruk i Norr"? Denna fråga var nämligen den röda tråden för seminariet och tre volymer som utgjorde diskussionsunderlaget har nyligen utgivitis.

[Àsvas]

Var det ingen härifrån som var med på RAÄ:s seminarium "Historiebruk i Norr"? Denna fråga var nämligen den röda tråden för seminariet och tre volymer som utgjorde diskussionsunderlaget har nyligen utgivitis.

Nej, jag såg samma dag att det var ett möte. Men jag har läst en bok som nyligen utkommit (dock inte hela boken). RAÄs "Historisk rätt? Kultur, politik och juridik i norr".

Vore skoj om du kanske kunde berätta lite om vad som diskuterades och hur. Och vilka volymer är det du nämner?

[Gorm]

Vore skoj om du kanske kunde berätta lite om vad som diskuterades och hur. Och vilka volymer är det du nämner?

Medea postade själv ett inlägg om seminariet här, diskutera gärna seminariet med tillhörande böcker där. Hade själv gärna närvarat men hade tyvärr inte möjlighet (köpte dock böckerna).

/Johan

[Návdi]

Bures !
Gorm har satt en bra rubrik på denna tråd. Det handlar om delat ansvar och samarbete.
Exempel:
Citat från
"Samarbeidsavtale mellom Finnmark fylkeskommune og Sametinget" (24 nov. 2005)
Artikkel 9 - Kulturminnevern

Partene skal inngå et mer avklart samarbeid i forvaltningen av kulturminner etter kulturminneloven, jf. kulturminnelovens forskrifter § 3 Samarbeidsplikt. Samarbeidet skal baseres på gjensidig respekt, faglig utveksling og praktisk tilpasning.
Det er et felles mål å oppnå en større grad av faglig tematisk arbeidsdeling i kulturminnevernet. Partene skal samarbeide om å utvikle en felles plan for vern og forvaltning av kulturminner og kulturmiljø i fylket. En slik kulturminneplan skal godkjennes av både Fylkestinget og Sametinget. Partene forplikter seg til årlige samarbeidsmøter på etatsledernivå. Det skal legges til rette for bedre informasjonsutveksling og samarbeidsformer mellom saksbehandlere.

[Piankhy]

Intressanta frågeställningar det här. I deras förlängning kan man också diskutera alla de föremål på våra museer som kommit hit (på olika sätt) från andra länder och världsdelar. Vem skall egentligen ha ansvaret för dem? Skall de invandrargrupper som kommit hit få ha ansvar för de artefakter som stammar från deras gamla hemländer? De är ju också innevånare här och borde kanske ha samma rättigheter som samerna att handa just sitt kulturarv. Frågan är bara var man skall dra gränserna. Risken är ju i förlängningen att vi får en total uppsplittring av kulturarvet där olika grupper träter om vad som är just deras kulturella arvegods.

[Návdi]

Bures Piankhy !
Jag tror inte att man kan likställa samer - som är ett urfolk - med sentida invandrare.
En annan sak som man bör diskutera är väl att man bör lämna tillbaka föremål som man
"kommit över" till just dessa invandrares hemländer ...
"Uppsplittring av kulturarvet" - det är just vad vi har fått uppleva genom århundradena.
Bl.a. har våra trummor bränts (också noaidier) eller beslagtagits och sänts till museer
och samlare runt om, våra sieiddit/seitar har vräkts, slagits sönder eller bränts upp (om de var av trä), våra heliga platser vanhelgats (det pågår fortfarande).
Därför vill vi ha något att säga till om när det gäller förvaltningen av vårt kulturarv. 

[Návdi]

Bures ain !
Ja, och så måste jag understryka att jag är övertygad om att samer som är gott förankrade i samisk kultur, historia och språk är mer kompetenta att förstå och förvalta samiskt kulturarv
än andra som inte har motsvarande bakgrund. Har de svenska kulturarvsförvaltarna inte
någonting att lära av oss ? 

