Författare Ämne: Ang kulturbegreppet  (läst 43089 gånger)

Utloggad Micke

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 566
    • Mickes blogg
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #40 skrivet: december 19, 2007, 11:50 »
Du har en hylomorfisk syn där du ser artefakten enbart som ett redskap för en samisk kultur.
Här tappade du bort mig, kan du förklara begreppet "Hylomorfisk"?

/Micke

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #41 skrivet: december 19, 2007, 12:28 »
Hyle är det grekiska ordet för trä eller virke. Det är Aristoteles begrepp för materia. Det latinska ordet materia kommer från mater (moder). På spanska är ordet madera trä. Grekerna förknippade materia med hantverk. Med hylomorfism menas doktrinen att den ordning som materiella system uppvisar beror på en förutbestämd form som givits av en extern produktiv agent, en form som organiserar det som annars skulle ha varit kaotisk eller passiv materia. T.ex. om en person tillverkar en rund boll så är det inom hylomorfismen en realisering av en sfärisk form som existerar i en platonsk idévärld, bortom den fysiska. Formen finns således redan på förhand, den bara väntar på att realiseras. Detta är i mångt och mycket grunden för det typologiska tänkandet, att det finns ideala typer som de verkliga artefakterna är avvikelser från.

Det jag själv förespråkar är att sådant inte förekommer. Vi kan ha en idé om hur bollen ska bli men när vi tillverkar den förverkligar vi inte en förutbestämd eller essentiell idé eller form. Tillblivelseprocessen är inte förutbestämd som den oftast är inom typologitänkandet. Materien sätter själv gränser för vad som kan göras, den är inte passiv, den ger motstånd.

Så vad jag menar med hylomorfism i detta sammanhang är att den samiska kulturen är den produktiva agenten som förverkligar en på förhand förutbestämd samisk trumma. Ingen annan kan göra det och trumman i sig är helt passiv (inte för att jag menar att trumman har ett eget liv, men den är enligt mig något annat än ett ting, den är en process i förvandling oberoende av den kultur som anser sig ha rätt att bestämma dess identitet).
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Anna-Carin

  • Medlem
  • Antal inlägg: 52
    • http://hem.bredband.net/annbet/
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #42 skrivet: december 19, 2007, 14:06 »
Om man får vända lite på resonemanget och föreslå ett nytt perspektiv... Jag är nyfiken på hur hur era olika synsätt hanterar en företeelse som s.k. samiskt dräktsilver. Tillverkat av borgerliga guldsmeder, men köparna var bl.a. samer och norsk allmoge. Hur ser ni på det?

(Källa: "Folkligt dräktsilver ur Kulturens samlingar" av professor Sigfrid Svensson. I boken diskuteras bl.a. smyckenas typologi, historik, spridningsvägar m.m. Visserligen ingen ny bok men i kunniga folkdräktskretsar åtnjuter han än idag vad Ture Sventon skulle beskriva som "stadgat världsrykte".)

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #43 skrivet: december 19, 2007, 14:20 »
Gäller frågan vilken kultur dräksilvret har så är det ett sekundärt problem för mig. Här infinner sig ju problemen med att borgare inte är en etnisk grupp och allmoge likaså (möjligtvis den norska identiteten), men samer anses vara det. Jag hade nog (utan att kunna det empiriska materialet) studerat produktion och distribution lokalt (eller regionalt om det nu är så), försökt finna noder där produktion och distribution skett. Vi har ju alltid problemet med Bhabhas tredje rum också, dvs i mötet mellan människor (t.ex. borgare och samer) skapas en identitet som inte nödvändigtvis har sitt ursprung i någon av de tidigare identiteterna. För samerna får silvret en annan betydelse än för de andra grupperna, men silvret som sådant ska inte behöva tvingas in i en på förhand identitet, det får fyndsammanhanget avgöra.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #44 skrivet: december 19, 2007, 14:59 »
Det jag själv förespråkar är att sådant inte förekommer. Vi kan ha en idé om hur bollen ska bli men när vi tillverkar den förverkligar vi inte en förutbestämd eller essentiell idé eller form. Tillblivelseprocessen är inte förutbestämd som den oftast är inom typologitänkandet. Materien sätter själv gränser för vad som kan göras, den är inte passiv, den ger motstånd.

