Författare Ämne: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring  (läst 48250 gånger)

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #40 skrivet: januari 01, 2008, 14:08 »
Rättelse:
Skánit är en egen kommune. Ska förstås stå att den ligger i Troms fylke ... :-[
Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #41 skrivet: januari 01, 2008, 14:14 »
Rättelse:
Skánit är en egen kommune. Ska förstås stå att den ligger i Troms fylke ... :-[

Ja, men det refereres nok til det samme stedet Skánit.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #42 skrivet: januari 01, 2008, 16:08 »
Måste någon gång se närmare på lule-, ume- och sydsamiska toponymer med "skaanj-" osv. Om man ska komma fram till hållbara etymologier, så blir det här ett jättearbete...
Ett annat exempel som kan platsa i den här diskussionen:
Skánit - Skånland ... (Troms kommune). Obs! att á står för långt, ljust a ...
I samband med "Skadesi-suolu" kan nämnas att ordet finns också på östsamiska
- "Skađsuâl (-suõl`lu) - i betydningen "världen, jorden"...

Det er flere interessante samiske stedsnavn i Sverige:

Skånjavaratje/Skonavarre, berg, Sorsele, Lycksele.
Skånjka, tjern, Sorsele, Lycksele http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ac001/805212aa/pd/0000637a.pdf
Skaddim/Skaddit fjell, http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2bd001/813230da/pd/0002876a.pdf
Skankaj, sjø, Arjeplog
Skanatjåkkå, fjell, Kiruna
Skäddna, høgfjellplatå, Jokkmokk

Skaddin er oppgitt til å være av ukjent opprinnelse, kanskje et av disse substratnavnene i samisk. Når jeg gjorde søket i Sofie.se så slår det meg at samiske toponymer med sk- virker svært vanlige.

 

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #43 skrivet: januari 01, 2008, 22:58 »

Skaddin er oppgitt til å være av ukjent opprinnelse, kanskje et av disse substratnavnene i samisk.

Korreksjon: ikke Skaddin men Skaddim, Skaddit og Skarrim, sistnevnte er fjellnavnet som anvendes i lantmateriet.se, fjellet ligger ved norskegrensen.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #44 skrivet: januari 01, 2008, 23:14 »
skádjaávju/skánjeávju - i betydning ekkoklippene, men etymologien på Skaanjehávju kan også bety høy eller skarp lyd, høy stemme.
skádiavju - i betydning skades (gudinnen) klipper.
skãđâ-naw´de - i betydningen landet med de farlige dyrene.

Må presissere at disse navnekombinasjonene ikke er faktiske stedsnavn/ord (bortsett fra) den siste men egne sammensatte kombinasjoner av samiske ord brukt i stedsnavn kombinert med -ávju som ligner de tidligste navnene på Skandinavia.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #45 skrivet: januari 01, 2008, 23:20 »
Bures Lappoid !
"skãđâ-naw´de" betyder "farlig (eller skadlig) ulv (eller annat rovdjur)

...eller kanskje bare Skades ulver?  ;)

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #46 skrivet: januari 03, 2008, 22:54 »
Hur gamla är de äldsta bevarade jojktexterna? Kan man verkligen knyta dem till ord och uttryck som använts av romerska författare? Är inte tidsgapet alldeles för stort?

Jeg tror de eldste joiketekstene går tilbake til 1600 tallet: Jeg er ikke overrasket over at ord som f.eks "skade" kan overleve så lenge i samisk, det er finnes jo andre ord fra urnordisk som er bevart godt i samisken.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #47 skrivet: januari 04, 2008, 13:19 »
Bures !
Krister Stoors nyligen publicerade doktorsavhandling
"Juoiganmuitalusat - jojkberättelser: en studie av jojkens narrativa egenskaper"
tar bl.a. upp hur man kan bruka jojk som historisk källa. Jojkar går i arv , så de kan
vara mycket gamla.
Hela avhandlingen finns att lasta ner här:
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1323
På marknaden i Johkamohkki kommer Krister Stoor att berätta (och antagligen jojka)
utifrån sin doktorsavhandling torsdagen den 7 februari.
Marknaden varar från 3 - 10 februari.
Programmet är späckat med intressanta föredrag och andra händelser.
Gå in och läs här:
http://www.jokkmokksmarknad.com/ext/templates/extCategorizedCalendar.aspx?id=3683&epslanguage=SV
Návdi

Utloggad morgan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 24
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #48 skrivet: januari 04, 2008, 18:22 »
Om du läser vad jag skrivit så har jag överhuvud taget inte tagit ställning till betydelsen av Skad- i namnen. Det finns nämligen åtminstone två, om inte tre, ytterligare tänkbara förklaringar. Själv lutar jag åt härledningen från fisknamnet shad (engelska), angelsaxiska sceadda (finns även dialektalt i tyskan). Idag används det för den sydliga sillarten Clupea alosa, men från början måste den ha betytt något annat, troligen sill, eftersom Clupea alosa inte finns i angelsaxarnas hemtrakter på kontinenten.

