Frågan specade väl inte om det gällde populårvetenskap eller fackvetenskap, rubriken antydde att det gällde fackvetenskap. Svaren hittills har gällt populärvetenskap, och en kort utvikning av Gorm kring vetenskaplig text.
1: man behöver inte kontextualisera en artikel på samma sätt som en uppsats, startsträckan är så att säga kortare, målgruppen är oftast redan insatt.
2: ha en juste frågeställning/syfte, denna behöver dock inte vara tydligt uttryckt, bara det framgår av själva texten vad man behandlar.
3: visa kort att man känner till de viktigaste och senaste teorierna i ämnet.
4: redovisa, resonera, argumentera kring dina teser, idéer, frågeställningar.
5: knyt ihop resultaten.
Välj en tidskrift som du tycker är bra och som ofta innehåller artiklar du får ut något av att läsa. Kolla hur artiklarna i din utvalda tidskrift är upplagda. Olika redaktioner tar in lite olika typer av artiklar. Lägg upp din synopsis ungefär som de artiklar du har läst som du tyckte var bra.
Jag brukar sätta upp en massa rubriker, är det är gjort så är det "bara" att fylla ut med text. I enstaka fall lägga till/ta bort en rubrik.
Korrekturläs många gånger, inte på skärmen utan på utskrifter. Låt någon annan korra texten. Lägg undan texten ett par veckor och återkom till den, stryk då allt oväsentligt (jfr ovan kring Kill your darlings).
Som svar på sista frågan, jag publicerade min första vetenskapliga artikel i Meta (medeltidsarkeologisk tidskrift) när jag läste arkeologi på C-nivå (typ 1995). Dessförinnan hade jag skrifvit i lite fanzines och lite studenttidningar.
Skriv under med namn. Har du en längre anställning av relevans (museum el universitet) så skriv ut den som kontaktadress, annars är det hemadressen som gäller. Examen spelar nog mindre roll i de flesta fall.