Så vad jag menar med hylomorfism i detta sammanhang är att den samiska kulturen är den produktiva agenten som förverkligar en på förhand förutbestämd samisk trumma. Ingen annan kan göra det och trumman i sig är helt passiv.

Jag måste säga att det blir en massa motsägelser här. Du säger att vi har en idé om hur en sak ska tillverkas men vi kan inte ha en förutbestämd uppfattning om hur den ska se ut. Det är som att säga: jag vet hur man cyklar men kan det inte eftersom jag inte på förhand kan veta hur det blir när jag cyklar.

I denna diskussion måste jag ändå hålla med Navdi angående kultur. Vi vet att det måste ha funnits en kultur som tillverkade ett föremål. Okey att vi inte vet hur denna kultur var i sin helhet. Men det är vi efterkommande som sätter begreppet. Det är vår rätt att göra detta, oavsett om detta stämmer i sin helhet eller inte. Vi säger medeltidsmänniskan om de som levde under 1100-talet. Men han eller hon visste knappast att de var just medeltidsmänniskor. Samma ak säger vi vikingatidsmänniskor eller att stormännens allierade ingick i en krigararistokrati. Begreppet aristokrati visste de med säkerhet inte vad det var för något men vi ger dem det epitetet eftersom vi vad det begreppet står för och passar in i våra beskrivningar.

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #45 skrivet: december 19, 2007, 18:25 »
Det är nog jag som uttryckt mig otydligt. Jag använder dessvärre ordet idé i två olika betydelser. Den essentiella idén är inte vår idé utan den platonska idén om sfäriskhet eller rundhet (en värld med transcendenta former). Den verkliga form som framträder är inte den samma som en ideal form som vi kanske har i åtanke. Bollen kanske inte blir rund, den kanske blir oval. Poängen är att även om vi utifrån erfarenhet med stor sannolikhet vet hur former framträder så är det processen som är relevant och den kan alltid ändra riktning snarare än att följa en på förhand ideal väg.

Kan en kultur tillverka föremål? Här är återigen tanken om kultur som ett handlande väsen...

Visst, vi ger forntida människor och föremål beteckningar, men är det inte mer relevant att studera processer snarare än att hamna i den eviga diskussionen om vilka identiteter folk och föremål hade? Det lär vi aldrig veta något om, men de processer som förekommit kan vara intressanta att förstå oavsett vad vi kallar dem. Är ordet häst, horse eller caballo mer relevant än det fysiska djuret orden avser? Socialkonstruktionism i all ära, men den passar dåligt för arkeologiskt material och vår förståelse av forntiden.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #46 skrivet: december 19, 2007, 21:31 »
Jag är helt enig med dig angående essenser, att det inte finns en s.k. ursprunglig idé för uppkomsten av saker, t.ex. Platons ursoffa. Och självklart kan inte en kultur i sig vara en agent. Men människor befinner sig inte i ett lufttomt vakuum utan de lever med i ett givet samhälle som påverkar deras handlingar och föreställningar. Såsom människor lever så tänker de. Och forntiden då, tja många menar att den inte finns eftersom det bara är vi efterlevande som kan bekräfta att den finns. Man menar att forntiden inte kan tala till oss, det är bara vi som kan tala med varandra om den. Fast det stämmer ju inte. De flesta föremål är ju medvetet hopkomna. Det är bara att titta på ett monument för att förvissa sig om den saken. Syftet med att resa detta monument vet vi nu inte säkert, det vi kan göra är att på bästa sätt säga det mest troliga. Då menar jag att man kan tala om vilken sorts kultur som påverkade de människor som reste detta monument levde i.

