Författare Ämne: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?  (läst 6635 gånger)

Utloggad Zoomzky

  • Stammis
  • Antal inlägg: 133
Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« skrivet: januari 04, 2008, 11:54 »
Kanske en flummig fråga men kan inte hålla mig....

Vid besök av Nämforsens hällristningar reagerade jag att ristarna var så mån om att plita dit bemanningstreck när de ristade båtar.

Varför bara inte rista en båt? Här skulle man samtidigt tala om hur många man var.
Om en person idag ritar en båt är det nog få som plitar dit besättningen.

Mvh,
/Micke

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #1 skrivet: januari 04, 2008, 12:31 »
Men om vi förevigar en ceremoni som företas till båts, då ritar vi nog in deltagarna. Kanske ett flummigt svar men jag kunde inte hålla mig...

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #2 skrivet: januari 05, 2008, 13:18 »
Det är kanske på grund av att besättningen på den tiden var mer en del av båten än de är i dag. Utan besättningen skulle inte båten kunna styras eller föras framåt. De var troligtvis också mer synliga än idag. Om en modern båt har en styrman, står han i hytten.

Dessutom kan man anta att de flesta personer då hade suttit i båt eller "kanot" och visste detta, till skillnad från idag.

Utloggad Mohawk

  • Medlem
  • Antal inlägg: 38
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #3 skrivet: januari 05, 2008, 18:21 »
Darför att båten är en symbol för gemenskap? Och det var gemenskap som avbildades? Båten kanske inte är det primära.

Utloggad Fredrokk

  • Medlem
  • Antal inlägg: 57
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #4 skrivet: januari 07, 2008, 00:00 »
Vet inte om jag är till någon hjälp alls här, men det bör dock ändå påpekas att tanken om 'bemanningsstreck' bara är en hypotes, det finns inget som egentligen stöder den tolkningen och andra tolkningar har även förts fram, oftast att de har att göra med båtens konstruktion.
Vill man vara riktigt petig är det ju heller inte säkert att det är båtar man avbildat  >:D
Oavsett vad är det dock knappast några slumpmässiga 'streck', det finns en viss normalitet och mönster i antalet etc och det är väl rimligt att anta att de var 'meningsfulla' för de som var insatta.
/Fredrokk

Utloggad liothida

  • Stammis
  • Antal inlägg: 433
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #5 skrivet: januari 07, 2008, 12:32 »
Kanske en flummig fråga men kan inte hålla mig....

Och då vill jag framkasta en lika flummig hypotes. Skeppen symboliserar resan till dödsriket, i likhet med egytiska gravmålningar, och döda släktingar föräras med ett "streck".
Någon som känner till mer fackmannamässiga teorier?

Utloggad Sinnika

  • Novis
  • Antal inlägg: 14
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #6 skrivet: augusti 16, 2008, 21:54 »
Det mest intressanta med bemanningsstrecken tycker jag snarare är det faktum att man inte hade så stora skepp under stenålder (Nämforsen) eller ens bronsålder (Tanum och Himmelstalund m.fl.). Inga så rester av så stora skepp har hittats, snarare små "kanoter". Ibland ser bemanningsstrecken mer ut som riktiga människor med armar och huvuden. Ibland syns lurblåsare bland besättningen. Hur fick man idéerna till dessa avbildningar? Man måste ju ha sett dessa skepp någonstans? Kanske var det långväga besökare som bedrev handel med oss i norr? Intressant är det i alla fall!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Varför har de flesta hällristade skeppen bemanningsstreck?
« Svar #7 skrivet: augusti 18, 2008, 17:30 »

Vi VET inte om strecken skall föreställa människor. Det verkar sannolikt – men vi måste vara öppna för att det kan vara något annat ristarna har menat. Annars låser vi oss i en kanske väldigt felaktig tankekedja som hindrar oss från att förstå.

Ofta har björnar målade på schamantrummor ett antal prickar framför nosen. Man kan gissa att dessa prickar föreställer mygg eller byten – men prickarna anger björnens farlighet. Ju fler prickar - ju farligare björn.

Strecken kan alltså t.ex visa oss att ju fler streck, dess bättre, farligare, eller viktigare skepp. Det kan vara antal meter skeppet är brett, eller långt. Eller hur många långväga resor den utfört – eller hur många strider skeppet varit i?

När det är lurblåsare i skeppet visar kanske detta att det var lurblåsare i skeppet (och detta hade säkert sin egen betydelse), inget annat. Kanske visar lurblåsarna att det var en hövdings skepp?

Vi tolkar en bildvärld som vi inte vet någonting om. Vad de olika figurerna föreställer kan vi bara gissa – och vi skall gissa, det är viktigt att vi gissar och försöker förstå – men det är lika viktigt att vi säger att detta är gissningar, tolkningar osv.

Mängden skepp bör ju väcka en fråga. Varför var just skeppen så viktiga? Var det dessa skepp som förde den döde till dödsriket? Räckte det med en ristad bild av skeppet – och ledde detta fram till de ”riktiga” båtgravar som kom senare? Vad var det inom religionen som gjorde att ett riktigt skepp behövdes för den döde, det räckte inte längre med ett ristat skepp?

Var det kanske så att varje familj hade ett eget skepp – och för varje död persons aska (?) man sänkte i vattnet/havet så ristade man in ett streck till i skeppet? Är det därför det finns olika antal bemanningsstreck? Är det därför stora släkter hade stora skepp med många bemanningsstreck? – och släkter som blev stora istället har en liten flottilj med skepp intill varandra? Var dessa skepp en journal över hur många som dött inom släkten – och som begravts just här?

Var hällarna indelade släktvis?
Varför delas Vitlyckehällen av skålgropar som om det var en gränslinje? Fanns det under bronsåldern ett västra och östra Vitlycke? Olika släkter - men samma begravningshäll? Finns osynliga gränser som vi inte ser men som dåtida människor såg? Kan man hitta olika ristare genom den slagteknik de använde? Olika bildspråk? Kan vi hitta en och samma ristare för olika figurer – och ligger de då i en grupp för sig – en familjs eller en släkts egna bilder som gäller just för dem?
Eller, visar denna gränslinje att det fanns olika nivåer i dödsriket, en högre och en lägre? Eller, visar det olika nivåer i det levande samhället, vissa familjer fick rista bara öster om denna linje?

Vi kan bara gissa.

Thomas
Historia är färskvara.