Anledningen till ämnesval är att jag fått en artikel om heliga platser refuserad för att den mer liknade en sammanställning av religionshistoria än arkeologi (eller så var den skitdålig och ingen ville säga det...). Då blev jag nyfiken på hur dessa två ämnen som berör varandras så att det nästan är löjligt kan/bör/ska separeras, och inte kan samsas om utrymmet i det ämne som försöker kartlägga forntiden? Vad tycker ni andra? Hur ska en arkeolog kunna urskilja ett mönster utan kännedom om det?
Jag ställde en liknande fråga till min handledare, tillika studierektor Anders Carlson på Stockholms Universitet, om man inte skulle tjäna mycket på att samarbeta mellan t.ex. religionshistoria, konsthistoria och arkeologi? "Jovisst, sa han, men då måste ju dom vara på det klara med att det är vi som har tolkningsföreträde....."
Det är i vissa fall alldeles för mycket prestige i den akademiska värden vade det verkar.
God Jul!
Ragnfast/Stefan