Så vem ska betygsätta museerna då? Den oskolade icke-arkeologen då enligt ditt resonemang. Men vänta, han/hon var ju just utlämnad till "ramverket". Kan han/hon förväntas veta hur en utställning förhåller sig till vad som skulle kunna ha berättats (istället)?
Nej, jag tycker inte att arkeologiska utställningar skall betygsättas eller recenseras enbart av andra arkeologer. I alla fall inte arkeologer som saknar utbildning och erfarenhet av pedagogoik och museologi, vilket är fallet för mig och, tror jag, för de flesta av mina kollegor. Precis som de flesta andra arkeologer har jag guidat besökare i fält, men det är inte samma sak som att skapa utställningar.
En utställning ska vara en kombination av lärande och upplevelse (där upplevelsen i bästa fall är en väg till lärandet). På såpass grundläggande utställningar som Forntider 1 och Forntider 2 lär sig ingen arkeolog värd namnet något nytt om Sveriges förhistoria som helhet (om detaljer ja, som enskilda föremål och fyndplatser men inte om helheten). Därför så kan inte jag svara på frågan om utställningen åstadkommer lärande - det är något som behöver besvaras av de som utställningen är riktad till och som inte kommer in i museet med en magisterexamen i arkeologi. Om utställningen når sitt pedagogiska syfte borde vara något som kan utvärderas i t.ex. kontrollgrupper. Dess upplevelsevärde kan betygsättas direkt efter ett besök av vem som helst - i det specifika fallet tycker jag att Forntider 1 är en god introduktion men alldeles för liten och att Forntider 2 skulle ha blivit bättre om den inte varit så explicit i att pracka på besökaren existentiella frågeställningar som ofta är banala. Föremålen och fynplatserna som presenteras gissar jag är intressanta för besökarna och idén att kombinera en kronologiskt upplagd uställningsdel med en tematisk tycker jag bär helt okej.
"Vad som skulle kunna ha berättats" är en så hypotetisk frågeställning att den enbart kan besvaras i meningslösa generaliteter. Ja, utställningen hade kunnat vara bättre, mer informativ, en större upplevelse. Men den kunde ju också varit sämre, mindre infomativ, en tråkig upplevelse. Vad som hade blivit resultatet av ett annat utställningsupplägg vet ingen.
Den sanna förhistorien eller historien finns inte. Inte ens den ganska sanna vad nu det är. För mig är sanning mera av ett filosofiskt begrepp än ett arkeologiskt eller historiskt. Däremot så tycker jag att arkeologiska museer har en skyldighet att på ett populärt vis redovisa de senaste vetenskapliga teorierna, de teorier som tidigare har funnits men som förkastats och de hypoteser som inte ännu är fullt testade. En samling hypoteser som testas och inte kunnat falsifieras kan bilda en teori. Men en vetenskaplig teori och sanning är inte samma sak.