Författare Ämne: Ett bättre FMIS för forskare - hur?  (läst 33262 gånger)

Utloggad Lars Lundqvist

  • Stammis
  • Antal inlägg: 185
    • arkland
Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« skrivet: januari 18, 2008, 14:02 »
Riksantikvarieämbetets blogg ställer Åsa (Ting och Tankar) frågan varför inte RAÄ satsar mer på forskarstöd? Och varför inte forskningsbehoven bättre tas tillvara när RAÄ utvecklar informationssystemen. Ta gärna en titt kommentarerna på bloggen. Åsa väcker upp en hel del frågeställningar. Och pekar på en del missförstånd - och sannolikt brister på kommunikation - från RAÄ:s sida...
Vad har forskning och utbildning för behov av stöd? Vilka stöd borde en myndighet ha på sin webb för forskningen/utbildningen? Vad kan man idag förvänta sig att forskaren/studenten löser i sin lokala IT-miljö? Jag personligen tror inte på att man centralt kan bygga upp analysstöd som kan tillfredsställa "alla". I synnerhet med tanke på att forskningsuppgifter i någon mening ska ställa unika frågor på materialet. Men ett grundläggande stöd kan ju utvecklas i viss mån - och i bättre dialog med "kunderna". Shoot!

Utloggad ueb

  • Stammis
  • Antal inlägg: 299
    • Blog
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #1 skrivet: januari 18, 2008, 14:47 »
En befogad och aktuell fråga även för museerna. Det känns som om museerna inte satsar fullt ut på forskare just nu med motiveringen att de har redan sina ingångar till data, redan är "kunder" och att vi har satsat så mycket på kategorin förut och att de inte är prioriterad målgrupp. Det är breddsatsningar som gäller och det känns nästan lite fult att explicit att satsa på forskare, studenter och yrkesfolk.

Frågan är på ett konkret plan uppe på Historiska museet just nu: Ska museet satsa vidare på sin tjänst Sök i samlingarna (som helt vänder sig till en smal målgrupp av forskare, studenter och yrkesfolk) eller ta fram en ny tjänst som inte är så krånglig och svårarbetad med en bredare målgrupp?

Utloggad finnaithe

  • Novis
  • Antal inlägg: 10
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #2 skrivet: januari 18, 2008, 15:17 »
Troligen finns det inget annat land i världen som har mer digitala arkeologiska data än vårt. Det är ju tom med så att den mesta informationen ligger lagrad med samma datamodell och att man med lätthet skulle kunna ge tillgång till den till det via Internet. Intresset från arkeologer i allmänhet verkar dock klent, de flesta verkar efterfråga traditionell data på papper.

Utloggad ueb

  • Stammis
  • Antal inlägg: 299
    • Blog
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #3 skrivet: januari 18, 2008, 15:35 »
Ett konkret förslag för FMIS är att utforska de delaktighetstrender som finns på Internet just nu (som ofta benämns Web 2.0). Skulle inte forskare kunna vara mycket mer delaktiga i systemen, bidra med information, rätta fel, koppla ihop delar till helheter, länka, kommentera och välja ut favoriter mm (under moderering)? Skulle inte FMIS kunna ge forskarna en "digital forskarplats" i sina databaser där de kan samla information, bygga upp egna urval och grupper mm?

När det gäller analytiskt stöd i webbapplikationer tror jag att den linje som drivs nu i FMIS är helt rätt för tillfället. Det är för kostsamt att hålla med verktyg för GIS-analyser just nu. Teknologin finns emellertid så det är väl något som kommer i framtiden.

Utloggad Lars Lundqvist

  • Stammis
  • Antal inlägg: 185
    • arkland
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #4 skrivet: januari 19, 2008, 08:53 »
Intresset från arkeologer i allmänhet verkar dock klent, de flesta verkar efterfråga traditionell data på papper.
Ja, ibland funderar jag också på om inte många arkeologer känner sig mer trygga med pappersvarianter. Men det kan ju också vara en generationsfråga: ovana vid datoranvändning och datorstöd. Även om fornminnen mm.m. kan hämtas hem till sin egna dator kanske GIS-programmen är spärren, de är (ofta gräsligt dyra och) för svåra att använda. I synnerhet om man ska använda dem som mer än ett rent kartprogram, dvs mer analytiskt. Men där är jag osäker, nån som har nån åsikt om GIS-programmen är en spärr? Eller är det bakgrundsinformation (karta) som är för dyr och svåråtkomlig? Eller är det annan data som är för dyr eller av för låg kvalitet (geologi, höjddata)?

