Arkeologisk och historisk begreppsbildning

[Návdi]

Bures !
Vems tid är det man talar om när man talar om "vendeltid" och "vikingatid" ?
Vilket ståsted har man ? Vilken "ethnos" utgår man ifrån ?
Begrepp som "bondestenålder", "bronsålder", "vendeltid" och "vikingatid" är helt missvisande
här uppe i norr, menar jag.
Jägarstenåldern omfattar i norr både stenålder och bronsålder. I Norge talar man om
"Tidlig metallalder" och "Samisk jernalder" (ca 0-1500).
I inlandet startade den tidiga metallåldern omkring 1600 f. Kr. som en förlängning av bronsålder i öst. Den samiska järnåldern var en sammanhängande och ensartad kultur över hela Sameland.
I andra länder utom de nordiska kallar man visst "vikingatiden" för "sen järnålder" eller
"tidig medeltid".
"Vikingatid" har sitt namn efter "vikingar" - dvs. manspersoner från Skandinavien och Island som med båt for på plundring och krigståg och var legoknektar i Europa. De koloniserade, krävde tribut, tog trälar och "handlade" med andra folk -men den handeln var knappast jämlik, särskilt inte här uppe i norr. Absolut var handeln med trälar inte jämlik. De flesta skandinaver deltog inte i detta - de var trälar eller fattiga bönder.
"Vendeltid" har sitt namn efter krigargravar i båtar från Vendel i Uppland.
Så när jag ska skriva om samisk förhistoria och historia i en akademisk kontext som är så
inpyrd med "vikinga-perspektiv" så har jag problem. Jag vill inte tala om "vendeltid" och "vikingatid". Det är inte "samisk tid" - det är inte "min tid". Det är inte trälarnas eller fattiga bönders tid heller.
Är det någon där ute som förstår vad jag menar ?
Jag skriver det här för att försöka göra det klarare för mig själv och kanske få lite hjälp
med hur man skulle kunna skriva ... 

[Leif]

Använd årtal istället så kommer du runt problemet. Jag försöker göra det så länge det inte blir allt för klumpigt, vilket jag tycker att det brukar bli när man är nere i tiden före vår tideräkning.

I sydskandinavien har vi liknande problem när vi jämför oss med centraleuropa. Periodindelningen måste helt enkelt ses som rumsligt relativ. Och jag håller med om att begrepp som vendeltid och vikingatid är väldigt missvisande, jag jobbar i så fall hellre med yngre järnålder eller ännu hellre (som tidigare nämnts) årtal.

[Návdi]

Bures Leif !
Tack för tips om årtal. Har tänkt på det. Men mycket av litteraturen är knutet till
begrepp som "vendeltid" ("merovingertid" i Norge och Finland) och "vikingatid".
Så då får man kanske skriva årtal och om nödvändigt tillägga "period kallad "vendeltid", "merovingertid" eller "vikingatid" i resp. svensk, norsk, finsk arkeologi"...
"Yngre järnålder" i fenno-skandisk arekologi är inte detsamma som "yngre samisk järnålder".
"Periodeindelningen är rumsligt relativ." Mycket bra och användbar formulering. 

[Mats Hansson]

Förstår att du har problem att försöka använda periodindelningarna från mellersta och södra Sverige. Man behöver inte komma längre än till Danmark så upptäcker man att de olika järnåldersperioderna återigen har olika namn. Evert Baudou försökte sig väl på en periodindelning för Norrland, han införde bl.a. ett "epineolitikum", men vad gäller de senare perioderna under järnåldern tror jag inte riktigt att han hade några specifikt norrländska namn på, än mindre specifikt samiska. Det blir ju till slut lite namn-torka, så årtal är väl som sagts mer gångbart i alla lägen. Om man ändå använder periodindelningar som inte är så allmänt vedertagna så är det väl bara att man definierar dessa ordentligt i början, så läsaren vet vad som gäller.