De andra tänkbara härledningarna är från got. scadus, eng. shade, ty. schatte "skugga", men det verkar betydelsemässigt mindre troligt, eller gudinnan Skade. Hennes namn är f ö kanske besläktad med ordet för skugga, som annars såvitt jag vet inte är belagt i nordgermanskan.

Att falsterbohalvön låg strax under vattnet minskade nog inte sjöfararnas och fiskarnas behov av att ha ett namn på den, snarare tvärtom!

Påståendet att motsvarigheten till "shade" inte finns in nordgermanskan tror jag inte på. Jag har under min barndom i Västergötland några gånger hört ordet "skadda" om dimma, vilket förmodligen är samma ord. Skulle detta vara ett sent lånord från något västgermanskt språk.

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #49 skrivet: januari 04, 2008, 19:00 »
Jag har under min barndom i Västergötland några gånger hört ordet "skadda" om dimma, vilket förmodligen är samma ord. Skulle detta vara ett sent lånord från något västgermanskt språk.

Enligt SAOL finns skadda/skodda i svenska och norska dialekter samt färöiska. Betydelsen uppges vara skugga i alla språken.

För övrigt finns fisknamnet skadd i Norrbotten, där det betyder siklöja. Det bör ha gemensamt ursprung med engelskans shad.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #50 skrivet: januari 04, 2008, 22:10 »
Enligt SAOL finns skadda/skodda i svenska och norska dialekter samt färöiska. Betydelsen uppges vara skugga i alla språken.

Hvis du mener i meningen i engelsk "shadow", norsk "skygge" så er jeg ikke enig, jeg kjenner kun til ordet "skådde" i meningen tåke.

Ordet er representert i samisk i den samme meningen:

skåddō - etymologi: tät dimma, tjocka (som kommer plötsligt)
skoadˈdo - etymologi: fog, mist (not in winter, and not of fog which lies low)

Det er også en beslektet etymologi:

skoađˈđe - etymologi: thin, usually membranous, covering, coating, around something

Utloggad Måns Sjöberg

  • Stammis
  • Antal inlägg: 210
    • Watercolor painting
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #51 skrivet: januari 05, 2008, 12:01 »
I Rietz dialektlexikon läser jag att betydelsen är dimma (tåke) i alla svenska dialekter där ordet förekommer. Svenska Akademien får visst uppdatera sin ordlista.

Intressant med de samiska orden för samma sak. Aikio tar inte upp dem i sin artikel från 2006.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #52 skrivet: januari 05, 2008, 14:20 »
Bures !
"Skoaddu" finnes i dag i nordsamisk i betydningen "skodde, tett tåke". Sannsynligvis lånt fra
norsk. "Skoađđi" har en helt annen betydning, finnes også i avledning "skoađas" = for i klær, foring, paneling osv.
Når det gjelder lånord på samisk har de fleste av dem også samiske synonymer.
I steden for "skoaddu" kan man bruke "mierka" eller "sopmu". Vinterstid heter det "murku".
"Suoldni" er dugg eller dis over vannflate om sommeren - på høsten når det fryser blir den til
barmarksfrost. "Rusta" er frostrøyk om vinteren eller damp av reinflokkens ånde. "Mosku" er tåke i mørke. "Muođđa" och "suvvol" er soldis, solrøyk. Alt dette bare på nordsamisk.
Hvis man nå tenker på at all denne tåka (dimma) inneholder vann, så kan man gjøre en interessant koppling til Tjatse (čáhci = vann) og Skade...
Men her er det nok til minst en avhandling ...  :)
Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #53 skrivet: januari 13, 2008, 13:23 »
En gammal samisk jojktext som finns bevarad hos Jacob Fellman berättar:
"Vuoi, dán olbmo girdelemat / civká gaccepaš goaskina sealggis / čuoldan orro Skadesi suolu.../ Vuoi, denna varelses svingningar / kvittrar lappmesen på örnens rygg / Skadesi-ön ser ut som en pelare.../ "  Här beskrivs Skandinavien (Skadesi-ön) som en ö. Ulven beskrivs också i en gammal jojk som "Suolu gievra" - Den starke på ön...

