grävsäsongen 2008, hur ser det ut på jobbfronten?

[Piankhy]

Jag förstår inte vad du vill säga. Menar du att du tror att kvinnor som du tycker är "snygga" och har vissa typer av jobb har fått dem för sin snygghet? Att de inte fått sina jobb främst för att de är kompetenta?

Du brukar ju stå för ett rätt så strikt empiriskt förhållningssätt i arkeologiska frågor så jag antar att du har en rad vederhäftiga belägg för det du påstår som du kan presentera här. Eller gäller kanske inte det förhållningssättet när man diskuterar jämnstäldhetsfrågan?

Hur ser mätutrustningen ut för att undersöka graden av skönhet? Vilken skala används?

Vilka jag tycker är snygga har väl ingen direkt betydelse i sammanhanget. Däremot finns det ju en viss samhällelig norm vad gäller skönhet. Och att vara snygg enligt den normen är väl knappast någon nackdel. Visserligen har jag inga större studier eller mätinstrument att falla tillbaka på när det gäller hur urval går till inom den antikvariska sektorn men däremot har det ju gjorts en del psykologiska studier som visar att (enligt rådande norm) "snygga" personer betraktas som mer intelligenta, pålitliga, dugliga och goda än "fulare" personer. I olika sammanhang har det visat sig att när två personer med samma meriter bedöms så vinner den som har ett fördelaktigt utseende.

Men som sagt var när det gäller musei- och arkeologisektorn i vårt land så har jag ju ingen direkt statistik som stöder detta.

Men man kan lätt konstatera att frågan om utseende och karriär diskuteras livligt på olika håll.

Lite grand om dessa fenomen:

http://www.ledarna.se/portal/news.nsf/news/03DD5129A65376C7C1256FCD002BDB38?OpenDocument

http://www.expressen.se/jobbochkarriar/1.988721/lattare-fa-jobb-om-du-ser-bra-ut

http://www.forum-fet.fi/jun05/forsta.htm

http://chronicle.com/jobs/2003/10/2003101501c.htm

http://www.naringslivsforskning.se/Templates/WorkingPaper1.aspx?PageID=ebb6430c-e067-4cef-b1a9-1b8776d0ec6b

[Heimdahl]

Men som sagt var när det gäller musei- och arkeologisektorn i vårt land så har jag ju ingen direkt statistik som stöder detta.

Har du något alls som stöder detta? Om inte, kan vi då inte lämna skönhetsfaktorn därhän i detta forum?

Men man kan lätt konstatera att frågan om utseende och karriär diskuteras livligt på olika håll.

Det finns många frågor som diskuteras livligt på olika håll, men ett mer begränsat antal som diskuteras vetenskapligt. Så länge det inte finns stöd att föra in faktorn "skönhet" i debatten anser jag inte att vi ska göra det.

Sedan undrar jag vad som plöttsligt hänt med ditt annars gedigna sätt att ge relevanta källhänvisningar. Inte brukar väll du hänvisa till kvällstidningen "Expressen"; intresseorganisationen "Ledarna" och hemsidestexter som inte anger källor som trovärdiga när det gäller vetenskapliga frågor. (Jag förhåller mig förövrigt ytterst skeptisk till humanetologiska studier som tar upp frågor av det här slaget, eftersom de jag sett inte kan hålla sina studier kontaminationsfria och nästan aldrig gör bruk av kontrollgrupper).

[Piankhy]

Hänvisningarna jag lämnade var väl inga direkta källhänvisningar, de var bara exempel på att frågan diskuteras.

Däremot tycker jag att frågor om utseende kan vara relevanta att ta upp i samband med hur människor bedöms i olika situationer. Utseende är en faktor- tillsammans med kön, ålder, hudfärg (som ju också är utseende), etnicitet och annat - bland andra som avgör hur vi bedömer våra medmänniskor. Har svårt att tänka mig att just personer i ledande ställning inom den antikvariska sektorn skulle vara helt befriade från att ta med även den faktorn när de bedömer kandidater till vissa tjänster, särskilt publika sådana.