/Mats

[Herulen]

Fast jag ser inga särskilda problem med detta. I Norge kallas Vendeltid för merovingertid trots att norrmän väl knappast var några merovinger. I Danmark säger många keltisk järnålder om förromersk järnålder, men danskarna tillhörde inte den keltiska kulturen. Sedan är det så att man hittat fynd efter vikingabosättningar, typ långhus, ganska långt norrut, särskilt i Norge och utanför Storuman har man bl.a. hittat senkeltiska spännen från 700-talet e.Kr. Omvänt fanns samerna långt söderut under forntiden. Jag anser att man ska vara försiktig med att särskilja den egna kulturen från andra. Vad vet vi vad samerna ansåg om sin egen situation på den tiden, de kanske rent av ansåg sig vara goda representanter för det vi i dagligt tal kallar för vikingar, om än på sitt eget sätt. Och Tacitus menade att samerna tillhörde de germanska folken.

[Návdi]

Bures Mats !
Det känns bra att Du och Leif förstår vad jag menar. Av flera orsaker menar jag att
periodindelningen måste problematiseras. Jo, Evert Badou har föreslagit följande:
för Norrland i Norrlands forntid 1995:
¤ Mesolitikum 7000 - 4000 f. 0.
Varför han inte går längre tillbaka än 7000 f. 0 i sin tabell förstår jag inte.
För södra Sverige går han tillbaka till 8500 f. 0 på ett ställe och på ett annat ställe talar han om jägarstenålder (äldre stenålder) i södra Sverige mellan 10 000 och 4200 f. 0.
¤ Neolitikum 4000 - 2000 f. 0.
För södra Sverige tar han också upp bondestenålder (yngre stenålder) mellan 4 200 och 2300 f. 0.
Han säger också:
"I norra Sverige är hela stenåldern och även bronsåldern jägarnas tid även om odling och bronsgjutning är kända."
¤ Sedan delar han upp Norrland i Mellan-Norrland och Övre Norrland.
Övre Norrland:
¤ Epineolitikum 2000 - 800 f. 0.
¤ Äldre metallålder 800 - ca år 0.
¤ Yngre metallålder ca år 0 - 1 200
¤ Därefter Historisk tid
Mellan-Norrland:
¤ Här är ett snedstreck draget i tabellen,
så det ser ut som Mellan-Norrland hamnar i både Epineolitikum och Yngre bronsålder
fram till ca 400 f. 0.
¤ Äldre järnålder ca 500 f. 0 - ca 600
¤ Yngre järnålder ca 600 - ca 1 100
¤ Därefter Historisk tid
För Mellan-Norrland stort sett samma som för södra Sverige från Yngre bronsålder och
framåt.

Det ser problematiskt ut  - ja ... 

Det är riktigt som Du säger, Mats:
Man måste definiera ordentligt från början.
Fast jag vet nu inte om det bara är så "bara"...
Det finns en svensk, en norsk, en finsk, en rysk arkeologi - en samisk arkeologi är i vardande. Vi vill inte bli behandlade som objekt eller något slags bihang till andra kulturer.

Kanske jag ska pröva mig med det "kognitiva landskapet" ? Det ser definitivt inte likadant ut
för samer och majoritetsbefolkning - inte heller idag. 

[Návdi]

Bures Herulen !
Senkeltiska spännen i Storuman betyder inte att kelterna har varit där, inte ens att
"vikingarna" har varit där. De har kommit dit genom byteshandel.
Jag kan nog gå i god för att samer aldrig har betraktat sig som "vikingar", även om de
har följt med på något vikingaskepp - till Island t.ex.. Som trälar eller "fritt manskap"?

Citat från "Eldste skriftkilder om samer" (Odd Mathis Hætta):
"Den hålöygske kongen Bård gjorde omkring 760 flere reiser nordover ("finnkaup") og var hard mot "skattelandet". Fra år 862 finner vi at Harald Hårfagre krevde 120 mark sölv av "finnskatten" og prövde å danne "Konungs syslu i Finnmork". Harald Gråfell for med hären sin til Finnmork på plyndringstokt. Han drepte mye folk og tok store mengder gods. Dette var år 965"
1020 fick Hårek av Tjøtta av Olav Haraldsson (Hellig-Olav) "veitsler" och "lendmanns rett" över Hålogaland, Finnmork och Bjarmeland. Skatteinkrävningen slutade ofta i plundring och dråp. På den tiden drog också en Håløy-høvding vid namn Karle med 25 mann längs Finnmarks-kusten på "skattekrävning". Tore Hund, som också var kungens "lendmann" i nord
slog sig med 80 man ihop med Karle och drog på rena härjningståg bland samerna. Som hämnd för en dräpt släkting dräper Tore Hund senare Karle. Drap för till drap och Tore Hund allierer sig med den danske kungen Knut den mektige och dräper Olav Haraldsson i det store slaget på Stiklestad år 1030.