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #5 skrivet: januari 19, 2008, 09:44 »
Något jag skulle uppskatta, just med avseende på FMIS, är en förbättring av exportfunktionen. En möjlighet att själv kunna välja vilka fält som skall komma med och kanske en möjlighet att själv välja geografiskt område. I bland vill man ha allt för ett helt län, ibland vill man ha tre fält ur databasen för en kvadrat på 3 ggr 3 kilometer.

/MIcke   

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #6 skrivet: januari 19, 2008, 14:03 »
Ett lite ostrukturerat inlägg, det kommer säker ett par till när jag funderat lite längre och lite mer ingående.

Jag skulle också kunna vilja göra en annan typ av sökningar, dvs söka efter flera saker samtidigt, t ex gravfält och fossil åker eller ännu hellre gravfält inom fossila åkrar e.d.

Jag skulle också vilja kunna göra sökningar i flera socknar i en och samma sökning.

Överhuvudtaget skulle jag vilja ha en mer flexibel sökmotor, gärna med multitask funktioner, i FMIS och gärna med ett par statistiska verktyg så att man kan jämföra olika områden med varandra.

Ytterligare en sak när jag ändå framför önskemål är att kunna plocka ut ytinformation, t ex hur stor yta i kvadratmeter e.d. av kronoberg täcks av fossil åkermark?

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #7 skrivet: januari 19, 2008, 16:20 »
vi har satsat så mycket på kategorin förut och att de inte är prioriterad målgrupp. Det är breddsatsningar som gäller och det känns nästan lite fult att explicit att satsa på forskare, studenter och yrkesfolk.

Jag vet inte om man direkt kan säga att man har satsat på forskare, studenter och yrkesfolk tidigare. Det har varit svårt att komma in i samlingar, öppettiderna har varit märkliga och för icke initierade har det ofta framstått som en sluten och mystisk värld som krävde att någon på insidan gick i god för ens karaktär. Eller att man var bosatt i närheten av Stockholm. Där har mycket förbättrats bara de senaste åren anser jag, även om vissa saker blivit än mer krångligt. T ex är Tumba-förrådet en nödvändighet för alla de stora samlingarna, men isolerat från övrig verksamhet som det är, är det extremt svårt för forskare att få tillgång till att sitta mer än en enstaka dag och gå igenom material. Men det är en annan diskussion.

En viktig sak jag vill framföra är det logiska felslut jag tycker verkar ha drabbat en del myndigheter: Att satsa på forskning betyder inte att inte satsa på information till allmänheten. De resultat och analyser forskarna gör på materialet ska ju i slutändan nå ut till just allmänheten - som aktivt efterfrågar nya rön och fördjupad kunskap.
Det verkar som om tilltron till arkeologin som kunskapsgenererande verksamhet har fått sig en rejäl törn i vissa kretsar, men varken majoriteten av arkeologerna eller de intresserade människor jag möter delar den pessimismen. De som läser Populär Arkeologi/Historia, lyssnar på Vetenskapsradion, och tittar på Vetenskapsmagasinet eller en av dussintalet kabelkanaler som sänder program om förhistoria, de vill höra om ny forskning, nya analyser, nya resultat. Om myndigheten vill serva allmänheten så kan de göra värre saker än att tänka efter hur de också kan serva forskare.

Inget informationsuttag är heltäckande, inte heller kan det stå för sig självt utan tolkning och analys. Poängen är att satsa på flexibla system som är användarvänliga - inte vattentäta. Istället för att tvinga alla att uppfinna hjulet igen borde vi ta till vara på de nya digitala möjligheterna att göra bredare och djupare analyser och jämförelser. Jag har svårt att motivera budgeten till universitet, grävningar, museer och myndigheter om inte detta arbete pågår. Tredje uppgiften blir allt viktigare på både univeristet och utgrävningskontor, så det krut som läggs ned på att serva forskare och yrkesverksamma leder i slutändan till mer information till resten av samhället. Vi borde inte nöja oss med att bara återge etablerad kunskap, särskilt inte om förhistorien, där vi faktiskt upptäcker nya saker dagligen.