Ditt sätt att studera forntiden som en process är dock helt i linje med mig. Din avhandling har jag läst med behållning och visat för mina latinamerikanska vänner angående Majadiskussionen.  Då säger de att du inget förstått eftersom du inte är latinare. Suck! Detta talar förstås mer till deras nackdel och visar egentligen att forntiden skitas ner av att allt för många redan har bestämt sig för hur saker och ting var. Däremot är det fullt legitimt att tjata och älta i att många forskare fördjupade sig i germanfolken med dito forntidsromantik. Men alla vet att det faktiskt finns en allmän romantisering av forntiden, och var och en som belyser detta förhärligande av det exotiska kommer att möta ett aggressivt motstånd. David Lowentahl kritiserade bl.a. ursprungsbefolkning på Nya Zeeland för att försöka dölja mindre smickrande detaljer i deras historia varvid han blev mer eller mindre utkastat från ön.  Lloyd O´Connor och Laura Wells kritiserade historieromantiseringen på Hawaii och de blev som Lowentahl praktiskt taget utkastad. Så visst har du rätt att bestämningen av ett föremåls kulturtillhörig kan ställa till problem och många gånger faktiskt förfalska historien.

Utloggad Anna-Carin

  • Medlem
  • Antal inlägg: 52
    • http://hem.bredband.net/annbet/
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #47 skrivet: december 19, 2007, 21:33 »
Här infinner sig ju problemen med att borgare inte är en etnisk grupp och allmoge likaså (möjligtvis den norska identiteten), men samer anses vara det.
Menar du att en etnisk grupp måste studeras/betraktas annorlunda än en social grupp som t.ex. borgare? Varför kan inte etniciteten vara en av många parametrar i ett generellt betraktelsesätt? Alla har vi ju någon etnisk tillhörighet, vare sig vi hör till en majoriet eller ej.

För samerna får silvret en annan betydelse än för de andra grupperna
Är det givet? Vad är skillnaden i betydelse mellan silversmycken i en samisk dräkt respektive i en folkdräkt i t.ex. Dalarna eller Skåne?

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #48 skrivet: december 20, 2007, 06:55 »
Herulen,

Mycket av det som vi har från forntiden är medvetet skapat av människor. Det är ramen kring dessa skapande handlingar som är under diskussion (jag tror inte denna ram är given på förhand). Visst kan jag se poängen med att ha ett generellt kulturbegrepp som innesluter föremål och byggnader i ett större sammanhang. Det passar dock dåligt med min syn eftersom jag vill se hur dessa sammanhang uppstår. Därav min användning av DeLandas monteringsteori som går bortom den ensidiga typologin av organisations och samhällsformer. Det som slutprodukt ser likadant kan ha haft varierande vägar dit. Ta ”staten” som exempel. Det finns ”statsbildningar” i Mesopotamien och i Mesoamerika. De har inte haft någonting med varandra att göra, ändå uppstår det hierarkiska formationer utifrån olikartade processer. Här är det viktigt att inte falla tillbaka på en generell kulturevolutionistisk syn med färdiga (transcendenta) typer (band-tribe-chiefdom-state), utan redogöra för processerna. Det är inte lika lätt som att falla tillbaka på en färdig modell, men det ger oss (enligt mig) en större variation av forntiden.

