Författare Ämne: Artikel: Den lortiga medeltida staden. En felaktig bild?  (läst 3779 gånger)

Utloggad wirsen

  • Medlem
  • Antal inlägg: 45
    • Fokus Arkeologi
Artikel: Den lortiga medeltida staden. En felaktig bild?
« skrivet: december 11, 2007, 00:50 »
På Fokus Arkeologi kan du nu läsa en artikel om den medeltida staden och hur vi ser på den idag. Artikeln är främst baserad på en intervju med medeltidsarkeologen Gun Westholm (som bland annat gett ut boken, Invasionen 1361).

--------------------------------------------------------
Gun Westholm är medeltidsarkeolog och arbetar på Gotlands fornsal. Westholm anser att vi idag ser den medeltida människan som mindre vetande utan någon känsla för stadens välmående och att det är en absurd tanke att stadsborna skulle finna sig i att trampa runt i sopor.

Det finns många faktorer som pekar på att den bild som vi ofta föreställer oss om den medeltida staden är felaktig. Hur såg då den medeltida staden ut? Westholm menar att den var långt ifrån så smutsig som den idag förmedlas i litteratur och på museum.
--------------------------------------------------------

http://www.fokusark.se

mvh, Niklas Wirsén
Besök Fokus Arkeologi
& håll dig uppdaterad!

http://Http://www.fokusark.se

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Artikel: Den lortiga medeltida staden. En felaktig bild?
« Svar #1 skrivet: december 11, 2007, 09:12 »
Det här är ett intressant ämne som diskuterats många gånger, och jag berörde det själv i min avhandling. Jag håller i stort sett med Gun Westholm om att den ”gängse” bilden av den medeltida stadens sophantering är felaktig, i synnerhet detta om att man inte hade någon sophantering och att det var vanan att slänga sopor på gatan som ledde till att kulturlager bildades. Å andra sidan så kräver en sådan här diskussion att vi definierar vad vi egentligen menar med sopor. Menar vi samma sak som man menade under medeltiden? Jag är ändå rätt övertygad om att om en människa av idag skulle besöka en medeltida stad så skulle hon antagligen uppleva den som smutsig, även smutsigare än hon idag upplever en bondgård. På sätt och vis tror jag ändå att bilden av staden som smuttsig därmed är riktig, jag tror snarare att det är bilden av att den medeltida människan inte hade någon renlighetskänsla är felaktig, liksom den allmänna uppfattningen om att medeltida kulturlager främst består av sopor.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Artikel: Den lortiga medeltida staden. En felaktig bild?
« Svar #2 skrivet: december 11, 2007, 12:20 »
Anders och Måns hade väl en kul utvikning på temat "smuts" i ett av programmen i första omgånen TV-avsnitt. Smuts är helt enkelt rätt sak på fel plats. T.ex. ett plåster i badvattnet i en bassäng istället för över ett sår.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad wirsen

  • Medlem
  • Antal inlägg: 45
    • Fokus Arkeologi
SV: Artikel: Den lortiga medeltida staden. En felaktig bild?
« Svar #3 skrivet: december 11, 2007, 12:20 »
Ja det är en mycket intressant fråga som jag anser har berörts för lite.
Jag vet att medeltidmuseum i Stockholm ska komma med en utställning där de
visar en kvinna som tömmer avfall ut på gatan genom ett fönster, suck!
Besök Fokus Arkeologi
& håll dig uppdaterad!

http://Http://www.fokusark.se

Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Artikel: Den lortiga medeltida staden. En felaktig bild?
« Svar #4 skrivet: december 11, 2007, 12:53 »
Jag vet att medeltidmuseum i Stockholm ska komma med en utställning där de visar en kvinna som tömmer avfall ut på gatan...

Tråkigt att höra. Det skapar onödigt sensationsartade äckelkänslor inför dåtidens människor tycker jag. Det är lite Hagbard över det hela på något sätt.

En bra artikel som berör städernas sophantering är annars:

Lena Beronius-Jörpeland 2001: Den grå vardagen - städning och renhållning i den medeltida staden. Bebyggelsehistorisk tidskrift 42: 59-74