Och varför skulle eventuell utseendediskriminering vara mindre seriöst att ta upp än köns- och åldersdiskriminering? Frågor om ålder, kön, ursprung och utseende hänger ju intimt samman vilket kan vara bra att vara medveten om när man diskuterar dessa frågor.

Jag tror inte varken du eller jag är vet nog om humanetologi för att rätt kunna bedöma värdet på alla de studier som görs inom det fältet, liksom humanetologerna i allmänhet inte vet tillräckligt mycket om arkeologi för att kunna bedöma alla de arkeologiska studier de kan tänkas komma i kontakt med.

Här är ett par länkar om skönhetsforskning från ett par olika universitet. Om inte annat så visar de att forskning inom området pågår:

http://www.st-andrews.ac.uk/~imaging/

http://www.uni-saarland.de/fak5/ronald/online/online_e.htm

http://www.uni-regensburg.de/Fakultaeten/phil_Fak_II/Psychologie/Psy_II/beautycheck/english/zusammen/zusammen1.htm

[Leif]

Hur ofta vet arbetsgivaren hur en helt ny människa ser ut när denne anställs? Hur vanligt är det att man tar in folk på intervju för en tjänst som ammanuens eller kanske säsongsanställd guide? Dvs vad är det som säger att de som anställs inte anställs på objektiva grunder utifrån meriter, referenser etc?

Sedan har vi den kanske viktigaste frågan, vad fanns det egentligen för sökande som var tillgängliga när ansökningsförfarandet togs till sin spets? De flesta skulle bli förvånade om de fick höra hur många som faktiskt tackar nej när de erbjuds arbete....

[Piankhy]

Man får nog vara medveten om att det kan vara olika från fall till fall. Ibland kan det vara bara meriter som styr, ibland kan det säkert också smyga sig in frågor som vilken sorts namn (typiskt svenskt eller utländskt) den sökande har, samt ålder och kön. Och hur ställer man olika referenser mot varandra? Hur bedöms det vem som säger vad om den sökande? Hur stor betydelse har det om den sökande är känd personligen, eller om han/hon är god vän eller släkt eller partner till någon som finns på arbetsplatsen?
Och hur ställer man meriter mot varandra? Hur bedöms t ex utländska meriter från liknande arbete bara på andra håll i världen?
Och i de fall där man ser den ansökande så finns det ju en viss risk att utseendet åtminstone vid vissa tillfällen spelar roll. Att bedöma sökande till ett arbete är långt ifrån alltid en objektiv process.


Jag har själv haft tillfälle att på nära håll följa sådant arbete inom offentlig förvaltning och sett att allt inte alltid är så självklart som man kan tro..

[Leif]

Hur stor betydelse har det om den sökande är känd personligen, eller om han/hon är god vän eller släkt eller partner till någon som finns på arbetsplatsen?

Extremt stor roll spelar detta. Jämför med tillgänglighetsfaktorn som jag lyfte fram tidigare. Det är exempelvis större chans att få ett långvarigare engagemang av en partner till någon på arbetsplatsen än en som har familj och barn 50 mil bort... Givetvis väljer man ett säkert kort framför ett osäkert, oavsett vilken valör detta kan tänkas ha. Har man haft någon anställd tidigare och trivts med denne finns det företrädesregler om inte allt för lång tid förlöpt.

Men som jag sagt tidigare, det är förvånande hur många nej man får när man försöker anställa folk till ett "provinsmuseum" som bedriver uppdragsarkeologi. Och skälen är långt ifrån alltid att den sökande redan har fått eller blivit lovad ett annat jobb....

Utländska meriter bedöms oftast lägre än inhemska, eller skall jag säga nordiska. Detta gäller nog i princip alla arbetsgivare, men det hänger också på hur den sökande beskriver och lyfter fram sina utländska meriter. Man kan förklara dem på ett sådant sätt att de kan uppfattas som likvärdiga svenska.