Jag använder Fornsök, FMIS och allehanda museers databaser flera gånger i månaden. De har alla sina svagheter, men jag ser hellre att man vidareutvecklar än slänger ut babyn med badvattnet och lägger ned allt för att satsa på glassiga kataloger med stämningsbilder på runstenar.
Digitala databaser innebär dessutom att de som sitter på långt avstånd från Stockholm (eller Gotland...) ändå kan komma åt information. Det är vad jag kallar att demokratisera kunskapen.



Utloggad finnaithe

  • Novis
  • Antal inlägg: 10
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #8 skrivet: januari 21, 2008, 01:06 »
Kul att höra att det finns intresse för olika typer av digitala data. Kanske man skulle titta lite på engelska ADS (http://ads.ahds.ac.uk/). ADS drivs av en sammanslutning av flera universitet och tar emot alla typer av digitala data. Åtkomsten till data är kostnadsfri. Vad jag förstår åtar de sig att se till att uppdatera data varefter tekniken förändras.

Vad det gäller GIS tror jag som Lars L. att GIS-programmen har varit en spärr men jag tror det kan vara på väg att ändra sig. Det har på senare år kommit flera utmanare (bl.a. TatukGIS och SuperMap)till de stora "GIS-drakarna" samtidigt som open source GIS blir allt bättre. Frågan är dock om det blir enklare att hantera programmen och om data har blivit mer lättillgänglig.

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #9 skrivet: januari 23, 2008, 20:11 »
Några saker som irriterar mig med Fmis:

I den professionella sökversionen måste man kunna kommun-namn innan man kan leta rätt på på socken. Kommun är sällan angivet förrän de senaste årens rapporter, vilket gör att man ibland måste leta igenom kommun efter kommun tills man hittar rätt socken.
I den publika varianten kan man däremot ange landskap och socken direkt - av någon anledning.

Det finns ingen sökfunktion för platsnamn. Vill jag hitta klassiska lokaler som t ex Åloppe-boplatserna, utgrävda i början av 1900-talet, måste jag på något vis luska ut vilken RAÄ-beteckning de har - vilket är lättare sagt än gjort.

Kan någon förklara för mig vad skillnaden är på boplats - boplatsområde - boplatslämning?

Osv

Utloggad Malin

  • Medlem
  • Antal inlägg: 24
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #10 skrivet: januari 24, 2008, 10:31 »
Som en del kanske redan vet så har vi precis börjat utveckla ett nytt sökverktyg som ska ersätta den "gamla" FMIS Sökapplikation. Gammal och gammal, i IT-termer är den närmast förhistorisk eftersom den utvecklades för mer än 5 år sedan.

Det nya verktyget, med arbetsnamnet Fornsök för handläggare, skall om allt går som planerat  ;D driftsättas i början av maj. Det kommer att påminna om den publika tjänsten Fornsök men ha en interaktiv karta samt den funktionalitet som finns i gamla Sök + några nya saker.

Bland de nya funktioner som vi hoppas kunna få med (beroende på hur utvecklingen av de nödvändiga basfunktionerna går) finns t.ex. att användaren själv ska kunna bestämma kartans storlek och skala; man ska kunna söka på namn; man ska kunna göra datauttag utifrån en träfflista. Allt som finns med på vår lista med utvecklingsönskemål kommer inte att kunna göras nu men förhoppningsvis blir det en hel del och resten får göras allteftersom det finns resurser. Prioriteringen av vad som ska göras utgår bl.a. från resultatet av den enkät bland FMIS användare som vi gjorde i slutet av 2006.

Åsa - precis som i Fornsök blir det i Fornsök för handläggare sökning på Län + Kommun eller Landskap + Socken. Det fanns en gammal tradition och praxis som gjorde att det i gamla Sök är Län + Kommun + Socken men det tar vi bort nu.