Min bergsonska ådra är av den åsikten att det förgångna samexisterar med nutiden. I min licentiatuppsats var jag av rakt motsatt åsikt, men insåg lyckligtvis att ett rent ”presentistiskt” synsätt inte håller. Jag tillhör inte dem som säger att vi inget kan veta om det förgångna (det är socialkonstruktionister och relativister som hävdar det). Vi kan veta en hel del, det gäller bara att studera det empiriska materialet utan allt för statiska och generella begrepp (dit jag som säkert framgått vid detta laget räknar kulturbegreppet). I och med att kulturbegreppet i praktiken innefattar allt (kläder, traditioner, språk, osv) så förklarar det ju inget.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #49 skrivet: december 20, 2007, 06:56 »
Anna-Carin,

Jag menar att kategorierna som sådana grundar sig i olika förutsättningar. Borgare är en social klass (där flera etniska grupper teoretiskt kan ingå) och samerna är en etnisk grupp (där olika klasser teoretiskt kan finnas). Sedan har vi ju även genusaspekten. Är det t.ex. borgerliga män som tillverkar silvret och säljer till samiska kvinnor (jag vet inget om detta…)? Andra möjliga kategorier är ålder (var det unga eller äldre som producerade/bar silvret). Att analysera dessa förhållanden mellan klass, etnicitet, genus och ålder blir ett bollande med så komplexa begrepp som för med sig så mycket teoretiskt bagage som kanske är onödigt i just detta sammanhang. Vi kan ju inte veta om etniciteten är det viktiga i sammanhanget, det kanske är att uppvisa klass, genus eller ålder. Eller föremålet kanske är ett arvegods och hade ett affektionsvärde?

Nej, det är inte givet att silvret får en annan betydelse än hos andra grupper. Sannolikheten är dock stor att det blir så. En same skulle tolka in annat i silvret än en skåning. Silvret i sig är dock oförändrat mellan grupperna. Så om studien är silvret som sådant, så borde det inte belastas med skånsk eller samisk kultur på förhand. Man skulle kunna tala om silvrets fysiska egenskaper till att börja med för att sedan diskutera hur dessa egenskaper associeras av människor. Tvärtemot vad socialkonstruktionister hävdar så anser jag att ”representationstänkandet” a la Kant eller fenomenologin inte är nödvändigt. I likhet med Bergson och Hume anser jag att det enbart råder en gradskillnad mellan vår perception av materialet och materialet själv. Vi filtrerar inte vår omgivning i första hand från lingvistiska representationer (dvs kultur). Kant fokuserade inte på minnet, han ansåg inte det vara av vikt, han hade färdiga statiska ”fakulteter”. Bergson visade att det är våra egna minnen som avgör hur vi förstår världen. En same har troligen andra minnen än en skåning och därmed får deras syn på silvret annan betydelse trots att deras perception är den samma (tvärtemot vad en socialkonstruktionist skulle säga). För detta behövs inget övergripande kulturbegrepp.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #50 skrivet: december 20, 2007, 16:10 »
Bures Jasaw !
I denna här återgivna intervju
http://www.langlab.wayne.edu/CStivale/D-G/ABC2.html#anchor700599
säger Deleuze att det finns en den rena tankens historia och att det är detta som
filosofins historia är. Filosofins historia har bara denna funktion och det är inte nödvändigt att gå bortom detta.
Filosofins historia kan inte reduceras till sociologisk influens, säger han, och menar att
det finns en tillblivelse av tanke, något mycket mystiskt som får oss att inte längre tänka som för hundra år sedan - nya tankeprocesser, nya tankeellipser.

Det är misstanken om just detta jag haft hela tiden sedan Jasaw gjorde mig uppnärksam på Deleuze.

Mot detta vill jag ställa några citat av Marx ur Filosofins elände:
Citera
"... så snart man inte följer produktionsförhållandenas historiska utveckling, vars teoretiska uttryck kategorierna blott är, så snart man i dessa kategorier ser endast av sig sjävt uppkomna idéer, av de verkliga förhållandena oberoende tankar, tvingas man med eller mot sin vilja att förlägga ursprunget till dessa tankar till det rena förnuftets rörelse...
... Eftersom det opersonliga förnuftet varken har en mark, som det kan ställa sig på, eller
ett objekt, som det kan ställa sig mot, eller ett subjekt med vilket det kan förbinda sig, tvingas det att slå en kullerbytta och ponera, opponera och komponera sig sjävt ...
... I stället för den vanliga individen och hans vanliga sätt att tala och tänka har vi helt enkelt detta vanliga sätt i sig, utan individen.