[David]

Hallau!
Kan man inte utöka argumentet till att omfatta även andra etniska grupperingar: Jag är övertygad om att svennesvenskar som är gott förankrade i svennekultur är mer kompetenta att förstå och förvalta svennesvenskt kulturarv!?

Svennesvenskt används här för att definiera en svenskhet som inte är geografiskt definierad  och utesluter alla med svenskt medborgarskap men som har fel genuppsättning. Egentligen kan beteckningen på vilken etnisk grupp (om vi nu inte borde inkludera även ålder, kön, sexuell läggning och religion också?) som helst sättas in istället så att vi får ett mera heltäckande system: skåningar, gutar, romer, kväner m.fl. Det känns framåtsyftande tycker jag.

Det enda man behöver göra sen är att gå igenom alla register över kulturlämningar och kulturföremål och objektivt sätta etnicitetsmarkörer på dem för att därefter strikt rekrytera handläggare av korresponderande etnicitet för att höja kvaliteten på den offentliga kulturarvsverksamheten.

Ett ödmjukt förslag bara.

[Gorm]

Begreppet "kulturarv" är mångfasetterat och omdebatterat och inbegriper utöver fysiska lämningar i skog och mark även språk, traditioner, ortnamn, arkitektur, föremål, hantverk osv. Jag tror att man gör hela diskussionen en otjänst genom att förenkla detta begrepp till "samiskt" och "svenskt". I denna tråd diskuterar vi forn- och kulturlämningar och ansvaret för dessa vilket inte nödvändigtvis behöver likställas med andra delar av vårt gemensamma kulturarv. Jag tror nämligen om att samer redan förvaltar sitt språk, traditioner och annan kultur på ett alldeles utmärkt sätt.

Kulturminneslagen är tydlig när det kommer till ansvaret för kulturarvet; kulturarvet tillhör alla och det är allas ansvar att vårda och skydda kulturmiljön (oavsett om man är same, kurd eller smålänning). Kulturmiljövården i Sverige är decentraliserad och besluten fattas på länsnivå, ansvarig myndighet när det gäller t ex ingrepp i och restaurering av fornlämningar är Länsstyrelsen. Ansvaret för vård och skötsel av fornlämningar ligger på markägaren (exempelvis en sameby) som tar fram en skötselplan i samarbete med den lokala länsstyrelsen.

Vilken roll har man tänkt sig att Sametinget och samebyarna ska inneha om man jämför med hur det ser ut idag och på vilket sätt skulle det vara att föredra?

/Johan

[Piankhy]

Jag tror inte att man kan likställa samer - som är ett urfolk - med sentida invandrare.

Hej Navdi!
Varför inte? Sentida invandrare i Sverige har väl också hemortsrätt här emedan de emottagits av vårt land? Och om man inte vill lämna tillbaka de kulturföremål som härrör sig från deras gamla hemländer så borde man väl i rättvisans namn (om man följder ditt resonemang) låta representanter för dessa invandrare få ansvaret för just "sina" kulturföremål (som ju också är lämningar från det förflutna)? Dessa föremål tillhör väl dessa invandrare lika mycket som samiska lämningar tillhör samerna? Sedan om vissa föremål ska skickas tillbaka till invandrarnas hemländer borde väl i så fall dessa invandrare få vara med om att ta beslut om det.

Om man är urbefolkning (vad det nu är) eller sentida invandrare kvittar väl, man skall väl ha samma rättigheter och samma inflytande för det? Annars blir det en märklig situation om vissa folk skall ha särskilda privilegier beroende på hur länge de bott i ett visst område. Sådant tänkande kan ju i längden leda till onödiga konflikter.
Dessutom är det ju alltid svårt att bevisa vilka som egentligen var först i ett visst område.

[Håkan]

Om man betraktar de områden där det bedrivs renskötsel som samiska talar vi om ca 40%(!) av Sveriges yta. Det är ett enormt område med mängder av fornlämningar, varav flertalet sannolikt har mycket lite med samer att göra!