Boplats/Boplatsområde/Boplatslämning kräver lite förklaring. När FMIS skulle byggas hade vi att ta hand om en ryggsäck med redan digitaliserade data och även analoga data som var strukturerade på ett speciellt sätt. Då kom vi fram till att vi behövde tre olika begrepp:
  • ett för enstaka boplatslämningar, t.ex. stolphål och gropar som inte hade/skulle få en egen lämningstyp. T.ex. härdar finns ju som eget begrepp men stolphål finns inte.
  • ett för områden med kulturlager men utan anläggningar = Boplats.
  • ett för områden med både kulturlager och anläggningar = Boplatsområde

Efter ett tag visade det sig att detta var krångligt både för användare och för de som skulle registrera ny information. Idag används inte termen Boplatsområde vid nyregistrering men den finns kvar i databasen. Boplats används för båda typerna av områden som beskrivs ovan. Tyvärr har vi inte haft resurser ännu att göra den kontroll och konvertering som krävs för att ändra de lämningar som har lämningtypen Boplats till Boplatsområde.
That´s why we became archaeologists in the first place - because we get to play pretend for months at a time until we have to be serious and write papers. (McCaffrey/Lackey)

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #11 skrivet: januari 24, 2008, 11:18 »
Intressant med en "ny" söktjänst.

Kommer man kunna plocka info direkt ur kartan? Ibland upptäcker man att det finns fler intressanta objekt inom kartbilden och man skulle då (likt i ArcView) kunna markera en lämningen via kartan och få upp information. Om så kan man också använda kartan som sökunderlag vilket jag i många situationer skulle finna tidssparande.

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #12 skrivet: januari 24, 2008, 20:16 »
Även i andra länder finns det sökhjälpmedel. Danskarna har "Fund og Fortidsminder, Det Kulturhistoriske Centralregister" (http://www.dkconline.dk/). Där kan jag t.ex. ta mig fram till http://www.dkconline.dk/wincgi/dkc.exe?Function=GetLokalitet&Systemnr=116756.
Man kan via geografiska eller topografiska sökningar ta sig fram till enskilda socknar och enskilda lokaler eller på kartan välja "vis lokaliteter" och få upp alla lokaler på kartan (olika skalor och kartor kan väljas). Lokalerna är klickbara så att man kan komma vidare och läsa om den enskilda fornlämningen. Även historiska kartor och flygbilder kan väljas. Andra som har använt systemet mer kan förstås komplettera med upplysningar - och med kommentarer/jämförelser med Fornsök. Fund og Fortidsminder är en publik tjänst, om det finns ytterligare någon information motsvarande det som FMIS-användare kommer åt i Sverige vet jag inte.
Till sist, det finns också en del illustrationer i Fund og Fortidsminder (dkconline som det också betecknas), se t.ex. http://www.dkconline.dk/wincgi/dkc.exe?Function=GetLokalitet&Systemnr=98399
/Jan

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #13 skrivet: januari 25, 2008, 15:25 »
Malin - den nya söktjänsten låter underbar. Jag ser verkligen fram emot den, särskilt platssök.

För mig är användandet av ett antal olika begrepp för snarlika lämningar ett symptom på att man i skapandet inte närmare funderat över just användar-vänlighet. Varför i hela friden är någon intresserad av att bara leta fram platser med stolphål, eller bara kulturlager, eller bara både och? Den specifika informationen kan anges i anteckningarna som följer med varje objekt. Inom mer marknadsanpassade och företagsutvecklade söktjänster ingår det som en grundplåt att man utgår till stor del från potentiella användare för att studera vad och hur de söker. Under utveckling lämnar man ut beta-versioner som testas och provkörs av allmänheten för att kolla upp vilka problem och buggar som finns. De flesta är beredda att ställa upp helt gratis för att hjälpa till med detta. Det finns åtskilliga exempel på att man kunnat undvika mycken tandagnisslan och frustration om även kulturmiljösektorn lär sig arbeta på detta sätt (*host*Intrasis*host*)

Dessutom hoppas man att myndighetscheferna inser något mycket viktigt med mjukvara-utveckling: Den måste pågå konstant. Man kan inte utveckla något och bocka för rutan och tro att man har fixat allt som behövs de närmaste 10 åren. Som du själv nämner är 5 år tillbaka i tiden närmast stenåldern (eller iallafall bronsåldern) när det gäller internet-tjänster. Datorn är numera 80% av vårt arbetsverktyg - inte bara en glorifierad skrivmaskin. Utveckling och utbildning måste pågå konstant.