Och så står man där med "en kropp utan organ" - som förstås inte är en kropp, utan en ren abstaktion.
Begreppet "kultur" däremot är användbart därför att det inte är en abstraktion. Det är ett
analytiskt redskap. Här undersöker man inte bara VAD, utan också HUR.
När man talar om kulturprodukter och kulturyttringar bör man observera deras form, innehåll, betydelse och funktion. En produkt som uppstått i en viss kultur kan inte utan vidare
överföras till en annan kultur utan att förlora sitt ursprungliga innehåll, sin ursprungliga form, betydelse och funktion.
Návdi

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #51 skrivet: december 20, 2007, 18:09 »
Eftersom flera franska filosofer nämns i denna debatt vill jag klargöra att det inte är en självklarhet att det de säger är riktigt. Flera filosofer har under 1900-talet börjat använda sig av naturvetenskapliga liknelser. Detta eftersom naturvetenskapen haft och har stort förtroende. Få naturvetenskapliga forskare har läst dessa filosofer. Troligtvis för att de har haft för mycket att göra. Men under slutet av 1900-talet var tålamodet slut. Den amerikanske fysikern Alan D Sokal skrev 1996 en artikel med namnet ”Att överskrida gränserna: mot en transformativ hermeneutik av den kvantitativa gravitationen.” Texten publicerades i tidskriften ”Social text”. Nu var det emellertid så att artikeln var ett skämt. Men innan Sokal avslöjade sitt skojeri fick han beröm av flera filosofer för sin djupsinnighet. Sokals avsikt var dock att visa hur många filosofer, främst franska, använder sig av ett språkbruk som när det analyseras närmare saknar egentlig mening. Helt stolligt blir det när filosoferna använder naturvetenskapliga liknelser som inte förklaras närmare. Jaques Lacan använder t.ex. sig av matematiska termer men förväxlar ideligen irrationella och imaginära tal och detta utan logisk konsekvens. Julia Kristeva, Jaques Derrida och Michel Foucault är andra franska tänkare som gör sig skyldig till att använda sig av matematiska liknelser som saknar all form av mening. Samma sak är det med Deleuze och Guattari. De använder sig också av naturvetenskapliga termer som flera naturvetare reagerat över. Sokal har därför tillsammans med sin kollega Jean Bricmont skrivit en bok som heter ”Intellektuella bedrägerier” Albert Einstein skrev på sin tid ett ilsket brev till Henri Bergson för att denne använt relativitetsteorin på ett sätt som den sannerligen inte kan göras. För att förtydliga sig ännu mer skrev Einstein en populärvetenskaplig bok så att inte fler skulle göra om samma misstag som Bergson. Bergson struntade fräckt i Einsteins brev och fortsatte som förut, något som Bertrand Russel uppmärksammade i sina böcker flera gånger. Russel menade att ”Bergsons argumentering mot den matematiska uppfattningen av rörelsen och användningen av naturvetenskap överhuvud reduceras sålunda i sista hand till en trivial ordlek som mer hör hemma i lyriken än vetenskapen”. 