Om Tacitus har påstått att samerna ("fenni") var germaner så hade han fel.

I övrigt se mitt svar till Mats.

[Herulen]

Ingen har på ett nöjaktigt sätt lyckats definiera ordet viking. Var en viking bara en pirat eller var han också handelsman? Troligtvis både och. Det vi idag menar med denna befattning är att de var krigare, kolonisatörer eller handelsmän som reste och knöt merkantila och politiska band med ledare från avlägsna områden. Båtgravar finns så långt upp som Tromsö i Norge. Likaså hittar vi ståtliga hallbyggnader så långt upp. Båtgravar finns även i Österbotten vid Vasatrakten och på andra sidan viken efter den svenska norrlandskusten hittar vi betydelsefulla boplatser vars folk bör ha haft intensiva kontakter med vikingarna i söder. Det senkeltiska spännet jag talade om har jag aldrig påstått tillhört en kelt, de försvann ur historien innan Kristi födelse. Detta spänne (från 700-talet enligt min bedömning) är senkeltiskt, alltså en form av insulärt hantverksarbete med djurornamentik som påminner om den iriska. Troligtvis har spännets ägare tillhört en storman som var allierad med någon norsk hövding eller kung. Frågan är i vart fall vem han var? Vem som helst fick inte ett sådant spänne. Vi hittar bara sådana i s.k. hövdingagravar. Då det mest bodde samer i området får vi väl betrakta honom som en sorts ledare som hade förmågan att upprätthålla politiska band mellan samer och nordiska ledare. Om det var en same eller en viking är svårt att avgöra varvid vi måste lämna svaret öppet. Hur som helst så ser vi att de vikingatida ledarna söder om de samiska folken hade politiska och merkantila intressen långt in sameland. Att samer och vikingar inte skulle ha med varandra att göra ser jag som osannolikt. Istället var det väl så att de politiska och ekonomiska intressena folken emellan var omfattande. Omvänt ser vi ju att samer hade bosättningar långt söder om Östersundsområdet. Här kan vi tänka oss att skinn, järn, kött, spannmål, hantverksarbeten etc. var viktiga handelsvaror. Då är det inte bara kanske, utan rentav högst troligt att samer även tog del i handeln runt Mälaren och att de hade politiska kontakter med både de norska och svenska kungarna. Kan hända var det också så att samiska ledare av och till försåg vikingar med trälar? Det är ju också så att religionshistoriker kan se att den hedniska religionen var påverkad av den samiska. Att den samiska kulturen stod utanför den nordiska tycker jag är att förringa de förhistoriska samerna. Kanhända såg de inte sig som vikingar, men däremot som del i denna kultur vid sidan av sin egen. Därmed är inte den vikingatida benämningen för en tidsepok inte så missvisande som kanske vill göra gällande.

Jag tycker att det finns en ensidig romantisk bild av samer som det ständigt kuvade och såsom varande helt oberoende av andra etniciteter. Var och en som är intresserad av kulturfolk och fabricerande av deras kulturarv bör ta dela av Jeremy McClancys ”Exotic No More” eller David Lowenthals ” The Heritage Crusade and the Spoils of History”. Här finns ett flertals exempel där historiebilden förfalskas för att passa in i den egna förutbestämda självbilden. Jag tycker man bör problematisera mer om man ska skapa egna tidsepoker för den egna etniciteten. Vi har sett att Vendeltiden alltmer betraktas som obekväm, såvida man nu inte undersöker området runt Mälaren eller kanske inte ens rent av där.   

[Návdi]

Bures Herulen !
Du skriver:
"Att samer och vikingar inte skulle ha med varandra att göra ser jag som osannolikt."
Jag har aldrig påstått detta. Tvärtom. Spörsmålet blir då bara:
Hur såg detta "ha med varandra att göra" ut?
Vad jag kan se av de tidiga källorna och av senare källor, t.ex. om kväner, karelare, birkarlar och lappfogdar, som visar på fortsatt praxis, så var det inte fråga om något jämlikt "ha med varandra att göra".