Hvor lenge kan denne oppfatningen blant samene at de bor på en øy ha eksistert?

Ifølge disse istidskartene av Fennoskandia kan det virke som om havnivået har i eldre tider etter istiden ha vært så høy at begrepet suolo kan være relevant, selv om jeg på kartene ikke kan se totalt adskillelse.

http://www.tacitus.nu/historical-atlas/scandinavia/ice_age.htm

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #54 skrivet: januari 13, 2008, 13:51 »
Bures Lappoid !
Det har jag också undrat - eller som jag skrev under "Samiska gudar"-tråden:
"Här beskrivs Skandinavien (Skadesi-ön) som en ö. Vilket den faktiskt var för ganska länge sedan... "
Heimdahl kanske vet mer om hur isen smälte av ?
Návdi

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #55 skrivet: januari 13, 2008, 15:17 »
Bures Sindre !
Skade (Skađi) var dotter till jätten Tjatse, sägs det. 
"Tjatse" stavas på nordsamiska "čáhci"  och betyder "vatten".
Att Skade var "jaktens och skidåkningens gudinna" i norrön mytologi är ju anmärkningsvärt.
Liksom att hon längtade till fjällen och vargarna...  ;)

Jeg for vel legge til at ifølge Ynglinga saga så fikk Skade og Odin sønnen med det påfallende navnet Sæmingr som regjerte over Hålogaland.

Utloggad Lappoid

  • Stammis
  • Antal inlägg: 354
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #56 skrivet: januari 13, 2008, 19:42 »
Bures Lappoid !
Det har jag också undrat - eller som jag skrev under "Samiska gudar"-tråden:
"Här beskrivs Skandinavien (Skadesi-ön) som en ö. Vilket den faktiskt var för ganska länge sedan... "
Heimdahl kanske vet mer om hur isen smälte av ?

I de gamle joiketekstene refererer skadesi-, skad- til skade, fare eller til skadin gudinnen, hva tror du?

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #57 skrivet: januari 13, 2008, 20:22 »
Bures Lappoid !
Det har jag också undrat - eller som jag skrev under "Samiska gudar"-tråden:
"Här beskrivs Skandinavien (Skadesi-ön) som en ö. Vilket den faktiskt var för ganska länge sedan... "
Heimdahl kanske vet mer om hur isen smälte av ?

Det är onekligen ganska länge sedan. Det var under Eem-interglacialen för ca 117 000 -127 000 år sedan, och troligen bara under den första delen av interglacialen. En halvö blev Skandinavien när de danska sunden översvämmades för ca 9000 år sedan.

Àsvas

  • Gäst
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #58 skrivet: januari 14, 2008, 10:10 »
Det finns mycket material historiskt/arkeologiskt vad gäller en kvinna avbildad med två djur. Som Skade med två vargar. En jaktgudinna i vissa kulturer, eller kanske en fertilitetssymbol, en fertilitets gudinna?
Djurens härskarinna kallas hon för ibland. Hon finns avbildad på ”jägarstenålderns” grottmålningarna i franco-kantabriska bergen, både som en kvinnlig djurfigur, ett djur (ofta en bisonoxe) eller bara ett vulvatecken. Hon är internationell (finns också bland Amerikas indianer också, både som en symbolisk grotta och som en buffelmoder) och hennes kult har säkerligen spridits med människogruppernas vandringar över hela jorden.

Hon symboliseras ofta via behornade djur, (som säkerligen har med nymånen att göra/ menstruationsperioden hos kvinnor). Senare har utvecklingen av kulten gått vidare till att dessa tjurar, hjortar, renar… gäller hennes manlige partner, en roll som från början troligen var shamanens. Gudinnan föder djuren, grottorna ”släppte ut” jaktbart vilt, (på våren när de kom tillbaka från vintervandringen).