Angående referenser, för det första gör man en bedömning av referenspersonen. Vilken uppfattning har man av denne? Är det en gammal universitetslärare som ger alla sina gamla studenter goda vitsord eller är det en högt aktad fältarkeolog? Det är lättare att ringa och fråga en referensperson som man känner sedan tidigare och då förhoppningsvis få ett ärligt svar. Men det händer att referenspersoner ger bra omdömme för att "bli av med någon" och slippa exempelvis LAS ansvar.

Självklart är det ingen objektiv process att anställa folk, men den första bedömningen utsållningen där det handlar om att gallra fram kanske 10-15 potentiella personer bland 130 sökande brukar vara ganska enkelt gjord.

[Pocca]

Ja, vad tror ni om grävsäsongen 2008?
Ett "vanligt" år så brukar annonserna dyka upp ungefär nu, jag såg inga i senaste DIK-forum (kan iofs ha missat någon) och har inte kikat på arbetsförmedlingen ännu.

Jag får känslan av att det blir klurigare än vanligt i år. Säkert fler möjligheter men garanterat kortare framförhållning och kortare förordnanden. Förr så kunde många aktörer ha lite framförhållning avseende tillfälliga tjänstetillsättningar, men nu så blir det upphandling även på hyfsat små uppdrag vilket gör det svårare att planera för avdelningschefer/motsvarande.

Nu blev det väldigt mycket skrivet om hur könsfördelningen ser ut (vilket absolut är mycket viktigt), men är det som sagt nån som har koll på arbetstillfällena den här säsongen?

[Jerrark]

Utländska meriter bedöms oftast lägre än inhemska, eller skall jag säga nordiska. Detta gäller nog i princip alla arbetsgivare, men det hänger också på hur den sökande beskriver och lyfter fram sina utländska meriter. Man kan förklara dem på ett sådant sätt att de kan uppfattas som likvärdiga svenska.

Det här med värdet av utländska meriter är en intressant fråga. Känner själv ett par utomnordiska arkeologer med gedigen erfarenhet av arkeologiskt, antikvariskt och musealt arbete (i ett fall över 20 års erfarenhet) som sökt jobb efter jobb inom området men aldrig ens blivit kallade på intervju. Det gäller även för jobb långt under deras kompetensnivå. Ibland får man intrycket att utomnordiska, eller i de här fallen utomeuropeiska, meriter värderas väldigt lågt.
Eller så måste personerna ifråga bli bättre på att förklara sina meriter och hur de kan omsättas till svenska förhållanden. Om någon har några bra idéer om hur man på bästa sätt gör det så tas tips tacksamt emot.
Kan även nämna att även till jobb som ligger inom dessa personers specialområden, där deras kunskaper och meriter borde vara extra mycket värda, så har de aldrig lyckats få komma till någon intervju, än mindre fått någon anställning.

[Pocca]

Hur står det då till med svenskar som jobbar utomlands och skaffat sig en lång erfarenhet och sedan vill söka sig tillbaka till sverige för att jobba?
Jag har iaf hört (rykten florerar ju alltid) att deras erfarenhet värderas lägre än svenskar som jobbat hemmavid. Kan ju visserligen te sig rätt naturligt om man resonerar som så att dessa arkeologer inte har lika stor koll på de svenska metoderna osv.

Jag är själv en av dessa arkeolger som ännu jobbar utomlands och har snart gjort det i 3 år men man funderar ju ändå på att framöver kanske ta och masa sig hemåt 

[Leif]

Hur står det då till med svenskar som jobbar utomlands och skaffat sig en lång erfarenhet och sedan vill söka sig tillbaka till sverige för att jobba?
Jag har iaf hört (rykten florerar ju alltid) att deras erfarenhet värderas lägre än svenskar som jobbat hemmavid. Kan ju visserligen te sig rätt naturligt om man resonerar som så att dessa arkeologer inte har lika stor koll på de svenska metoderna osv.