Ottars opplysninger om samenes skattevarer forteller svært mye om ressursgrunnlag, næringsliv, og de økonomiske verdier veidekulturen framskaffa. Forholdet mellom samene og de håløygske høvdingene kommer også klart til syne:
«Men deres (håløygenes) rikdom er for det meste basert på den skatt som samene betaler dem. Denne skatt består i dyrehuder og fuglefjær og hvalbein og skipstau som er laget av hvalhud og selhud. Enhver betaler etter sin stand. Den fornemste må betale femten mårskinn og fem reinskinn og et bjørneskinn og ti ambarer fjær og en bjørne- eller oterskinnkofte og to skipstau. Hvert av disse skal være seksti alen langt, det ene skal være laget av hvalhud, og det andre av selhud.» ....
....Denne beskrivelsen av håløygenes viktigste rikdomskilde mot slutten av 800-tallet gir et talende bilde av den samiske veide- og fangstkulturens økonomiske potensiale på den tida. Det var da også den som la grunnlaget for den første utførselen eller handelen med varer fra det som i dag er Nord-Norge (Davvi-Norga), og som gjorde noen av storbøndene i Hålogaland (Hålogalánda) virkelig rike. Helt sentralt i denne eksporten stod de samiske skinnvarene (Brøgger 1931: 32-38).
Erobringen av skatten fra samene, finneskatten, var selvsagt særdeles viktig. Denne underleggelsen skjedde nok ikke med de skattlagtes egen vilje. De faste avgiftene til norske storbønder og væreiere var nok derfor et resultat av krig og undertrykkelse (Brøgger 1931: 38). Einar Niemi er om mulig enda klarere. Han hevder at man på basis av sagatekstene kan kalle mye av den norske handels- og skattevirksomheten for plyndring (Niemi 1983: 65).
Det var meget store verdier det dreide seg om. Andreas Holmsen har gjort en beregning over hvor mye den fornemste samen, i følge Ottars opplysninger, måtte betale i skatt. Etter kjente verdiangivelser fra om lag år 1300, tilsvarte den 12 kyr, eller 108 bismerpund (ca. 550 kg) smør eller 4 mark sølv (nærmere 860 g). Det er en ytelse som ville ha dekt leidangsskatten av 10-12 store bondebruk i det hardeste skattlagte distriktet i Norge (Norga) – Trøndelag (Holmsen 1977: 62).
... Verdien av skattevarene var så høy at det er grunn til å tro at finneskatten også fikk betydning for det økonomiske grunnlaget for den sentrale norske statsmakta.

Per H. Ramqvist säger i sin analys av hövdingagårdarna i Mellan-Norrland och deras upplands förhållanden till jakt- och fångstbefolkningen - dvs. samerna:"... vi kan konstatera att den sedentära skandinaviska bebyggelsen "trängt" sig in som en kil i ett område sedan årtusenden befolkat av jakt- och fångstgrupper..." - "Genom yttre kontakter och behov av råvaror såsom järn, skinn, päls mm., exploateras resurser i ett samspel med det närliggande inlandets jakt- och fångstgrupper."
Jag tror inte att det "samspelet" skiljde sig från det som man kan läsa sig till hos Ottar
eller i sagatexterna.

Nej, Herulen - det är inte något romantiskt med att vara kuvad. 

[Návdi]

Herulen !
Vad menas med detta: "Att den samiska kulturen stod utanför den nordiska tycker jag är att förringa de förhistoriska samerna."    
och detta "kulturfolk och fabricerande av deras kulturarv" 
"Egna tidsepoker för den egna etniciteten" är just vad majoritetsbefolkningen har skapat.
"Att samiska ledare av och till försåg vikingar med trälar" finns det inga belägg för.
Den saken klarade nog "vikingarna" själva.

[tty]

jakt- och fångstbefolkningen - dvs. samerna

Vad är det som säger att en jakt- och fångstbefolkning nödvändigtvis måste vara samer? Allrahelst som det finns ytterst litet som tyder på att det funnits en samisk befolkning i de aktuella områdena.

