Innan jag går in och sönderstyckar ditt inlägg, Leif, skulle jag vilja höra med dig om hur du själv kom ut i exploateringsbranschen? Och vilken erfarenhet du hade innan dess? Om du vill kan vi ta det på PM...
Det är en väldigt stor skillnad i tempo, prioriteringar etc. Metod brukar också skilja sig rätt rejält.
Precis. Vi har en månad på oss, och grävningarna görs i utbildningssyfte även om mer målinriktade forskningsgrävningar gjordes på Lovö. Tanken är att studenterna ska praktisera allt de har lärt sig, med koordinatsystem, planritning, inmätning etc. Allt avtorvas för hand, vilket i sig har sina fördelar...
Har du rensat brevid skopan på en grävmaskin?
Nej. Inte än.
Att gräva medeltida husgrunder på landsbygden är inte direkt vanligt
Ironiskt nog letade vi efter skelettgravar för att försöka avgränsa den tidigmedeltida kyrkogården.
Rapporten kommer ut snart, och kommer definitivt vara läsvärd. En kort artikel om myntfyndet, komplettt med schaktplan, finns i decembernumret av Myntstudier, skriven av Johan Norderäng och Kenneth Jonsson. Grävningen ägde rum i juli 2007, i regi av HGO:s kurs Viking Archaeology and Field Methodology.
Poseidonhelgedomar känner jag inte till att man grävt (eller skall gräva) en enda i Sverige
Hur rankas grävningar inom utlandsprojekt? Visst, det är en helt annan typ av grävning med helt andra förutsättningar, andra fyndkategorier, och andra teoretiska synsätt och metoder.
Lovö, det gällde väl säkert gravar då eller?
I mitt fall, ja. En vikingatida och en vendeltida (vi hittade ett svärdshjalt av brons, stil C enligt Valsgärdepublikationerna).
även om man nog räknar bort tid för seminariegrävningar när man börjar jämföra. De är ju en del av utbildningen och räknas redan in där....
Precis. Men hur tar man sig då in i branschen som nyutexaminerad arkeolog? Det blir liksom som en ond cirkel, som har påpekats många gånger i forumet. Utbildning är väsentligt. Gräverfarenhet från exploateringsgrävningar är bra. Men med forskningsgrävningar är man inte attraktiv på marknaden. Så hur ska man få mer erfarenhet från grävningar så som de ser ut i verkliga förhållanden? Jag antar att enda utvägen är att bli antagen på forskarutbildningen och därigenom skriva avhandlingen utifrån ett projekt, som många gör. Eller tåflirta med någon på UV eller något av de andra större arkeologiföretagen. I och för sig har jag en referens, men det är ju Lovöprojektets ledare Bo Petré, och hans ord väger nog lika litet, än mindre, i och med hans roll som universitetslektor, som framkommit i tråden.
Inmätning med totalstation är den vanligaste dokumentationsstrategin idag och man förväntas nästan ha åtminstone provat någon gång.
Lite svårt om en institution inte har råd att ta ut en totalstation i fält...
Är du däremot en sjudjäkel på inmätning, en såndär som alla ber om hjälp och som kan reda ut vilken situation som helst så är du en oerhört attraktiv arbetssäljare.
Påminn mig om att läsa igenom manualen till HGO:s totalstationer innan sommarens grävning tar vid.
Vill du inte att mina svar skall stå kvar så anmäl till moderator och vederbörande har mitt godkännande att radera inlägget.
Varför? Ditt inlägg kan komma väl till pass för andra som läser tråden.