Jag är själv en av dessa arkeolger som ännu jobbar utomlands och har snart gjort det i 3 år men man funderar ju ändå på att framöver kanske ta och masa sig hemåt 

A och O är att förklara vad det jobb man gjort innebär (inte helt fel även i sverige, det finns lite olika innebörd mellan olika arbetsgivare avseende tjänstetitlar som arkeolog, antikvarie respektive ammanuens). Hur skall det översättas till svensk termer (om möjligt)? Först då har de som sitter och går igneom ansökningshandlingar en rimlig chans att bedömma den sökande... Sedan riskerar man ändå att få meriterna nedklassade pga att materialet som man arbetat med i sig kanske är väldigt annorlunda än det svenska.

[Heimdahl]

Piankhy:

Det här blir mitt sista inlägg i den har diskussionen, jag börjar känna att jag får upprepa mig.

Jag har ifrågasatt huruvida det är lämpligt att disktutera aspekten skönhet i de föreliggande fallen
när vi inte har något empiriskt material att falla tillbaka på. I denna fråga anser jag det vara mycket viktigt, i synnerhet eftersom frågan berör många här känslomässigt. Om du presenterar solida empiriska data vad gäller skönhetsfördelningen på de som anställs och inte anställs innom kulturmiljösektorn i kombination med data som gäller könsfördelnig och meriter på de som söker och får jobb så kan vi diskutera detta. Eftersom vi är känslomässigt kontaminerade i frågan menar jag att en diskussion byggd på lösa antaganden innebär en stor risk för osaklighet.
 

[Piankhy]

Piankhy:

Det här blir mitt sista inlägg i den har diskussionen, jag börjar känna att jag får upprepa mig.

Jag har ifrågasatt huruvida det är lämpligt att disktutera aspekten skönhet i de föreliggande fallen
när vi inte har något empiriskt material att falla tillbaka på. I denna fråga anser jag det vara mycket viktigt, i synnerhet eftersom frågan berör många här känslomässigt. Om du presenterar solida empiriska data vad gäller skönhetsfördelningen på de som anställs och inte anställs innom kulturmiljösektorn i kombination med data som gäller könsfördelnig och meriter på de som söker och får jobb så kan vi diskutera detta. Eftersom vi är känslomässigt kontaminerade i frågan menar jag att en diskussion byggd på lösa antaganden innebär en stor risk för osaklighet.
 

Menar bara att frågan om hänsyn till eventuell skönhet, även för anställda inom kulturmiljösektorn och speciellt för guider och liknande publika yrken, inte kan ignoreras och avfärdas. Dessutom är den svår att avgränsa från frågor om kön, etnicitet, ålder och liknande.
Det vore konstigt om utseendet ibland inte spelade någon roll vad gäller publika tjänster.

Håller med om att ämnet nu är uttömt så jag kommer inte heller att diskutera saken ytterligare.

[Leif]

Håller med om att ämnet nu är uttömt så jag kommer inte heller att diskutera saken ytterligare.

Jag håller inte med om att ämnet är uttömt, däremot saknas ett vettigt underlag att ta ställning till.

[Isse]

"Vårt urval baseras (som jag förstått det) generellt sett på
1/ kompetens/erfarenhet"

Jag ar intresserad av huruvida den specifika gravningstypen spelar roll i urvalet av ammanuenser till de svenska gravningarna.
Gar man utifran huruvida personen har erfarenhet av den specifika gravningen som skall genomforas (mesolitisk, boplats osv) eller ar det den kollektiva erfarenheten (antal ars gravning) som raknas?

Jag ar intresserad av att jamfora urvalsprocessen med den som galler har pa Irland. Jag maste erkanna att vid flertalet tillfallen da vi gar igenom referenser sa baseras vart antagande av arkeologer manga ganger pa vilken typ av gravning som skall genomforas. Har vi en stadsgravning som kraver mycket fysiskt arbete tenderar vi att valja killar med liknande erfarenhet over tjejer. Har vi en vatlandsgravning som kraver exponering av omtaliga material (trakonstruktioner osv) sa ser vi garna att den anstalde har erfarenhet av detta.

[Medea]

Enligt "Handbok för Uppdragsarkeologi" bör personalen ha som lägst en fil. kand. i arkeologi. Detta är det enda som sägs om kompetenskraven hos arkeologer som inte har en ledande ställning på grävningen, men nu är frågan om det är en realitet.