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #52 skrivet: december 20, 2007, 19:06 »
Jodå jag känner till Sokals bluff och det var väl en kul grej på sin tid, men vem bryr sig om den nu för tiden? Jag trodde vi hade kommit förbi den? Det hör kanske till sakens ordning att tidskriften där artikeln publicerades vid den tiden inte var ”peer-reviewad”. Det får man väl snarare skylla på redaktören. Det framgår inte i Herulens inlägg vilka filosofer som tyckte hans artikel var bra (var det några etablerade filosofer?). Sokal och Bricmonts bok nämnde jag i ett tidigare inlägg. Jag har läst den och den är ju i sig en filosofisk katastrof (åtminstone i deras återgivning av Deleuze). De hävdar att där inte finns någon mening, men konstigt nog begrep jag det första citatet de använder eftersom jag bemödat mig med att förstå innehållet snarare än att instinktivt reagera avfärdande på allt som verkar främmande och svårbegripligt. Sokal och Bricmont kritiserar filosofer för att inte vara tillräckligt vetenskapliga, medan de själva inte besitter nödvändig filosofisk kunskap. Precis som Návdis inlägg är boken fylld med några valda citat (en del ganska långa) och sedan åtföljda av tre-fyra rader med avfärdande (utan direkt förklaring till varför). Om nu det är så mycket fel borde de lagt ned mer möda på att förklara varför, det gör de inte. Det säger mer om deras oförmåga till att formulera sig inom den diskurs de gett sig in på.

Deleuze utger sig inte för att vara naturvetare och tar begreppen vetenskapen använder på ett djupare plan. Om han lyckas, tja, det har inte heller andra filosofers diskussioner gjort i längden. Skulle Platon vara mer begriplig idag, trots att naturvetenskapen till stor del bygger på platonska essenser? Den som tror att naturvetenskapen har klara, för evigt sanna, lagar (läs: Sokal) har nog missat något fundamentalt i Deleuzes filosofi. Inget är givet på förhand. Naturvetenskapen studerar enbart slutprodukter eller möjligen intensiva processer. Immanensplanet som är i ständig förvandling kan vi inte nå med naturvetenskapen. Det är filosofins mål.

Det man kan hålla med om är Deleuzes och andras svåra sätt att uttrycka sig. De hade kunnat göra det lättare för sig och sannolikt hade de kunnat sållat bort en hel del av de naturvetenskapliga kopplingarna. Av denna anledning är DeLandas bok ”Intensive Science and Virtual Philosophy” av värde. Där har Deleuzes ”sållats” och vidareutvecklats och det står i klartext. Det börjar bli tröttsamt, men det är DeLandas läsning av Deleuze jag intresserar mig för.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #53 skrivet: december 20, 2007, 19:08 »
Bix a beel Návdi?

Verkar som du är upptagen med att hitta motangrepp mot Deleuze. Har inget emot det. Jag kan hjälpa dig på traven: jag föreslår att du tittar på en av hans stora meningsmotståndare, Alain Badiou, en självutnämnd platonist. Eller varför inte Peter Hallwells bok om Deleuze? Roligare vore dock om du såg till MINA argument istället för Deleuzes (även ditt citat kring Nietzsche var missvisande). Som jag redan skrivit, mig veterligen diskuterar inte Deleuze kulturbegreppet. Det är JAG som gör det och den kritiken hade jag redan innan jag läste både Bergson och Deleuze men de har hjälpt mig på traven i sökandet efter alternativ.

Jag ska inte behöva försvara Deleuzes idéer men känner att så blir nödvändigt eftersom du med några lösryckta citat försöker förkasta det han säger. Jag använder inte Deleuze på det sättet du antyder eftersom jag nu inte är filosof utan arkeolog. Du använder ju dig av filosofen Marx för dina syften som helt uppenbart sammanfaller med mina tidigare diskussioner. Jag undrar om du inte ser skogen för alla träden.

Men visst, denna gång stämmer ditt citat bättre. Det är så Deleuze menar, men inte nödvändigtvis de som följer i hans spår, t.ex. DeLanda som jag egentligen är mer influerad av (vilket jag har poängterat gång på gång, hoppas det går fram denna gång). Deleuze särskiljer filosofi från konst och vetenskap. Han vill att filosofin ska förstå världen utifrån sina egna begrepp utan att påverkas av andra begrepp (eftersom de är ”faktiska”, redan statiska). Av denna anledning ändrar han hela tiden sina begrepp eftersom språket ofrånkomligen låser fast begreppen och ”förtingligar” dem.