[Návdi]

Bures "tty" !
Här skulle jag kunna anföra mycket som visar på att jakt- och fångstbefolkningen i det aktuella
området under den aktuella tiden var samer. Jag nöjer mig med en skriftlig källa så länge:

I disse østlige egner (regnet fra norskekysten, min anm.) bor skridfinnene, et folk av ivriga jegere, som på deres merkelig ski ferdes over oveisomme fjell og er så smidige til å sno seg, at de kan nå frem så langt dem lyster. Det finnes ingen skrent så steil at de dog saktens når toppen på en eller annen sindrig omvei. Fra dalbunnen klavrer de på skrå opp fjellets fot og krysser seg stadig fram i sving og bukter og snegleganger, inntil de er oppe på øverste tind. De handler med naboene, og de varer de handler med er pelsverk.

Benämningen "skridfinnar" är belagd från 500-talet till 1200-talet (Jordanes, Prokopius, Alfred av Wessex, Saxo).

[Gorm]

Innlägget om beskattning på 800-talet är flyttat hit.

Denna diskussion handlar om hur man väljer att redovisa tidsperioder, återknyt gärna till detta ämne eller starta en ny diskussion.

/Johan - Admin

[Herulen]

"Vendeltid" har sitt namn efter krigargravar i båtar från Vendel i Uppland.
Så när jag ska skriva om samisk förhistoria och historia i en akademisk kontext som är så
inpyrd med "vikinga-perspektiv" så har jag problem. Jag vill inte tala om "vendeltid" och "vikingatid". Det är inte "samisk tid" - det är inte "min tid". Det är inte trälarnas eller fattiga bönders tid heller.

Alltså, Návdi! Jag förstår mycket väl själva syftet med att skapa en tidsindelning som mer är anpassad för norrland än här nere i södra Sverige. Man behöver inte vara ett geni för att inse att områden som ligger långt ifrån varandra med olika kulturer inte gärna kan ha exakt samma periodsindelning för arkeologiskt material. Däremot är jag tveksam till att varje etnisk grupp kan ha en egen periodsindelning. Du nämner Vendeltid. Denna period uppkomm, mycker riktigt som du säger, efter båtgravarna i Vendel. Själv har jag aldrig gillat den periodsindelningen, inte bara för att de i södra Sverige inte hade båtgravar och fynd med den karakteristiska djurornamentiken (med senkeltiska inslag), utan för att bågravarna inte heller är representativt för perioden eller ens svearna. Jag skulle vilja påstå att inget fynd eller plats är representativt för en hel period eller ett folk. Således gillar jag inte heller benämningen vikingatiden eftersom den sjöfarande vikingen visar sig sällan i det arkeologiska materialet. Av samma orsak har jag svårt för när man säger "min tid" dvs. mitt folks period. Jag är inte bara säker utan vet att du har mer gemensamt med dagens svenska kultur än du har med fornsamisk kultur. Omvänt har jag mer gemensamt med dagen samiska kultur än den svenska vikingatidens. Varje försök att bestämma en period är ett medvetet sätt att vinkla och styra människors uppfattning om de forntida människornas verklighet. Ändå är detta inte allt. De arkeologiska lämningarna är också medvetet ihopkomna och syftet bakom lämningarnas tillkomst kommer vi sällan eller aldrig åt. Jag menar då att man därför ska försöka vara så neutral som möjligt och använda sig av en periodsindelning som inte karakteriserar just en etnicitet eller en särskild fornlämningstyp.  

[Návdi]

Bures Herulen !
Du skriver:
"Av samma orsak har jag svårt för när man säger "min tid" dvs. mitt folks period. Jag är inte bara säker utan vet att du har mer gemensamt med dagens svenska kultur än du har med fornsamisk kultur. Omvänt har jag mer gemensamt med dagen samiska kultur än den svenska vikingatidens."

Du blandar ihop saker och ting. Svenskarna har sin historia och samerna har sin. Jag betraktar inte svenskarnas historia som "min" historia. Du betraktar väl heller knappast samernas historia som "din" historia.
När Du säger att Du vet att jag har mera gemensamt med dagens svenska kultur än den fornsamiska och att Du har mera gemensamt med dagens samiska kultur än den svenska vikingatidens - vad menar Du då med "kultur" ? Menar Du materiell kultur - som samisk slöjd
t.ex. ? Kan Du tillverka samisk slöjd ?
Men i allmänhet så talar man väl om andlig
kultur som språk, traditioner, världsåskådning, estetiskt skapande och kreativa uttrycksformer.
Kan Du samiska? Vad vet Du om samiska traditioner och världsåskådning ?
Kan Du jojka ?
Sanningen är den att skillnaden mellan Dej och Mej är att jag är gott förankrad i samisk
kultur - också den fornsamiska - samtidigt som jag vet ganska mycket om både svensk,
norsk, finsk, engelsk rysk osv. kultur, men detta bygger icke på gemenskap.
Du är gott förankrad i svensk kultur, samtidigt som Du vet ganska mycket om andra kulturer.
Den kultur Du vet minst om är den samiska. Men det är Du inte ensam om...   