[Leif]

Jag ar intresserad av huruvida den specifika gravningstypen spelar roll i urvalet av ammanuenser till de svenska gravningarna.
Gar man utifran huruvida personen har erfarenhet av den specifika gravningen som skall genomforas (mesolitisk, boplats osv) eller ar det den kollektiva erfarenheten (antal ars gravning) som raknas?

Om en person anställs specifikt för en enskild grävning försöker man hitta rätt person till den grävningen. Då kan faktiskt en C-uppsats om hensbacka-flinta avgöra att man anställer just den personen.... Har man en stadsgrävning försöker man hitta folk som läst medeltids/historisk arkeologi i Lund. Å andra sidan brukar fälterfarenhet i sig väga tyngre än vilken C-uppsats eller utbilding man har, men en god mix ger alltid bäst resultat.

[Medea]

Jag kommer ha sammanlagt fem månaders gräverfarenhet i höst, då två av grävningarna har utförts i Västergarn och där objektet var en tidigmedeltida husgrund med en kontinuitet fram till 1400; två grävningar på Lovö, och fem veckors praktik från Poseidonhelgedomen på Poros i Grekland. Har även erfarenhet av inmätningar med totalstation.

Jag fick också VG på B- (nordportaler i gotländska kyrkor) och C-uppsatserna (senvikingatida brandgravar utifrån ett religionsskiftesperspektiv), och skriver nu en magisteruppsats om förändringar i landskapet på Vikbolandet från bronsålder - medeltid.

Hur tungt väger min erfarenhet?  

[Leif]

Hur tungt väger min erfarenhet?  

Det beror på övriga sökande. Erfarenheterna kan väga tungt och de kan väga lätt. Vi kan använda dina uppgifter för att exemplifiera.

Jag kommer ha sammanlagt fem månaders gräverfarenhet i höst, då två av grävningarna har utförts i Västergarn och där objektet var en tidigmedeltida husgrund med en kontinuitet fram till 1400; två grävningar på Lovö, och fem veckors praktik från Poseidonhelgedomen på Poros i Grekland. Har även erfarenhet av inmätningar med totalstation.

Fälterfarenhet från universitetsprojekt väger lättare än exploateringsprojekt. Det är en väldigt stor skillnad i tempo, prioriteringar etc. Metod brukar också skilja sig rätt rejält. Har du rensat brevid skopan på en grävmaskin? (Mkt ovanligt på universitetsprojekt men vanligt vid exploatering) Att gräva medeltida husgrunder på landsbygden är inte direkt vanligt, och Poseidonhelgedomar känner jag inte till att man grävt (eller skall gräva) en enda i Sverige  Lovö, det gällde väl säkert gravar då eller? Inte helt fel att ha sådan erfarenhet i bagaget. Summa summarum, för att inte ha varit ute i exploateringssvängen har du hyfsat mycket gräverfarenhet, även om man nog räknar bort tid för seminariegrävningar när man börjar jämföra. De är ju en del av utbildningen och räknas redan in där....

Inmätning med totalstation är den vanligaste dokumentationsstrategin idag och man förväntas nästan ha åtminstone provat någon gång. De flesta totalstationer har program av "tvättmaskinsprincipen" och är relativt lätta att använda. Ingen större bonus för det. Är du däremot en sjudjäkel på inmätning, en såndär som alla ber om hjälp och som kan reda ut vilken situation som helst så är du en oerhört attraktiv arbetssäljare.

Jag fick också VG på B- (nordportaler i gotländska kyrkor) och C-uppsatserna (senvikingatida brandgravar utifrån ett religionsskiftesperspektiv), och skriver nu en magisteruppsats om förändringar i landskapet på Vikbolandet från bronsålder - medeltid.

B-uppsatser är så små att vi oftast kan bortse från dem. Inte fel att vara inläst på vikingatida gravar om sådana dyker upp, och visst grävs det en hel del sådana. Översiktlig landskapsarkeologi (?) är inte heller fel att kunna, men mer praktiskt användbar efter ett par års grävande när man själv handlägger och rapporterar projekt än när man är med och slåss om ammanuensjobben.