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #14 skrivet: januari 25, 2008, 16:13 »
Verkar vara en mkt bra  sajt. Är mycket imponerad. Varje dag lär man något nytt. Ingenting är dock perfekt och jag tycker mej se någon svaghet.

 Skåne Halland och Blekinge  hörde till Danmark under lång tid, men saknas  på kartan. Dessa landskap faller alltid emellan stolarna, både historiskt och arkeologiskt. Visst behandlas landskapen ibland, men då MYCKET styvmoderligt både från svenskt och danskt håll.   Eftersom dessa landskap ligger mycket centralt i Norden och är/var ett bördigt område  lär det finnas mycket intressant att hitta i Skåneland.

PS  Jag är inte född skåning!!
PPS  Jag tror INTE att Birka låg i Skåne.    :)

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #15 skrivet: januari 25, 2008, 18:15 »
Dessutom hoppas man att myndighetscheferna inser något mycket viktigt med mjukvara-utveckling: Den måste pågå konstant. Man kan inte utveckla något och bocka för rutan och tro att man har fixat allt som behövs de närmaste 10 åren. Som du själv nämner är 5 år tillbaka i tiden närmast stenåldern (eller iallafall bronsåldern) när det gäller internet-tjänster. Datorn är numera 80% av vårt arbetsverktyg - inte bara en glorifierad skrivmaskin. Utveckling och utbildning måste pågå konstant.

Här kan ju tilläggas att svenska myndigheter borde lära sig ordet "Open Source", det finns ingen anledning till att skattepengar skall finansiera proprietära program. Om man släpper källkoden, får man ju dessutom hux-flux nästan alltid en mängd personer som jobbar gratis med utvecklingen...

/Micke

Utloggad Lars Lundqvist

  • Stammis
  • Antal inlägg: 185
    • arkland
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #16 skrivet: januari 25, 2008, 23:12 »
Åsa: Man ska inte underskatta det här med ryggsäck. Det är ju ett sundhetstecken att nån irriterar sig på dumheter eller tillkortakommanden. När den eller de som hittade på olika begrepp och klassificeringar så var de ju hur logiska och smarta som helst. Där ser jag ingen skillnad på vad som står i databaser eller i en avhandling om åskviggar. Det finns många exempel på knasigheter som mer vittnar om nytolkningar. Jag minns själv att jag anmodades att skriva "stenåldersboplats" i samband med RAÄ:s fornminnesinventeringen om man hittade flinta på ett ställe, trots att det inte fanns spår av stenåldersformer och dessutom gott om bronsålderskeramik och upplöjda härdar...
Sen hållar jag med om att man ska testa gränssnitt bättre innan man släpper nya tjänster...
Slutligen: Mjukvaru-utveckling är svindyr. Du skulle svimma om du fick reda på vad utveckling kostar. Det händer att jag gör det... I något avseende pågår utveckling konstant på ämbetet (med yrkesverksamma, forskare, studenter som primär målgrupp).  Du är arkeolog, och vill ha kraftfulla webbaserade gisverktyg och statistikredskap som passar dina behov - det kan jag förstå. Men sedan finns bebyggelseantikvarier som vill ha samma sak. Staten kräver bättre stöd och uppföljning av bidragssystem m.m. Många munnar att mätta. Idealet vore att ha ett kontinuerligt skruvande på våra  webbtjänster men kulturminnesvården spelar inte riktigt i samma liga som ex vården (du noterade de 500 miljonerna man bränt i Stockholms landsting på en havererad utveckling?).