[Návdi]

Bures ain !
Jag fann förresten några goda formuleringar om faran med periodiseringar i Analecta Praehistorica Leidensia 31, artikel av Wil Roebroeks och Raymond Corbey betitlad

Periodisations and double standards in the study of the Paleolithic
Periodisations are in fact never neutral or "objective". In historical disciplines they are, in the first instance, working hypotheses that order the confusingly large amount of historical data and developments into more or less digestable time slices, while at the same time expressing specific views on how best to segment time sequences, preferring specific characteristics to delineate periods rather than alternative ones. As such, they express a certain viewpoint on how best to approach a study of the past and on the chronology of key events and transitional periods.
As working hypotheses, periodisation should ideally be subjected to continous testing and reassessment. This is rarely done in archaeology, and when it is, it is mostly done in an implicit and unsystematic way. It is striking to see that our divisions of the prehistoric past
have survived all kinds of major changes on both theoretical and empirical levels since the
emergence of the basic framework in the second half of the 19th century. Periodisation can become dangerous instruments when long periods of uncritical usage have incised them too deeply in the sedimentary bedrock of scientific practice, when their longecity seduces scholars to treat these working hypotheses, these abstractions, as realities and to take them too seriously.

[Herulen]

Du blandar ihop saker och ting. Svenskarna har sin historia och samerna har sin. Jag betraktar inte svenskarnas historia som "min" historia. Du betraktar väl heller knappast samernas historia som "din" historia.
När Du säger att Du vet att jag har mera gemensamt med dagens svenska kultur än den fornsamiska och att Du har mera gemensamt med dagens samiska kultur än den svenska vikingatidens - vad menar Du då med "kultur" ? Menar Du materiell kultur - som samisk slöjd
t.ex. ? Kan Du tillverka samisk slöjd ?
Men i allmänhet så talar man väl om andlig
kultur som språk, traditioner, världsåskådning, estetiskt skapande och kreativa uttrycksformer.
Kan Du samiska? Vad vet Du om samiska traditioner och världsåskådning ?
Kan Du jojka ?
Sanningen är den att skillnaden mellan Dej och Mej är att jag är gott förankrad i samisk
kultur - också den fornsamiska - samtidigt som jag vet ganska mycket om både svensk,
norsk, finsk, engelsk rysk osv. kultur, men detta bygger icke på gemenskap.
Du är gott förankrad i svensk kultur, samtidigt som Du vet ganska mycket om andra kulturer.
Den kultur Du vet minst om är den samiska. Men det är Du inte ensam om.

Jag förstår inte vad samisk slöjdkunskap har med sakfrågan att göra? Och av bara farten påstår du att den kultur jag vet minst om är den samiska. Hur vet du det? Oavsett kultur så är det svårt att beskriva hur den var för två hundra år sedan, för att inte tala om tusen år. Handlar det om två, tre eller fem tusen år sedan, ja då blir det mest vilda spekulationer. På samma sätt förändrar sig också kulturen: det som var för mycket länge sedan har mycket lite eller att göra med hur det fungerar idag. Och ju längre tillbaks vi rör oss så blir liknelserna med idag mindre och mindre för att till slut avta helt. Självklart måste det omvända förhållandet råda: den kultur som fanns för länge sedan hade mer gemensamt med sin samtids olika kulturer än med sin egens kulturs nutida efterföljare. Kort sagt: vikingatidens bönder hade mer gemensamt med de samtida samerna än dagens svenskar. Därför menar jag att förståelsen för fornsamernas kultur knappast hänger på om man kan tillverka en sammelin eller inte. 