Jag anser att det är samma figur som också symboliserar solen och årets gång.
Hennes namn i Skandinavien kan ha varit Hel, Al och Skade. Det finns några till förslag. Al är ett svenskt ord för Lieibbie (samiska) som betyder just al, men också betecknar den blodröda färgen, man får från alträdet, och även menstruationsblodet hos kvinnan. Samerna har haft en jaktgudinna, alträdets bark har varit symboliskt (blod?) vid jaktriter.
Hel är också hennes namn och hon var en gång ansetts vara en dödsgudinna. Dödsriket enligt forntida mytologi låg norrut. Men Hel var också en solsymbol, eller en års/fertilitetssymbol.
Döden, återfödelsen är cyklisk.
Samernas jaktgudinna blev en manlig jaktgud,  Lieibbiolbmai, och Al/Hel kanske blev Ull?
Så gott som alla dessa figurer avbildas på skidor. Passar ju bra i vår närhet av snö och is.

(Vem var himmelsjägaren med sina hundar?)

Symboliska djur för gudinnan var också björnen. Man kan hitta myter hos grekerna (tom de har) där fertiliteten symboliseras av björnar. Många folk anser att en björn liknar en kvinna.
Någon hade en idé om att ”Bärsärken” antingen var av shamantyp eller ”heliga” kämpar för en björngudinna eller rentav kämpande kvinnor. Särk är ett kvinnligt plagg. Shamangravar har hittats innehållande både manliga och kvinnliga föremål, shamanen har betraktats som ”transgender”. Men kanske shamanen var kvinnlig vid en viss tid.
En liten snabb idésammanfattning: Namnet Håloga, kanske betyder Hels ö? Det finns många öar som solgudinnan hållit till på, Skades ö är ingen konstighet. Man har Ondurröya, skidgudinnans Skades ö. Ondurr betyder skidor. Skade kommer kanske från betydelsen ”ett land omgivet av två vatten, en udde”, eller en ö rentav. På Lulesamiska heter den sortens land skaide. Skada på Lules. betyder fara, något farligt.
Det finns myter om ”Kvinnornas ö”, om amazoner etc. Det kan vara denna kvinnliga ”gud” man nämner, men allt det nedskrivna är ju mycket senare och texterna, kanske präglade av en annan kult,en annan tid med manliga gudar. Myten om matriarkatet(har nog aldrig funnits något) kan vara det som gett farlighetskänslan, ett sätt att ”ursäkta” patriarkatet.



Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Skaðanawjo eller kanskje Skádjaãvju alternativ forklaring
« Svar #59 skrivet: januari 14, 2008, 13:03 »
Bures Lappoid !
Det har jag också undrat - eller som jag skrev under "Samiska gudar"-tråden:
"Här beskrivs Skandinavien (Skadesi-ön) som en ö. Vilket den faktiskt var för ganska länge sedan... "
Heimdahl kanske vet mer om hur isen smälte av ?

Det är onekligen ganska länge sedan. Det var under Eem-interglacialen för ca 117 000 -127 000 år sedan, och troligen bara under den första delen av interglacialen. En halvö blev Skandinavien när de danska sunden översvämmades för ca 9000 år sedan.

Bures "tty" !
Ja, det var onekligen länge sedan.  ;D
Men...
På grund av de gigantiska ismassorna, som kunde vara upp till 1 000 meter höga, plattades marken ut under flera hundra år i Östersjöområdet, i huvudsak i dagens Sverige och Finland.
Även när isen hade dragit sig tillbaka var marken i detta område
mycket lägre än nu, så att det fanns en obruten vattenväg från västra Östersjön via
centrala Sverige till dagens Skagerak och i norr via området runt sjöarna Ladoga och
Onega till Vita havet och Barents hav. I området kring de danska öarna Fyn och Själland
var å andra sidan landet högre. För omkring 8 000 år sedan fanns en fast landförbindelse
mellan norra Tyskland och södra Sverige. Detta innebar att de södra svenska landskapen
Skåne, Halland och Småland tillhörde den centraleuropeiska landmassan och var separerade
från dagens centrala delar av Sverige av en omfattande vattensträcka. Dåtidens
Östersjön låg öppet mot Atlanten vilket gjorde vattnet mycket saltare än det är idag.

Bland karelare finns en sägen om "Suomen saari", "Finlands ö".
Citat från: Zacharias Topelius
Vita havets vågor strömmade in i Finska Viken genom det vattendränkta lågland som nu upptas av Ladoga och Onega med deras många syskonsjöar och tillflöden, då var allt land i väster - Skandinaviens och Finlands med fjällryggar bundna kärnstam -  en ö.

Zacharias Topelius var väl ingen expert på isavsmältning... men intressant är det.
Annat är det väl kanske med Baltic Sea Academy ?
Jag är absolut ingen expert - så om det är någon som vet mera tar jag gärna emot tips :)
Návdi