(Tillägg: Kulturmiljössök söker även i Fornvännen från och med idag. Bara det lilla hacket går löst på ett par laxar)

Utloggad ueb

  • Stammis
  • Antal inlägg: 299
    • Blog
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #17 skrivet: januari 26, 2008, 11:09 »
För mig är användandet av ett antal olika begrepp för snarlika lämningar ett symptom på att man i skapandet inte närmare funderat över just användar-vänlighet. Varför i hela friden är någon intresserad av att bara leta fram platser med stolphål, eller bara kulturlager, eller bara både och? Den specifika informationen kan anges i anteckningarna som följer med varje objekt. Inom mer marknadsanpassade och företagsutvecklade söktjänster ingår det som en grundplåt att man utgår till stor del från potentiella användare för att studera vad och hur de söker.

Det flesta datakällor som du talar om är inte primärt skapade för att ge kunderna den information de behöver. De är skapade och modellerade för att vara förvaltningsregister för fornlämningar, bebyggelse etc. med en sorts inom-institutionell begreppsvärld. Den publika delen av dessa system är i det skede sektorn befinner sig just nu en spin off av alla dessa "interna register" som dumpas ut på användarna på nätet. På samma sätt är museernas databaser ofta en spegel av den information som behövs för att hantera samlingarna internt och för Historiska museets del en spegel av vad undersökande arkeologer tycker är intressant när de lämnar in fyndlistor tillsammans med föremålen till museet.

Just nu förändras synsätten på detta. Processen att vända blickarna utåt i ett tidigt skede av utvecklingen, arbeta mer öppet, ta in synpunkter i fokusgrupper etc. slår igenom mer och mer. Du kan t ex vara med och påverka Historiska museet utveckling: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1885.0.html.

Databasernas innehåll kommer också att förändras i riktning mot det som efterfrågas av användarna. Men som framhållits tidigare: Det är mycket stora datamängder som ska ses med nya ögon (RAÄ och SHM har mer än 3 miljoner poster ute på nätet) och det kommer att ta tid och kosta stora pengar. Jag tror kulturarvsinstitutionerna behöver hjälp av användarna för att tagga upp innehållet i databaserna på ett mer modernt sätt.

Utloggad Lars Lundqvist

  • Stammis
  • Antal inlägg: 185
    • arkland
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #18 skrivet: januari 26, 2008, 17:49 »
Jag tror kulturarvsinstitutionerna behöver hjälp av användarna för att tagga upp innehållet i databaserna på ett mer modernt sätt.

Och det här synsättet, som jag delar, kan ju rimligen då omfatta hela spännvidden av "datakonsumenter", man väljer själv, utifrån intresse, kunskap och forskningsuppgift hur man vill "tagga upp" informationen.

Utloggad Åsa M L

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
SV: Ett bättre FMIS för forskare - hur?
« Svar #19 skrivet: januari 29, 2008, 11:36 »
Mjukvaru-utveckling är svindyr. Du skulle svimma om du fick reda på vad utveckling kostar. Det händer att jag gör det...

Nej, det skulle jag inte. Jag är helt medveten om att liknande projekt säkerligen kostar i likhet med mastodont-grävprojekt - rullande. Men man har två alternativ här: rulla runt och blotta halsen, eller gå till attack! Ingen får någonsin någonting utan att föra lite liv och oväsen. Det kanske inte alltid fungerar, men tyst och snäll fungerar defintivt inte. Så ska vi ha någon chans att utveckla detta så är det dags att börja slå på djungeltrummorna.

Till skillnad från en hel del annat kan sådana här satsningar ge resultat - resultat som faktiskt de som står för RAÄs budget på riksdagsnivå kan se och förstå sig på. Som det är nu tänker man ofta för smått, för kortsiktigt. T ex vet jag att det fanns databasprojekt som endast i allra sista stund gjordes om för att vara allmänt tillgängliga - och inte bara för internt för anställda. Det ska inte vara en eftertanke - det ska vara första tanken! Och som Micke påpekar: Open Source! Gör det möjligt för arkeologer och forskare att själva uppdatera information osv.

Vi står mitt i en brytningstid - om 20 år kommer man se tillbaka på denna tid och veta att det var den som avgjorde om RAÄ blev en omistlig resurs i kulturminnesvården, eller en sakta tynande informations-enhet.

Tänk stort. Tänk större. Utnyttja den kompetens som redan finns runtom landet.