Intressant att du väljer citat av Marx eftersom Deleuze själv var marxist. Se min egen diskussion kring produktion och distribution i tidigare inlägg (varpå ditt valda citat faller ganska platt eftersom jag ju har med produktionsförhållandena i MIN diskussion). Hans ”medbrottsling” till fyra böcker, Felix Guattari, var dessutom aktiv marxist. De omvandlar i vanlig ordning Marxs idéer till sina syften. Vad du bör känna till i övrigt är ju att Marx var influerad av Hegel, Deleuzes självutnämnde huvudmotståndare (möjligen tillsammans med Kant). Den hegelianska dialektiken som dit valda citat av Marx är ett utslag av, har enligt mig Bergson för över ett sekel sedan lyckats smula sönder. I övrigt tar DeLanda avstånd från Deleuzes Marx och anser att Marx är betydelselös för hans monteringsteori (dock diskuterar DeLanda produktionsförhållanden…).

Poängen med både Bergson och Deleuze är att de söker denna ”rena tanke”, som du kallar den, i evolutionsprocesser, dvs i processer som föregår människan som art och Marxs produktionsförhållanden. Marxs grova ”fördarwinistiska” kulturhistoriska evolutionism får dessutom ses som förlegad. Bergson var betydligt mer införstådd med Darwin. Deleuzes sökande efter det ”virtuella”, ”kroppen utan organ”, ”det maskiniska fylumet” eller ”immanensplanet” som föregår alla fasta former har inget med produktionsförhållanden att göra så den kritiken kommer inte ens nära.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #54 skrivet: december 20, 2007, 19:09 »
Forts...

Du skjuter över målet eftersom du inte förstått att Deleuze var tvungen att förklara varför och HUR de faktiska former som arkeologer intresserar sig för uppstår (artefakter, byggnader, fyllningsmaterial, osv). Eftersom formerna uppstår ur det virtuella och samexisterar med det samma måste han förklara hur detta gått till. Det är detta som DeLandas monteringsteori tar upp. Han backar upp detta med icke-linjär fysik och matematik som är tämligen abstrakt för de flesta av oss. Återigen; system på gränsen till kaos. Om så vore fallet vore molnbildning, embryots utveckling och sedimentering abstraktioner. Deleuze tar med dessa processer i sin filosofi. Man behöver inte följa Deleuze i hans sökande efter det virtuella men man bör känna till resonemanget. Om du kritiserar Deleuze får du ju även kritisera den naturvetenskap han nyttjat.

Du får nog hellre citera DeLanda i fortsättningen. Det är hans nymaterialism jag inspirerats av. Både Bergson och Deleuze var varken materialister eller idealister. Så nu får du det i uppgift under julhelgen. DeLanda har många artiklar på sin hemsida.

För att återgå till det debatten gäller, det verkar hela tiden som kulturbegreppet i denna diskussion ändrar karaktär (vilket inte förvånar mig eftersom det i högsta grad är en abstraktion liksom marxisternas ideologibegrepp). Kan ett sådant begrepp som innefattar arkeologisk kultur, finkultur, subkultur, företagskultur, osv vara ett analytiskt redskap? Kan du ge mig ett konkret exempel som jag gjort ett antal gånger? Då kanske vi kan komma vidare i den här diskussionen.

Du nämner form och innehåll i kultur. Vad är vad? Har du läst Liedmans bok ”Stenarna i själen”? Han utreder, eller kanske förvirrar, begreppen. Du nämner ordet kulturprodukt. Detta är kanske talande för vår meningsskiljaktighet. Jag intresserar mig mer för processen, snarare än slutprodukten. En slutprodukt anses vara klar, där finns inget mer att säga. En process är ständigt öppen för att ta nya vägar.