PS: Det var lite feedback. Vill du inte att mina svar skall stå kvar så anmäl till moderator och vederbörande har mitt godkännande att radera inlägget.

[Leif]

Kikade just på arbetsförmedlingens platsbank och hittade inte ett enda djäkla jobb.... Är det verkligen så illa i år? Eller är det så att arbetsköparna inte vågar gå ut med annonser pga ändrade verkställighetsföreskrifter?

[Medea]

Innan jag går in och sönderstyckar ditt inlägg, Leif, skulle jag vilja höra med dig om hur du själv kom ut i exploateringsbranschen? Och vilken erfarenhet du hade innan dess? Om du vill kan vi ta det på PM...

Det är en väldigt stor skillnad i tempo, prioriteringar etc. Metod brukar också skilja sig rätt rejält.

Precis. Vi har en månad på oss, och grävningarna görs i utbildningssyfte även om mer målinriktade forskningsgrävningar gjordes på Lovö. Tanken är att studenterna ska praktisera allt de har lärt sig, med koordinatsystem, planritning, inmätning etc. Allt avtorvas för hand, vilket i sig har sina fördelar...

Har du rensat brevid skopan på en grävmaskin?

Nej. Inte än.

Att gräva medeltida husgrunder på landsbygden är inte direkt vanligt

Ironiskt nog letade vi efter skelettgravar för att försöka avgränsa den tidigmedeltida kyrkogården. Rapporten kommer ut snart, och kommer definitivt vara läsvärd. En kort artikel om myntfyndet, komplettt med schaktplan, finns i decembernumret av Myntstudier, skriven av Johan Norderäng och Kenneth Jonsson. Grävningen ägde rum i juli 2007, i regi av HGO:s kurs Viking Archaeology and Field Methodology.

Poseidonhelgedomar känner jag inte till att man grävt (eller skall gräva) en enda i Sverige

Hur rankas grävningar inom utlandsprojekt? Visst, det är en helt annan typ av grävning med helt andra förutsättningar, andra fyndkategorier, och andra teoretiska synsätt och metoder.

Lovö, det gällde väl säkert gravar då eller?

I mitt fall, ja. En vikingatida och en vendeltida (vi hittade ett svärdshjalt av brons, stil C enligt Valsgärdepublikationerna).

även om man nog räknar bort tid för seminariegrävningar när man börjar jämföra. De är ju en del av utbildningen och räknas redan in där....

Precis. Men hur tar man sig då in i branschen som nyutexaminerad arkeolog? Det blir liksom som en ond cirkel, som har påpekats många gånger i forumet. Utbildning är väsentligt. Gräverfarenhet från exploateringsgrävningar är bra. Men med forskningsgrävningar är man inte attraktiv på marknaden. Så hur ska man få mer erfarenhet från grävningar så som de ser ut i verkliga förhållanden? Jag antar att enda utvägen är att bli antagen på forskarutbildningen och därigenom skriva avhandlingen utifrån ett projekt, som många gör. Eller tåflirta med någon på UV eller något av de andra större arkeologiföretagen. I och för sig har jag en referens, men det är ju Lovöprojektets ledare Bo Petré, och hans ord väger nog lika litet, än mindre, i och med hans roll som universitetslektor, som framkommit i tråden.

Inmätning med totalstation är den vanligaste dokumentationsstrategin idag och man förväntas nästan ha åtminstone provat någon gång.

Lite svårt om en institution inte har råd att ta ut en totalstation i fält...

Är du däremot en sjudjäkel på inmätning, en såndär som alla ber om hjälp och som kan reda ut vilken situation som helst så är du en oerhört attraktiv arbetssäljare.

Påminn mig om att läsa igenom manualen till HGO:s totalstationer innan sommarens grävning tar vid.

Vill du inte att mina svar skall stå kvar så anmäl till moderator och vederbörande har mitt godkännande att radera inlägget.

Varför? Ditt inlägg kan komma väl till pass för andra som läser tråden.