[Jasaw]

Håller med Herulen även om jag anser att kulturer som sådana inte existerar. Mina exempel kommer som vanligt ifrån mayaområdet, men det kan ge lite perspektiv på den regionala problematik som diskuteras här. Maya som etnicitetsbegrepp myntades först med spanjorernas ankomst, innan dess var det endast förknippat med ordet may, ett namn på en 256 år lång tidscykel, alternativt en patrilinje i staden Mayapan. Spanjorerna kallade alla människor i ett område stort som Norrland för maya. Detta har fått till följd att vissa grupperingar inom dagens 29 olika mayaspråk ser sig som maya, trots att det är en kolonial skapelse. Mayabegreppet är centralt i mayarörelsen som anser att endast de själva, dvs de som är etniska maya har rätt att säga något om de forna maya. Trots detta har mayarörelsen helt anammat den västerländska och arkeologiska definitionen av forntida maya och ser sig utan problem som direkta ättlingar trots att det kan finnas stora geografiska och tidsmässiga avstånd. De har även anammat arkeologins periodindelning i formativ, klassisk och postklassisk tid trots att ordet klassisk relaterar till en äldre syn där man ansåg att den klassiska mayakulturen liknade den klassiska grekiska kulturen. Detta anammande får snarare ses som en nutida politisering snarare än en spegling av faktiska förhållanden. Att någon har ett tolkningsföreträde framför andra för att de råkar har ”rätt” etnicitet eller kultur är inte förenat med god vetenskaplighet. Jag vet nog mer om forntida maya än de flesta nutida maya.

När det kommer till mitt påstående att kulturer inte existerar kan jag illustrera med ett simpelt exempel som jag tror jag dragit förr. Inom mayaarkeologin ser man t.ex. olmekkulturen som åtskild från mayakulturen. Olmekerna försvann enligt detta synsätt omkring 400 f.Kr. Maya fortsatte att finnas tills idag, trots den beryktade kollapsen och kolonialtiden. Trots detta hade en mayabonde för 3000 år sedan mer gemensamt med en samtida olmekbonde än med en nutida mayabonde.

Allt för stor betydelse knyts till språket och det där förskräckliga begreppet ”materiell kultur”. Materiell kultur är endast resultatet av en typologisk essentialism där folk tycker sig se regelbundenheter i materiella lämningar som de tillskriver en essentiell egenskap tillhörande en s.k. kultur. Denna egenskap reifieras varje gång en ny artefakt ska klassificeras och den passas in i ett på förhand förutbestämt schema. Den unika egenskapen för varje fynd smulas sönder i ”kulturblockstänkandet”. Vore det inte bättre att ha en öppnare syn på tid, rum och identitet? Annars hamnar man ofrånkomligen i dikotomier och dialektiska relationer mellan spanjorer och maya, svenskar och samer, osv. Det var inte en europeisk kultur som erövrade en amerikansk kultur i och med Columbus, det var enskilda individer, grupper och organisationer som konfronterades. Mitt råd är således: lämna kulturbegreppet på historiens komposthög. Visst förekommer det homogenisering i materiella lämningar, men istället för att a priori åberopa ett luddigt kulturbegrepp kan arkeologen förklara denna homogenisering utifrån historiska processer där olika nivåer av organisationsformer existerar. Det går, det ger en mer komplex och rättvis bild av det förgångna. Men enkelt är det naturligtvis inte. Kulturbegreppet är den enkla vägen.

[Mina]

Jättespännande diskussion!  Jasaw, du skriver att du vill skrota kulturbegreppet. Skälv kan jag känna att jag av rent pedagogiska och minnesmässiga skäl behöver fixpunkter i förhistorien för att kunna veta när vad inträffade i förhållande till vad. För detta ändamål fungerar period- och kulturbegreppen, även om jag så väl förstår som delvis håller med om den i tråden anförda kritiken mot dem. Har du något förslag på hur man skall utforma fixpunkter under förhistorien /historien utan att använda kultur- och periodbegreppen?

[Leif]

Har du något förslag på hur man skall utforma fixpunkter under förhistorien /historien utan att använda kultur- och periodbegreppen?

Man kan kika på vegetationsutvecklingen (eller mer omvälvande klimatologiska förändringar), lite så som man ibland gör i mesolitisk forskning.... Dryas, yngre dryas etc. Granen är för mig en sådan fixpunkt som iofs är geografiskt relativ men funkar regionalt. Vissa strandlinjeförändringar kan också vara bra, men även de är rätt regionala.

Nu säger jag inte att detta är jättebra förslag, men det finns i alla fall alternativ som man kan spåna vidare på.