Visa för mig varför en produkt som uppstått i en viss kultur inte utan vidare kan överföras till en annan kultur utan att förlora sitt ursprungliga innehåll, sin ursprungliga form, betydelse och funktion. Du säger att kulturbegreppet visar HUR det går till. Hur går det till då? Visa för mig varför den träskål jag köpte på Madagaskar för tolv år sedan fortfarande har en merinaidentitet där den står i mitt kök. Om du fortfarande hävdar att den har det, visar inte då det att kulturbegreppet är abstrakt, för var sitter denna kultur – i trämaterialet, i dekorationen, i producentens hjärna? Skålen har ingen kontakt med producenten så om den fortfarande har en merinaidentitet är den snarare en fetisch. Om Deleuze är abstrakt så är han det utifrån ett immanent perspektiv (det inneboende) snarare än den transcendenta kultursyn du förespråkar. Vad kan vara mer abstrakt eller ”mystiskt” än det?
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #55 skrivet: december 20, 2007, 19:43 »
Jag vill påminna om att det finns en tanke bakom begräsningen i antalet tecken i ett inlägg (se regel 5.5). Att skriva flera på varandra följande inlägg är inte ett sätt att gå runt detta.

/Johan - Admin
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #56 skrivet: december 21, 2007, 01:06 »
Bures Herulen !
Citera
Helt stolligt blir det när filosoferna använder naturvetenskapliga liknelser som inte förklaras närmare.

Hurra, Herulen !
Vi är helt överens.  :)
Návdi

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #57 skrivet: december 21, 2007, 05:41 »
Návdi,

Kul att du är överens med någon i varje fall (du kan ju tydligen lösningen på de problem som Deleuze tar upp). Kul val av citat igen eftersom du inte förklarar närmare dina egna ståndpunkter utan enbart kritiserar motståndaren med oväsentliga citat. Det kanske är så att du inte har några argument kvar eftersom du konstant undviker sakfrågan. Jag kanske borde argumentera som dig, ta några valda citat från personer som försvarar kopplingen mellan etnicitet och artefakter (t.ex. Gustaf Kossinna) och hävda att det är dina idéer. Jag tror inte du skulle gilla det. Så om du vill fortsätta diskutera med mig får du svara på mina argument.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #58 skrivet: december 22, 2007, 16:47 »
Bures Jasaw !
Ville bara tala om att jag är överens med Herulen om att det är fel att okritiskt överföra
naturvetenskapliga och matematiska kategorier och teorier till humanistiska vetenskaper.
Man torde kunna påstå att arkeologien är en humanistisk vetenskap - även om den tar i bruk alla möjliga andra vetenskaper, också naturvetenskapliga för dateringar med mera. Arkeologin studerar ALLA aspekter av mänskligt beteende och mänskliga kulturyttringar under äldre tid.
Vilka "oväsentliga citat" har jag kritiserat Dej med ?
Jag "undviker inte konstant sakfrågan" - det är förresten här fråga om flera sakfrågor (mest påståenden), så många att jag just nu inte har tid att ta upp alla, men jag återkommer.
Jag har aldrig påstått att jag har "lösningen på de problem Deleuze tar upp".
Det är riktigt att jag inte skulle gilla om Du skulle koppla ihop mej med Kossina - och jag noterar Ditt insinuativa sätt att ändå göra det.  :(
Jag återkommer.
Under tiden önskar jag alla "Buorre Basse Aske!" - "God Helig Måne!"  :)
Návdi

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Ang kulturbegreppet
« Svar #59 skrivet: december 22, 2007, 17:01 »
Du återkommer säkert men jag tänker inte debattera detta längre (har sett lite mer om dina inlägg, även i andra fora). Ser man fiender överallt så blir det ingen diskussion.  :(Det får vara nog nu, jag har spillt tillräckligt med tid. Jag har lämnat kulturtänkandet bakom mig och känner mig nöjd med det. Du får nog föra diskussionen med någon annan.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com